REGELKRÅNGLET

Expert varnar för comeback – regelkravet kostar företagen 11 miljarder

Att regeringen vill bekämpa brottsligheten är positivt, men ett nytt regelkrav kommer slå mot seriösa företag, varnar experten Claes Norberg. "Det är en väldigt ineffektiv åtgärd", säger företagaren Erik Fahlgren till TN.

Revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades 2010. Syftet var då att minska företagens administrativa kostnader och göra det möjligt för mindre företag att köpa de revisions- och redovisningstjänster som de har behov av.

– Att man avskaffade revisionsplikten för mindre aktiebolag var en positiv åtgärd och det minskade företagens regelbörda, säger Claes Norberg, redovisningsexpert på Svenskt Näringsliv.

Sedan revisionsplikten avskaffades startades många nya bolag i Sverige. Då, 2010, var 365 000 aktiebolag registrerade hos Bolagsverket. Numera är den siffran drygt 720 000 aktiebolag.

– Att revisionsplikten avskaffades har varit gynnsamt för företagen. Det tillsammans med att det varit relativt goda tider och att man sänkte gränsen för hur stort kapital man måste ha för att starta ett aktiebolag till 25 000 kronor har gjort att många nya företag har kunnat startas.

Expert: En comeback skulle vara en dålig idé

Nu kan revisionsplikten göra en comeback. I utredningen Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag, som tillsattes av den förra regeringen, har utredaren haft som uppdrag att föreslå åtgärder som ska motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott. Ett av förslagen som lyfts fram är en reformering av revisionsplikten.

Men att återinföra revisionsplikten för alla företag skulle vara en dålig idé, menar Claes Norberg. Det handlar dels om att det skulle kosta företagen upp till elva miljarder kronor per år.

– Dessutom så saknas det revisorer som kan utföra arbetet. Det har också utredaren förstått och det är därför som man tror att detta först kan träda i kraft 2030.

– Man ska också komma ihåg att det snart införs nya regler om granskning av hållbarhetsrapporter för stora företag och det kommer att krävas många revisorer för att kunna utföra det arbetet.

Han menar att Sveriges trösklar för revisionsplikt är mycket låga i internationell jämförelse. För att omfattas av revisionsplikt krävs det idag att ett aktiebolag uppfyller två av tre kriterier; 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och tre anställda.

– I Sverige är det alltså bara väldigt små företag som inte behöver anlita en revisor.

”Man kanske har uppfattning om vad revision kan bidra med som den inte gör”.

Dessutom är en återinförd revisionsplikt inte en effektiv åtgärd för att bekämpa brott. Det finns en övertro på vad revisionen kan bidra med för att möta den ökande brottsligheten, menar han.

– Man kanske har uppfattning om vad revision kan bidra med som den inte gör. Man ska komma ihåg att en revisors ansvar är att granska redovisningen och bolagets förvaltning för aktieägarnas räkning. En revisor arbetar på uppdrag av ägarna och har inte som huvudsyfte att företräda staten.

Enligt Svenskt Näringslivs rapport ”Brottslighetens kostnader” som släpptes i höstas är den samlade kostnaden för brottsligheten mot svenska företag på 100 miljarder kronor på ett år. Dessutom visade rapporten att 49 procent av företagen uppger att de drabbats av något brott det senaste året.

”En väldigt ineffektiv åtgärd”.

Erik Fahlgren, som driver industrikoncernen Teamx med verksamhet i Backaryd, Skellefteå, Piteå och Umeå, menar att en återinförd revisionsplikt inte är ett effektivt sätt att bekämpa brottsligheten, utan det ökar bara kostnaderna för de mindre företagen.

– Även om syftet att motverka brottslighet är bra så måste vi kräva av våra politiker att de inför effektiva åtgärder som uppfyller syftet. Och det här tycker jag är en väldigt ineffektiv åtgärd.

– Sedan kan det vara en hygienfaktor att ha en revisor som tittar till företaget för att se att allt sköts på ett korrekt sett. Om andra vill göra affärer med bolaget kan de då gå in och titta på en årsredovisning och se att det är en auktoriserad revisor som har skrivit den vilket är positivt för det enskilda bolaget.

Claes Norberg menar att det är positivt att regeringen ser över förslag som kan minska brotten mot företagen. Men samtidigt finns det en oro att nya brottsbekämpande åtgärder i slutändan kommer att drabba de seriösa företagen.

– I och med att den brottsbekämpande frågan är högt upp i den politiska agendan tror jag att det är väldigt viktigt att alla förslag utvärderas ordentligt. Revisionsplikten är ett exempel på en åtgärd som troligen kommer få ytterst begränsade effekter på brottsbekämpning men kommer att drabba de seriösa företagen med stora kostnader.