EU:S FRAMTID

Parlamentarikerna: Så vill vi förändra EU

Konkurrenskraft, klimat och demokrati hamnar högst upp på svenska Europaparlamentarikers agenda inför årets val. TN har pratat med flera kandidater om sakfrågorna, unionens framtid – och hur valdeltagandet kan öka.

Den nionde juni går EU:s medborgare till valurnorna för att rösta fram sina Europaparlamentariker för de kommande fem åren. För Sveriges del ska 21 mandat tillsättas. I förra EU-valet blev Jörgen Warborn (M) invald och när han nu ställer upp för omval är hans viktigaste fråga enkel att utse.

– Konkurrenskraften är topp på agendan. Det har den varit under hela mandatperioden och den kommer fortsätta att vara det in i framtiden. Tack och lov är den lite mer på EU:s agenda nu än vad den har varit tidigare. Det svenska ordförandeskapet visade vägen och efterföljande ordförandeskap har också haft det på agendan, säger han.

Arbetet för mindre regelkrångel, men mer kärnkraft och frihandel har tagit upp mycket av Jörgen Warborns tid sedan han äntrade parlamentet. Och även om vissa länder drar åt ett protektionistiskt håll menar han att frihandeln är viktig för EU, inte minst i det geopolitiska läge som råder.

En mandatperiod präglad av kriser

Evin Incirs första mandatperiod i parlamentet har skett mot en bakgrund av krig, pandemi och ekonomisk osäkerhet. När hon nu förbereder sig inför kampanjandet är demokrati, freden och säkerhet viktigast för henne.

– Tillsammans är de väldigt viktiga frågor med tanke på att vi lever i en orolig värld med Putins aggressionskrig mot Ukraina och att vi riskerar att se en auktoritär ledare ta sig tillbaka till makten i USA. Dessutom är Putins och Trumps kompisar på frammarsch i Europa, säger Evin Incir.

Hon anser att EU har visat vilken motkraft unionen kan utgöra mot dessa krafter.

– EU-samarbetet har varit väldigt viktigt för att trycka tillbaka Putin och förhoppningsvis snart se att Ryssland helt och håller drar sig ur Ukraina. Samtidigt har EU också visat hur viktigt det är för att gemensamt ta sig ur kriser, som pandemin, säger hon.

Centerpartisten Emma Wiesner tog plats i Europaparlamentet för tre år sedan. Trots ett stort intresse för jordbruket, djurrättsfrågor och energipolitik, rankar hon klimatfrågan som den allra viktigaste nu och framöver.

– Den frågan är hela anledningen till att jag är politiker. Vi har inte gjort tillräckligt för klimatet och vi kan göra mycket mer. Vi har till exempel inget mål till 2040. Det saknas politik för allt som har med fossilt innehåll i produkter att göra, vilket är ett svart hål i klimatpolitiken. Många företag hör av sig till mig, näringslivet vill börja satsa på koldioxidinfångning och att återanvända kolatomer. Men det finns inga styrmedel för att använda biobaserade kolatomer i stället för fossil energi, säger hon.

Hur optimistisk är du att få gehör för det här på det gröna området, EU kan ofta upplevas som en rätt trög organisation?

– Tvärtom! Den här mandatperioden har EU verkligen visat att man har ledartröjan i den gröna omställningen. Vi har varit väldigt progressiva och jag tror att vi kommer se ännu mer framsteg framöver. Jag är optimistisk för att få gehör för det, de svenskar som hävdar motsatsen kommer att se sig omsprungna.

När partierna nu gör sig redo för val infinner sig frågan om väljarna är det. En ny undersökning från DN/Ipsos visar att bara knappt häften av svenskarna vet när valet går av stapeln. Dessutom är valdeltagandet relativt lågt. I det senaste riksdagsvalet deltog 84,2 procent, medan bara 55,27 procent röstade i Europaparlamentsvalet 2009. Betydligt mer än Slovakiens 22,74 procent, men en bra bit under Belgiens 88,47 eller grannlandet Danmarks på 66,08.

– Det är problematiskt. I en EU-kontext ligger Sverige ändå i mitten när det gäller valdeltagande.Vi får kämpa allihop för att få upp siffran. Det handlar om att tala vad EU gör, vilka beslut som tas och hur det påverkar människors vardag. Jag tror att det kan hänga ihop med att EU:s beslutsprocess är lite komplicerad. Vi blev medlemmar 1995 och alla kanske inte har lärt sig det i skolan och därför inte är så insatta. Även om man är insatt i det så kan det ändå vara svårt, säger Jörgen Warborn (M).

”Sverige skickar fler journalister till Vita huset än till Bryssel, vilket är mycket alarmerande.”

Emma Wiesner, centerpartistisk Europaparlamentariker, är inne på samma spår.

– Jag vill absolut inte slå ifrån mig, vi politiker har ett stort ansvar att förtydliga och förklara EU. En pedagogisk utmaning är att jag tycker att EU funkar som bäst när EU märks som minst. När det är enkelt att resa, enkelt att handla, du kan roama när du är utomlands, enkelt att streama musik.

– Problemet är att vi bara pratar om EU när det inte fungerar. Man ska komma ihåg allt det som EU bidrar med. För en krona in, får vi sju kronor tillbaka i ekonomi, handel och välstånd. Det är de osynliga vinsterna. Vi behöver visa vad som är positivt, säger hon.

Även medierna har en central roll att spela när det gäller att bevaka lagstiftningsprocesserna i unionen, betonar alla parlamentariker som TN har pratat med. Sverige har bara nio ackrediterade journalister i Bryssel medan exempelvis Finland har dubbelt så många.

Evin Incir (S) understryker att närmare 70 procent av de beslut som tas i riksdag, regioner och kommuner grundar sig i ett EU-beslut.

– Sverige skickar fler journalister till Vita huset än till Bryssel, vilket är mycket alarmerande. Givetvis är det som händer i USA enormt viktigt för Europa, men vi har faktiskt en riktig möjlighet som européer att påverka vilka som representerar oss i parlamentet, säger hon.