DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Näringslivet om beredskapen: ”Någon måste hålla i taktpinnen”

Det handlar varken om extrem lagerhållning eller att vara självförsörjande inom Sverige, men däremot om att stärka handelsflöden och ge tydliga mandat. Det ekonomiska försvaret stod i fokus under den sista dagen på Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Och budskapet från näringslivet var tydligt.

Under årets rikskonferens i Sälen har totalförsvaret stått i fokus. Och under sista dagen av Folk och försvar betonades vikten av det ekonomiska försvaret och av att säkra försörjningsberedskapen.

Det handlar om att upprätthålla import och export, kunna ställa om produktion vid företag, att beredskapslagra och hitta vägar för att distribuera varor och tjänster vid händelse av krig.

– Ett gigantiskt återtagande som varken är finansierat eller färdigutrett, konstaterade Carl-Oskar Bohlin, Sveriges minister för civilt försvar under första dagen av Folk och försvars rikskonferens, och fortsatte med att prata om de snabbspår som som utreds för att möta näringslivet:

– Där det på goda grunder funnits en frustration över statens trögrörlighet i frågan.

”Svenska företag utgör grunden för Sveriges välstånd.”

Många viktiga slutsatser om förmågan att upprätthålla ekonomin i kris har funnits att dra efter pandemin. Näringslivet var på många sätt avgörande för att hantera de störningar i försörjningskedjor som uppstod, konstaterar försvarsberedningen i sin senaste rapport.

– Svenska företag utgör grunden för Sveriges välstånd och därmed också förutsättningen för vår motståndskraft, sa Håkan Jevrell, statssekreterare åt Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister, som under tisdagen var först på scen. Han talade vidare om hur Ukraina har gjort det tydligt att utrikeshandel måste fungera i kris och krig, och argumenterade för att en omfattande handel inte innebär en större sårbarhet.

– Det är utopiskt att tro att vi skulle kunna bli helt självförsörjande inom alla samhällsviktiga sektorer.

Jevrell får medhåll om vikten av fria handelsflöden av import och export från Kommerskollegiums generaldirektör Anders Ahnlid.

Kommerskollegium har analyserat vilken betydelse handeln har haft för motståndskraft historiskt. En av slutsatserna är att internationell handel ger bättre riskspridning än självförsörjning.

– Så länge vår import inte ensidigt är beroende av enskilda länder eller aktörer så bidrar det till motståndskraft att vi inte lägger alla ägg i samma korg, sa Ahnlid.

AstraZeneca: ”Vi väntar inte, vi sätter igång”

Fredrik Ringvide, ansvarig för produktionen av biologiska läkemedel hos AstraZeneca i Sverige, tryckte på vikten av fri rörlighet för varor, att säkra export och import, samt en beredskapsplanering som tydliggör ansvar inklusive krigsplacering av personal och säkerställd infrastruktur.

– Vi är helt beroende av de globala varuflödena och logistiken, sa Ringvide.

Inom bolaget ser man över sin beredskap och har på eget initiativ tagit kontakt med Militärregion Mitt och tillsatt en krisberedskapskoordinator.

– Vi väntar inte, vi sätter igång, sa Ringvide.

Vid kalla krigets slut hade Sverige en stark organisation för krigssjukvård och flera av de svenska läkemedelsbolagen var k-företag. De betraktades alltså som så viktiga för samhället att de även måste fungera i krig. AstraZenecas personal var krigsplacerad och man hade alternativa platser där de skulle kunna starta upp verksamheten. I dag är läget ett annat.

– Det har framför allt saknats en tydlighet i vilken myndighet som är ansvarig för vad, säger Fredrik Ringvide efter samtalet.

AstraZeneca är en viktig spelare i att hålla uppe ekonomin vid kris. Nästan 8 procent av Sveriges totala varuexport kommer från bolaget.

– Vår viktigaste uppgift är att hålla igång produktionen och kunna bidra till en samhällsekonomi som fungerar, men vi ser också över om vi kan bidra på ytterligare sätt.

”Våra värdekedjor måste klara störda förhållanden långt bättre.”

Tillverkningen av läkemedel är en tidskrävande process, vilket gör att störningar och avbrott i tillverkningen kan leda till omfattande brist. Dessutom bygger distributionen av läkemedel till Sverige på snabba och kontinuerliga leveranser.

Bland områdena AstraZeneca nu ser över finns lagerhållning.

– Vi behöver se över olika steg av kedjan. I en krissituation är det också viktigt att vi snabbt kan få godkänt att använda alternativa leverantörer.

Nina Jönsson, vd Ica Gruppen, var inne på samma spår.

– Vi behöver bli mer robusta. Vi behöver inte bunkra mat för evigheter, men våra värdekedjor måste klara störda förhållanden långt bättre än i nuläget, sa hon.

Jönsson vill se klargöranden från politiken inom fyra områden; förväntad kapacitet, mandat till undantag i lagstiftning vid krig, prioritetsordning för infrastruktur och inom säkerhet.

– Lager, transporter och butiker måste garanteras skydd för att varorna ska nå konsumenten.

Hon fick medhåll i efterlysningen av tydlighet. Christian Levin, vd Scania, var tydlig med att bolaget kan vara en större spelare inom försörjningsberedskapen inom exempelvis områden som transporter, underhåll och reparationer. Han vände sig till Nina Jönsson:

– Hur lång tid tar det innan hyllorna är tomma på Ica om inte lastbilarna går?

Ungefär två veckor är svaret.

– Om inte blodomloppet funkar då stannar Sverige, summerar Levin.

Uppmaningen: Får inte vara fyrkantiga

Levin berättade om hur Scanias verksamhet i Ukraina har fortsatt efter krigets utbrott och om vikten av att få in bränsle, mat, ammunition och mediciner – liksom att få ut exportvaror för att hålla igång ekonomin.

En förutsättning för att kunna fortsätta att verka i landet har varit att kunna ställa om och säkerställa skydd för anställda, bland annat med arbetsplatser i skyddsrum. Ett annat exempel på omställning är Scanias arbete med det kommandocenter som inrättades på Karolinska sjukhuset under pandemin.

– Vi är många svenska stora företag som har tvingats lära oss att vara flexibla. Men det saknas storskalig samordning för detta, säger han efter samtalet på scen.

I debatten efterlyste du tydliga scenarion?

– Krig kommer att komma i olika steg och vi måste veta när det går från hög risk till faktum, när vi ska köpa på oss extragrejer, förbereda oss för att personal börjar kallas in, när vi ska säkra reservkraft. Alla kan inte sitta och göra sina egna bedömningar, någon måste hålla i taktpinnen, säger Levin och tillägger:

– Jag hör vad civilförsvarsministern säger om att alla kan göra något – och vi gör jättemycket, men är det synkat i näringslivet?

Levin efterlyser också flexibilitet i mandat vid krig.

– Det finns mycket krav på oss som fordonstillverkare, exempelvis vad gäller bränslekvalitet. Om det blir krig och vi inte får tag i tillräckligt lågsvavligt diesel utan blir beroende av inhemsk produktion – kan vi då använda det? Där får vi inte vara fyrkantiga.