DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Industrijätten: ”Då blir vi helt akterseglade”

Kemikoncernen Kemira ville lösa transporter av så kallad flygaska på ett klimatsmart sätt, ändå tog det fyra år innan tillståndsprocessen var klar. ”Får vi inte bättre tillståndsprocesser på plats så kommer de internationella koncernernas investeringar att ske i andra länder. Då blir vi helt akterseglade”, säger Peter Kihlgren, vd på Kemira Kemi.

Kemira Kemi är en finsk industrikoncern med 5 000 anställda över hela världen. Företaget har också verksamhet i Sverige med knappt 300 anställda. Det gör att kemiföretaget har god överblick vad gäller miljötillstånd, och hur det fungerar i praktiken i olika länder.

Sverige har en del att lära, menar Peter Kihlgren, vd på Kemira Kemi.

– I en jämförelse mellan hur det fungerar i Sverige och Finland så kan vi se att vårt grannland är snabbare i sina tillståndsprocesser. När vi i Finland har hunnit söka tillstånd, projektera och bygga är vi inte ens färdiga med tillståndsprocessen i Sverige, säger han.

När vi i Finland har hunnit söka tillstånd, projektera och bygga är vi inte ens färdiga med tillståndsprocessen i Sverige

Svensk industri är för tillfället inne i en snabb omställningsfas för att klara klimatutmaningarna. Det handlar inte bara om uppmärksammade prestigeprojektet som Hybrit och Northvolt. Nej, runt om i landet skruvar de flesta industriföretag på sina verksamheter för att minska utsläppen och utveckla nya klimatsmarta produkter. I Kemiras fall har bolaget ett mål att ligga i nivå med, och helst bättre än, det de globala klimatavtalen kräver.

Men om Kemira ska klara det måste politiken och myndigheterna skapa rätt förutsättningar, menar Peter Kihlgren.

– Det gäller politiken i stort – det spelar ingen roll om du är röd, grön, eller blå – du kan inte säga att krisen är akut och sedan inte säkerställa att processerna att lösa problemen är på plats, säger han.

Det är i det sammanhanget miljötillståndsprövningar blir så viktiga. Om myndigheternas tillstånd drar ut på tiden så innebär det stora hinder för industriföretagen att genomföra satsningar som minskar utsläppen. Tillståndsprocesserna kan ta år, ibland upp till tio, vilket till exempel svensk gruvindustri har vittnat om i flera omgångar på senare tid.

Det tog fyra år

IKEM har frågat sina medlemsföretag om vad de anser om de svenska miljötillståndsprocesserna jämfört med andra länders. De ger Sverige ett klart underbetyg (se faktaruta nedan). Enkäten har besvarats av industrigrenar som står för cirka 20 procent av svensk varuexport och 40 procent av de industriella utsläppen, enligt IKEM.

– Regeltillämpning och tillståndsprocesser är två faktorer som är väldigt betydelsefulla, särskilt nu när industrin planerar omfattande investeringar i hållbarare produktion. Sverige satsar stort på grön omställning inom industrin men långsam och oförutsägbar byråkrati kan leda till att investeringarna genomförs i andra länder eller inte blir av alls, säger Rebecca Wennerberg, miljöjurist på IKEM, i ett pressmeddelande.

Peter Kihlgren lyfter fram ett konkret exempel, en tillståndsprocess som totalt tog fyra år. Det handlar om ett projekt som nu är i hamn efter en lång och krånglig process.

Det norska företaget Noah ansökte om tillstånd att lagra så kallad flygaska, en restprodukt efter rökgasreningen vid förbränning. I korthet innebär det att flygaskan tas från södra Sverige och Danmark till Kemiras hamn i Helsingborg där den sedan skall lagras och omlastas för vidare transport sjövägen till Nohas anläggning på Langöya i Norge. Idag transporteras hela volymen med lastbil på E6 hela vägen till Norge.

I det här fallet var den stora stötestenen biltrafiken till och från Kemiras anläggning, något som i sig inte skulle bidra med mer än en begränsad störning lokalt, menar Peter Kihlgren. Totalt skulle den tunga trafiken minska med 1,6 miljoner kilometer årligen.

– Den nytta detta skulle göra för miljön i ett större perspektiv gick förlorad i diskussionen, säger Kihlgren som också pekar på att en av Sveriges absolut mest trafikerade motorvägar får minskad belastning.

Han är kritisk mot att Länsstyrelsen, som är tillståndsmyndigheten, inte har ett tydligt direktiv och tydliga krav att se helheten.

– Det som är anmärkningsvärt i det här, om man vidgar perspektivet, är att vi står inför en massiv utmaning, klimatomställningen. Ändå har vi myndigheter som inte kan lyfta blicken över horisonten. Kanske är det regelverket som gör att de inte ges den möjligheten. Men i så fall måste vi ha tydligare besked från statsmakten att myndigheterna ska se till helheten, och den globala nyttan av investeringen, inte bara titta på de lokala utmaningarna en satsning har, säger Peter Kihlgren.

Ytterligare ett exempel på myndigheterna ofta fastnar i lokala hänsynstaganden vid tillståndsprövningar, och missar den nationella (och globala) nyttan, är det som kallas miljökvalitetsnormer. Peter Kihlgren menar att man ser ett ökande antal exempel på tillstånd som avstyrks eller inte godkänns med hänvisning till att miljökvalitetsnormerna redan har uppfyllts lokalt. I klartext: Man kan bara ge ett visst antal godkännanden i en region.

Peter Kihlgren ser det som ytterligare ett exempel på att myndigheterna ofta missar att göra bedömningar och avvägningar i ett längre tidsperspektiv eller över ett större geografiskt område.

– Vi har ju en regering som påstår att de är garanten för en hållbar omställning – med MP som ett av partierna. Ändå fastnar de alltför ofta i ett mikroperspektiv och genomför symbolpolitik. Varför ska man till exempel ha en rabatt på laddstolpar för personer som har råd att köpa en dyr elbil, istället för att bygga ut laddinfrastruktur i hela landet? Det är ett bra exempel på symbolpolitik, säger Peter Kihlgren.

Sverige har goda förutsättningar att klara klimatutmaningarna, och att till och med gå i bräschen, men de långa tillståndsprocesserna, som har varit ett problem i decennier, försvårar för företagen. Regeringen har uppmärksammat frågan, och en utredning är tillsatt som ska vara klar i december. Tanken är att den ska underlätta miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser, enligt ett pressmeddelande från regeringen.

Många av de svenska industriföretagen ingår i internationella koncerner som idag sitter och funderar på i vilka länder de ska göra sin nästa stora klimatinvestering.

– Får vi inte bättre tillståndsprocesser på plats så kommer de internationella koncernernas investeringar att ske i andra länder. Då blir vi helt akterseglade. Koncernerna, som till exempel vi är en del av, väntar inte på att Sverige ska göra rätt, säger Peter Kihlgren.

*IKEM har frågat företagen hur de ser på svenska styrkor och svagheter. I tabellen redovisas nettotalen , det vill säga andelen företag som anser att Sverige har en relativ fördel, minskat med de företag som anser att Sverige erbjuder en relativ nackdel.