BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Polisforskaren: Därför utreds inte brott mot företag – ”Ett medvetet val”

Trots brottsvågen mot företagare lägger polisen ner anmälningar på löpande band. Polisforskaren Stefan Holgersson pratar om en polismyndighet i total kris. ”Om allmänheten förstod hur dåligt det fungerar så skulle de flesta ha en mycket lägre tillit till polisen”, säger han till TN.

Brottsligheten kostar företagen runt 100 miljarder kronor om året för bland annat skadegörelse, uteblivna intäkter och brottsförebyggande åtgärder. Men landets företagare är inte bara uppgivna över de höga kostnaderna, utan också bristen på hjälp när tjuvarna väl slagit till.

De senaste månaderna har vi berättat om en rad företag som anmält brott till polisen, men som i stället för fällande domar och ekonomisk ersättning mötts av nedlagda utredningar och hänvisningar till resursbrist.

– Jag tror att polisen har alldeles tillräckligt med resurser men de använder dem inte på rätt sätt. Det är ett ledningsfel och säkert i mångt och mycket ett attitydfel hos väldigt många poliser. De har inte drivet att vilja lösa problem som de borde ha, sa företagaren Rickard Lundberg nyligen till TN.

Han får medhåll av Stefan Holgersson, polis och också polisforskare vid Linköpings universitet, som har skrivit en mängd rapporter om polisens arbete. Hans bild är att Polismyndigheten har en ineffektiv organisation som brister i sitt sätt att bedriva utredningar, och att polisledningen dessutom tenderar att hellre skylla ifrån sig än att ta ansvar för situationen.

Stefan Holgersson tar som exempel upp att polisledningen har för vana att uttrycka behov av mer resurser till den egna verksamheten, samtidigt som man lyfter att socialtjänst, kommuner, skola och en rad andra aktörer måste göra sitt för att brottsligheten ska minska.

– Det man säger är att vi behöver mer pengar, men att det är andra som framför allt har ansvar för att det här ska bli bättre. Det går inte ihop, logiken blir ju haltande, säger han till TN.

50 procent större budget – men sämre resultat

Och mer pengar har det också blivit. I början av 2023 skrev Riksrevisionen i rapporten ”Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas” att anslagen till Polismyndigheten ökade med 50 procent mellan 2017 och 2022, från 22,6 till 33,8 miljarder kronor. Riksrevisionen kunde också konstatera att polisen – trots ökade anslag och fler anställda – under samma period hade blivit sämre på att klara upp mängdbrott.

Vi berättar för Stefan Holgersson att många företagare känner en frustration över att deras polisanmälningar inte leder någonstans.

– Även om det förstås finns skillnader på individnivå så finns det en övergripande inriktning hos polisen i att det första man tittar på är hur man ska kunna lägga ner ett ärende och inte på hur man ska kunna driva ett ärende vidare. Och det är klart att det kan finnas skäl att lägga ner utredningar. Men om du letar efter möjligheter att lägga ner så blir resultatet ett annat än om du försöker hitta möjligheter att driva det vidare. Det handlar mycket om inställning.

Polisen menar att de får in så många anmälningar att de måste lägga sina utredningsresurser där de har störst möjlighet att nå framgång. Vad tycker du, borde polisen alltid utreda allt?

– Det går inte att vända på varenda sten i vartenda ärende, utan någonstans måste ju polisen värdera ifall ett ärende har förutsättningar att gå i land. Men den värderingen görs ofta för snabbt. Man gör inte de moment som skulle kunna leda till att man får ett bättre beslutsunderlag.

”Det här är ett problem i hela landet”

Stefan Holgersson återkommer till hur polisen är organiserad, med ledningscentraler på ett fåtal större orter. Den som exempelvis anmäler ett brott i södra Sverige hamnar i Malmö och inte i den ort där brottet har begåtts. Förut gick samtalet till en lokal ledningscentral men det har skett flera centraliseringar och sedan 2015 finns det bara en ledningscentral per region.

– I min forskning har jag kunnat visa att det går åt mer personal genom det här sättet att arbeta och att det gör det mindre sannolikt att man klarar upp och förebygger brott. Ta till exempel ett inbrott i Blekinge. Hade polisanmälan kommit till en lokal ledningscentral är chansen större att polisen där kan ha ett större hum om vilka gärningsmän det handlar om än vad en person som sitter i Malmö har. Det finns en helt annan lokalkännedom och det är just i det inledande skedet som det finns störst möjlighet att vidta åtgärder som gör det möjligt att klara upp ett brott. Det här är ett problem i hela landet, att ärenden som hade gått att klara upp lokalt blir ett i mängden hos ledningscentralerna i de större städerna, säger Stefan Holgersson, och fortsätter:

– Jag förstår att det här är frustrerande. Inte minst för företag, som är vana vid att jobba med effektivitet på ett helt annat sätt.

”Det finns en övergripande inriktning hos polisen i att det första man tittar på är hur man ska kunna lägga ner ett ärende och inte på hur man ska kunna driva ett ärende vidare.”

Utöver de strukturella problemen anser Stefan Holgersson att polisen behöver bli bättre på att planera och organisera sitt arbete. Han tar som exempel upp passhanteringen som närmast kollapsade efter pandemin trots att polisens egna prognoser hade förvarnat om ett högt tryck.

– Prognoserna kunde förvisso ha varit mer träffsäkra men de visade ändå att det skulle bli en kraftig ökning av ansökningar. Om man tänker sig en företagare som inför en julhelg vet att det kommer att bli anstormning i kassan, då är det ju självklart att man ser till att ha bemanning så att det inte blir långa köer. Men vad gjorde polisen inför 2022? Jo, de drog ner på personal och fick sedan försöka bemanna upp för att hinna med. Och då blir andra delar av verksamheten lidande.

Vem skulle du säga har ansvaret för att det inte ska fungera så här?

– Ytterst är det ju politikerna, men hittills har de inte visat något intresse av att sätta press på polisen. I stället har man bara lyssnat på polisen när de har velat ändra lagstiftning eller få mer resurser. Och det är inga bra incitament om man vill ha en förändring.

”Om allmänheten förstod hur dåligt det fungerar så skulle de flesta ha en mycket lägre tillit till polisen.”

Stefan Holgersson går raskt vidare till ytterligare ett problem som han ser hos poliskåren. Nämligen bristen på transparens. I stället för att erkänna misstag och försöka genomföra förbättringar ägnar sig polisen ofta åt att skönmåla den egna verksamheten, menar han.

– Men när en organisation bygger upp en bild av sin verksamhet som inte stämmer så blir det svårt för politiker att styra, och det blir i sin tur svårt för allmänheten som ska rösta på politiker att veta vad problemet är och veta vem man ska rösta på. Så i förlängningen är det ett demokratiskt problem. Politikerna borde sätta större press på polisen att ge en verklighetstrogen bild, så att de kan styra politiken därefter. Men det har inte funnits något intresse för det, utan i stället litar man på polisen och anpassar sig efter deras önskemål.

– Både allmänhet och politiker har en ganska stor tillit till polisen. Man tror att det är olyckliga omständigheter som ställer till det så att brott inte går att lösa. Men det är ett medvetet val att organisera en verksamhet på ett sätt som inte fungerar och att inte ta till sig av kunskap. Om allmänheten förstod hur dåligt det fungerar så skulle de flesta ha en mycket lägre tillit till polisen.

”Ett mantra att hänvisa till gängbrottsligheten”

Att polisen ofta hänvisar till att gängbrottsligheten tar resurser från andra utredningar ger han inte mycket för.

– Det blir lite av ett mantra att man hänvisar till gängbrottsligheten. Hade polisen organiserat sin verksamhet på ett annat sätt så hade man haft större förutsättningar att lösa exempelvis stölder och bedrägerier. Och genom att fokusera på att lösa mängdbrotten kan man också undvika och motarbeta att den grövre brottsligheten får fäste. I stället tar man poliser från lokalpolisområdena och skickar dem till insatser där de har begränsad möjlighet att göra nytta.

Företagare vi har varit i kontakt med lyfter fram att kriminella gäng ofta livnär sig på bedrägerier, och att polisen genom att lägga resurser på den typen av brottslighet alltså också hade kunnat motarbeta gängbrottsligheten. Delar du den bilden?

– Det är beklagligt att företagen gör en bättre analys än polisen. De har helt rätt.

– Och alldeles oavsett så är det polisledningens uppgift att organisera sin myndighet på ett sätt som krävs för att klara av uppdraget. De måste förhålla sig till verkligheten så som den ser ut. Och då är vi tillbaka på passhanteringen. Om man inte ens klarar av den så klarar man inte av våldsbrotten eller de andra brotten. Det här är helt enkelt ett genomgående problem.

Den 1 december tillträdde Petra Lundh som ny rikspolischef. Vad tycker du att hon ska tänka på i sin nya roll?

– Att lyssna på alternativa perspektiv innan hon fattar några beslut. Och att det är viktigt med ärlighet när man presenterar hur det går i arbetet. För då kommer även mycket annat att automatiskt falla på plats.