DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Chefsekonomen: Så allvarlig blir lågkonjunkturen

Företagen har låga förväntningar, arbetslösheten stiger och tillväxten väntas falla ytterligare. Det går inte att ignorera signalerna om tuffare tider, enligt chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt. ”Vi riskerar att gå in i en lite djupare och allvarligare lågkonjunktur”, säger han och efterfrågar reformer.

Lågkonjunkturen är här och tillväxten väntas falla ytterligare, enligt en ny prognos av Svenskt Näringsliv. Men chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt vill ändå börja med det som är positivt, att inflationen faktiskt sjunker mer än vad de flesta har förväntat sig. Det ökar trycket på Riksbanken, menar han.

– Det är väldigt positivt att vi har fått rätt här för det innebär att Riksbanken snart kan börja med räntesänkningar. Det är inte omöjligt att vi kommer att få se räntesänkningar redan i samband med junimötet, säger han och fortsätter.

– Nu kan regeringen sluta att bedriva en finanspolitik som bara fokuserar på att få ner inflationen. Det här visar att regeringen gjorde en missbedömning som fäste så stor vikt vid inflationen i sin höstbudget, säger han.

Det är hög tid att börja titta framåt och inse att tillväxten och produktivitetsutvecklingen i Sverige faktiskt har varit ganska låg ändå sedan finanskrisen. Risken är annars att Sverige halkar ännu längre efter andra länder, varnar Sven-Olov Daunfeldt.

Han är inte ensam om att oroa sig för Sverige. EU-kommissionen spår att Sveriges tillväxt krymper mest i hela EU.

– Nu behöver regeringen genomföra reformer som bygger Sverige starkt på sikt. Det måste bli slut på krispolitiken. Det går inte att skylla på inflationen längre, säger han.

Risk att lågkonjunkturen förvärras

Samtidigt går det inte att ignorera signalerna om mörkare tider, det blir mer och mer tydligt att lågkonjunkturen förvärras, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

– Vi riskerar att gå in i en lite djupare och allvarligare lågkonjunktur. Vi ser till exempel att den inhemska konsumtionen har fallit fem kvartal i rad, det har inte hänt sedan 1993, säger han.

Ovanpå det har många företag nu låga förväntningar om framtiden, visar Svenskt Näringslivs företagarpanel. När det gäller försäljningsvolymer, investeringar och antal anställda ser de mer pessimistiskt på framtiden än för ett år sedan. 27 procent ser risk för varsel inom det närmaste halvåret och inom bygg- och besöksnäringen ligger siffrorna en bit över 30 procent.

Sven-Olov Daunfeldt menar att företagen nu kämpar för sin överlevnad, och har gjort det länge, men befarar att vi snart kommer att se en konkursvåg.

Många har levt på hoppet och hamstrat personal sedan coronakrisen. 29 procent uppger att de har mer personal än vad som är nödvändigt på kort sikt, enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel. I besöksnäringen är den siffran hela 45 procent och i transportbranschen 36 procent.

Dessutom konstaterar Sven-Olov Daunfeldt att företagen fortfarande har 46 miljarder kronor i skulder på grund av tillfälliga skatteanstånd under pandemin som inte har betalats tillbaka.

– En massa företag kommer inte att överleva den här lågkonjunkturen. Problemet är att vi inte vet hur mycket spridningseffekter det får när leverantörer inte får betalt när dessa företag går i konkurs.

Arbetslösheten har redan börjat stiga och spås fortsätta göra det till 8,4 procent år 2025, enligt Svenskt Näringslivs prognoser. Men Sven-Olov Daunfeldt menar att problemen på arbetsmarknaden har funnits länge under ytan, bara att de har ignorerats.

– Det är så frustrerande. Det talas ofta om att den svenska arbetsmarknaden är så stark trots att vi inte har haft full sysselsättning på över 30 år.

– Vi har stora och växande utanförskapsproblem med människor som aldrig kommer in på arbetsmarknaden eller syns i statistiken. Om vi inte prioriterar att få en tillväxt som även leder till att fler får arbete kommer vi att fortsätta ha stora grupper som står utanför, säger han.

Finns hopp om vändning

Det är oroande att så mycket pekar i fel riktning, anser Sven-Olov Daunfeldt. Inte minst eftersom räntehöjningarna som skedde under hösten inte har slagit igenom med full kraft ännu, det sker först i början på nästa år.

– De kommer att slå hårt mot exempelvis byggbranschen som har det extremt tufft just nu. Bostadsbyggandet är i fritt fall och väldigt lite tyder på att det kommer att vända uppåt nästa år. Branschen har varit i behov av reformer egentligen ändå sedan efter andra världskriget, säger han.

Trots alla krissignaler, anser Sven-Olov Daunfeldt att det finns hopp om en vändning.

– Det är ju så här med kriser, de kan också vara ett ”window of opportunity”, en möjlighet att vända situationen till något bra. Det gjorde vi på 90-talet när vi genomförde en massa reformer som vi har levt på sedan dess. Nu har vi chansen igen om politiken kan samla sig och blicka framåt, säger han.

– Men missar vi det här fönstret blir vi omsprungna av konkurrentländer och får leva med låg tillväxtkraft under lång tid framöver, säger han.