ELKRISEN

Sexdubblad miljardnota för att balansera elsystemet – du får betala

Kostnaderna för att skapa balans i elsystemet har sexdubblats mellan åren 2021 och 2023, enligt Svenska kraftnät. Elkundernas nota har ökat till 6 miljarder och spås bli ännu dyrare under året. ”Prognosen för 2024 är omkring 8 miljarder kronor”, berättar Anna Jäderström, tillförordnad avdelningschef Elmarknad hos Svenska kraftnät, för TN.

Som ansvarig för säkerheten i det svenska elsystemet använder statliga Svenska kraftnät något som kallas balanstjänster. Elektricitet är komplext eftersom elen måste förbrukas i samma stund som den produceras och riktvärdet för frekvensen är 50 hertz.

Om det vid ett givet tillfälle produceras väldigt mycket el behöver förbrukningen öka eller produktionen minska och om det produceras för lite behöver det konsumeras mindre eller produktionen öka. Normalt sker detta av att marknaden själv köper och säljer el som budats ut av elproducenter på dagen före-marknaden och det är därför elpriserna varierar.

Det är till exempel betydligt billigare att producera vindkraft, vattenkraft och kärnkraft än att elda fossila bränslen varför priserna blir högre när de sistnämnda kliver in på marknaden, inte minst när vi exponeras mot denna mix i Europa. Det är också betydligt billigare för ett vattenkraftverk att stänga en lucka eller ett vindkraftverk att stänga av turbinen så att produktionen minskar än att ett industribolag tvingas sluta producera sina produkter.

Men när svängningarna som sker under dagen blir större än väntat kan Svenska kraftnät som ansvarig för systemdriften också behöva ingripa för att balansera marknaden genom att aktivera upp- och nedregleringsbud vid sidan av den ordinarie marknaden. Dessa kallas balanstjänster och betalas av Svenska kraftnät, och slutligen alla elkunder. Kostnaderna för balanstjänster har ökat kraftigt de senaste åren.

Sexdubblade kostnader

2021 var siffran drygt 1 miljard kronor, och 2023 var siffran 6 miljarder kronor, enligt Svenska kraftnät.

– Marknaden för stödtjänster har utvecklats och i dag deltar de flesta kraftslag på marknaderna inklusive förbrukning. Volymerna som efterfrågas, alltså behovet, har också ökat de senaste fyra åren, säger Anna Jäderström, tillförordnad avdelningschef Elmarknad, hos Svenska kraftnät.

Enligt Anna Jäderström beror majoriteten av 2023 års ökning däremot inte på en ökad andel intermittent kraft.

– Den ökning av kostnader vi hittills sett beror delvis att mer volym upphandlas, men det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan elpriset har på kostnaderna för stödtjänster. Största volymökningen hittills beror på införandet av snabb störningsreserv (FCR-D ned) för att hantera bortfall av förbrukning, exempelvis vid ett fel på en exporterande HVDC-kabel.

Prognosen för balanstjänster 2024 är ännu högre, estimerad till 8 miljarder kronor.

Ser du någon koppling mellan balanstjänster och hög andel väderberoende kraftslag?

– Ja, det finns kopplingar generellt men inte utifrån hur mycket reserver vi har i dag och historiskt i Sverige. Men det kan påverka framtida behov av balanstjänster. Det är sant att vi anpassar elmarknaden och balanseringen till ett mer väderberoende elsystem – exempel på sådana förändringar är övergång till 15 minuters marknader och flödesbaserad kapacitetstilldelning.

FCR-D ned är en ny systemtjänst som trädde i kraft 2022. Upphandlingen har ökat successivt från 75 megawatt 2022 till 365 megawatt 2024.

Har den systemtjänsten införts av geopolitiska skäl?

– Nej, utan helt utifrån hur elsystemets egenskaper ser ut. Vi dimensionerar det nordiska elsystemet så att normal drift kan upprätthållas även om den största enskilda komponenten, det vill säga ledning, produktionsenhet eller förbrukningsenhet, får ett haveri eller plötsligt stopp. Det är detta vi kallar N-1. Alltså hantera fel oavsett orsak till haveriet.

Batterier kommer in

Även batterier har blivit populära att installera och sälja balanstjänster till Svenska kraftnät. Batterier kan hantera frekvens upp och ned ganska snabbt. Om det blir en snabb ökning i produktion kan de laddas, och om det blir en snabb svängning nedåt kan de ladda ur. Svenska kraftnät har under fjolåret uppmuntrat marknaden att komma in med mer balansering och bolag som vill hjälpa till att stabilisera elnätet med batterier dyker upp i snabb takt.

– Du har rätt att intresset för att leverera stödtjänster från batterier ökat stort. Det är just stödtjänsten FCR där vi ser störst inträde av batterier. Omkring 100 megawatt batterier deltar totalt på balansmarknaderna. Det är viktigt att utbudet ökar då vi handlar mer reserver, för en ökad efterfrågan driver annars upp kostnaderna.

Tror du att balanskostnaderna hade varit lika höga om de senaste fyra nedlagda kärnkraftsreaktorerna funnits kvar i systemet och Ringhals 5 och 6 hade byggts?

– Ja, kostnaderna för balansering hade hittills varit desamma i stort, förutsatt att elpriset haft ungefär samma utveckling. Dock skulle kärnkraftsreaktorerna skapat andra nyttor för elsystemet, som förmågan att överföra el och tillgodose ökad efterfrågan på el. Det är ju detta vi ser behov av nu när vårt samhälle ska elektrifieras – ett stort behov av tillkommande elproduktion.

Huruvida elpriserna skulle varit lägre om den planerbara kraften inte lagts ned råder det debatt om, men det är just det som många experter menar är en av huvudorsakerna till att elpriserna drivits upp. Kombinationen av de planerbara kraftslagen tillsammans med de intermittenta kraftslagen ger billiga elpriser enligt Svenskt Näringslivs scenarioanalys kraftsamling elförsörjning.

– Utvecklingen av elpriset har många förklaringar men den extrema situationen 2022 beror framför allt på Rysslands invasion av Ukraina och energibristen som detta medförde i Europa samtidigt som Frankrikes kärnkraftsproduktion hade stora tillgänglighetsproblem, säger Anna Jäderström.

Jobbar med fossil mothandel

Vid sidan av balanstjänster jobbar Svenska kraftnät även med mothandel, inte minst fossil sådan, för att öka överföringen från norr till söder, samt driver den så kallade effektreserven som för närvarande utgörs av det oljeeldade Karlshamnsverket med syfte att hantera timmar då kritisk effektbrist kan uppstå under vintern. Karlshamnsverket har fått eldas i gång i beredskap ett par gånger under vintern.

Kostnaderna för mothandel och effektreserv ingår inte i summan för balanstjänster.

– Dessa anläggningar aktiveras bara vid behov och därför är avtal skrivna med anläggningar som normalt sett inte får tillslag på elmarkanden. Mothandeln finansieras med flaskhalsinkomster och effektreserven via egen avgift som betalas av de balansansvariga företagen. Storleksordningen är runt 70 miljoner per år för dem vardera, säger hon.