ELKRISEN

Räkna med höjda elnätsavgifter – ”Kan bli väldigt dyrt”

Elnätsbolagen överkompenseras när elnätsavgiften ska räknas ut. Det drabbar både privatkunder och företag. Nu efterlyser näringslivet en ny beräkningsmodell. ”Allt detta kommer att hamna på elnätskundernas nota förr eller senare och då måste det ske på ett rimligt sätt”, säger industrirepresentanten Johan Bruce till TN.

Det svenska näringslivet har vant sig vid att försöka parera rusande elpriser med terminskontrakt, minskad elanvändning, energieffektiviseringar eller prishöjningar gentemot kund. Men elnätsavgifterna är svårare att tackla. Även de ökar över tid. Bara mellan 2022 och 2023 steg de i snitt med 9,5 procent, enligt Nils Holgersson-rapporten. Elnätsavgifterna varierar också stort mellan olika områden i Sverige.

Problemet är att det råder en monopolsituation på elnätsmarknaden. Det finns inga konkurrerande elnät på lokal nivå – vilket ingen heller efterfrågar, det vore samhällsekonomiskt vansinne – men det får samtidigt den negativa konsekvensen att kunden inte kan byta leverantör.

Idag används en så kallad kapacitetsbevarande princip när avgifterna räknas ut. Principen innebär förenklat att värderingen av elnätet baseras på vad det hade kostat att bygga nätet idag fastän det byggdes till en lägre kostnad. Det betyder bland annat att inflation och skenande byggkostnader efter investeringen vägs in i beslutet.

Konkret innebär det att elnätsbolagen på senare år ofta blir överkompenserade, menar Johan Bruce som är verksamhetsansvarig på SKGS, en organisation som driver basindustrins energifrågor. I klartext: Kunderna betalar för mycket.

– Energimarknadsinspektionens granskning visar att elnätsbolagen har blivit överkompenserade och att det är en väldigt god lönsamhet i elnätsverksamhet jämfört med i andra branscher, säger han.

Han är mycket kritisk mot dagens beräkningsmetod med tanke på de enorma belopp som ska investeras i näten när samhället elektrifieras.

– Det finns rapporter som visar att det är uppemot 1 000 miljarder kronor som ska investeras fram till 2050. Det är enorma summor. Allt detta kommer att hamna på elnätskundernas nota förr eller senare och då måste det ske på ett rimligt sätt. Om vi har ett system där det finns en risk att elnätsägarna överkompenseras kan det bli väldigt dyrt för kunderna.

– Det är inte så att elnätsbolagen ska gå tomhänta härifrån. Men det är också viktigt att man i en reglerad lågriskbransch sätter gränser.

När väl Energimarknadsinspektionen har fattat beslut om intäktsramar för elnätsbolagen gäller de i en fyraårsperiod. Både SKGS och Energimarknadsinspektionen hade hoppats att principen hade bytts redan inför perioden som gäller nu, det vill säga 2024-2027, men så blev inte fallet. Tidigast kan det bli ändring från 2028 och framåt.

Allt detta utreds nu av Nätregleringsutredningen. I november presenterades betänkandet Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät.

Flera fördelar

Det finns ytterligare fördelar med en förmögenhetsbevarande modell, menar Bruce. Den underlättar redovisningen och stimulerar till innovation. En förmögenhetsbevarande princip innebär till exempel att bolagen gynnas om de investerar i ny, oftast initialt dyr, framtidsteknik. När priset sedan faller, vilket är det normala, får bolagen ändå kompensation för den initiala kostsamma investeringen.

– Med dagens metod så kommer du inte att få tillbaka dina investeringar, säger Johan Bruce.

Energiföretagen ser för- och nackdelar med båda modellerna, men menar samtidigt att ett för snabbt införande av den förmögenhetsbevarande principen vore olyckligt. Organisationen förespråkar också någon form av övergångslösning ifall den införs.

– En fördel med den kapacitetsbevarande principen är att underlaget för intäktsramarna, och därmed även för elnätsavgifterna, successivt anpassas till vad det kostar att bygga elnät för stunden. Det ger förutsättningar för mer stabil prisutveckling, så att reinvesteringar i nätet inte behöver medföra kraftiga prisändringar på kort tid. Sett över tid kan det sägas vara mer rättvist mellan olika generationer av kunder, säger Tomas Malmström, ansvarig elnät, regelverk och marknadsroller på Energiföretagen.

Precis som Johan Bruce pekar han på att såväl underkompensation som överkompensation kan bli följden av den kapacitetsbevarande principen beroende på hur kostnadsutvecklingen ser ut.

Vad säger du om kritiken att ni har överkompenserats på senare tid?

– Det handlar om relationen mellan de två index som används. Det index som används för kostnadsutvecklingen för elnätsanläggningar, det vill säga byggkostnadsutvecklingen, kompenserar inte fullt ut för de verkliga kostnadsökningar elnätsföretagen vittnar om i sina investeringsprojekt den senaste tiden. Detta även om indexet har stigit mer än den generella inflationen.

Enligt kalkyler som TN har tagit del av, men som inte har har publicerats, skulle intäktsramen sänkas med runt 30 procent om man går över till en förmögenhetsbevarande metod.

– Den sänkta intäktsramen är det uppenbara skälet till motståndet från elnätsbolagen, säger Johan Bruce.

Dyra nätförluster

Förra året skenade elpriserna i hela landet, särskilt i södra Sverige. Men även elnätsavgifterna ökade, bland annat på grund av så kallade nätförluster. Det måste elnätsbolagen kompensera för genom att köpa el (som ju var hutlöst dyr då). Men det är en kostnad som de direkt får kompensation för och inte regleras av intäktsramarna. Det finns även andra kostnader som skjuts över på kunderna på ett liknande sätt.

Men de stora kostnaderna för elnätsbolagen är kopplade till utbyggnaden av nätet, understryker Johan Bruce, alltså den delen som regleras av Energimarknadsinspektionens beslut.

Men kan det inte vara rimligt att elnätsbolagen får ett större tillskott för att klara av omställningen när samhället ska elektrifieras?

– Argumenten att en ny beräkningsmodell kommer att hämma eller försena investeringar tycker vi är väldigt konstiga, eftersom bolagen har en plikt att ansluta kunder till nätet i det område de har koncession.

– Som vi ser det har de inget val annat än att investera och se till att ansluta de kunder som vill ha anslutning i en rimlig takt och till en rimlig kvalitet. Det är inget val man kan göra baserat på hur mycket man blir kompenserad. Sen ska de få full kostnadssträckning för det och en rimlig avkastning.

Ständiga överklaganden

Den reglerade elnätsmarknaden präglas också av många och långa rättsliga processer som elnätsföretagen driver för att riva upp Energimarknadsinspektionens beslut. Trots att de alltså förordar den princip som används idag. Men de har inget att förlora, menar Johan Bruce. De kan bara få mer än det beslut som Energimarknadsinspektionen har fattat. Och domstolarna går nästan helt och hållet på elnätsbolagens linje.

– Det är inte slutligt avgjort vad intäktsramarna är för förra perioden (som avslutades 2023 red anm). Så jag kan fortfarande inte säga hur mycket högre de nya besluten är än de gamla, säger Johan Bruce.

Tomas Malmström tycker att processerna är olyckliga, men betonar samtidigt att beslut om intäktsramar som har vunnit laga kraft alltid accepteras av elnätsföretagen. De rättsliga processerna är en del av bolagens lagstadgade rätt till prövning i domstol:

– Rättsliga processer är inte önskvärt från branschens sida. Vissa frågor har dock bedömts behöva prövas i domstol för att reda ut hur lagstiftningen verkligen ska tolkas. Nödvändig praxis har på så sätt utvecklats och tydliggjort regelverket. Branschens tolkning har ofta fått stöd av domstolarna, säger han.

Tvingades stänga produktion

För drygt ett år sedan larmade det skånska pappersbruket Klippan om skenande elpriser. Företaget var tvunget att pausa produktionen när det var som värst och tvingades även höja priserna tillfälligt.

I höstas tecknade Klippan ett terminskontrakt som täcker 75 procent av elförbrukningen. Förenklat innebär det att Klippan handlar till ett elpris som elmarknaden beräknar gäller under terminskontraktets livslängd. Det ger bättre förutsägbarhet och minskar variationerna i elpriserna.

Klippan har också minskat energiförbrukningen med cirka fem procent per ton papper mellan 2022 och 2023.

Arbetet har gett resultat:

– Vi har halverat energikostnaden under 2023 jämfört med 2022, säger Göran Fransson, vd på Klippan.

Företaget behöver inte justera priserna på samma sätt som under förra året.

– Vi fixar det men det är ju tryggare för samhället i stort om det inte hade varit de stängningar av kärnkraftsreaktorer som vi har sett. Det är ju också allvarligt för mig som privatperson.

Elnätsavgifterna är inte Göran Franssons främsta huvudvärk i dagsläget eftersom de trots allt är relativt stabila.

– Om en högre nätavgift kan ge säkrare leveranser framåt och ökad överföringskapacitet så är det positivt. Men det gäller att det används på rätt sätt, understryker han.

För privatpersoner är elnätskostnaden relativt stor jämfört med för industriföretagen. Men den kommer att öka även för industrin:

– Vi ser att elnätskostnaden framöver kommer att öka. Dels för att man bygger ut nätet och gör stora investeringar i det. Men det kommer också tillkomma stödtjänster, tjänster som kommer att behövas för att balansera nätet. De kostnaderna kommer någonstans att slutligen hamna på elnätsräkningen de också, säger Johan Bruce.