ELKRISEN

Oljeeldande Karlshamnsverket utökar med fyra reservaggregat: ”Mer på gång”

Effektreserven Karlshamnsverket är sista livlinan för Sveriges elförsörjning. När det eldar olja är det en tydlig signal om att marginalerna i elsystemet är låga. Nu förstärks förmågan med fyra nya reservaggregat. ”Det är mer av liknande slag på gång”, säger Per Tryding på Sydsvenska handelskammaren till TN.

Enligt den europeiska stamnätsorganisationen ENTSO-E har Sveriges två södra elområden hela Europas sämsta effektsituation, det vill säga hur hög andel av elkonsumtionen som kan försörjas med egen produktion. Värst är det i Skåne.

– Målet för effektkommissionen är att vi ska bli självförsörjande till 50 procent, men i dagsläget ligger vi på runt 5 procent, beroende på hur man räknar, säger Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren, till TN.

I den siffran räknas dock inte Karlshamnsverket in. Det oljeeldade kondenskraftverket på 662 megawatt ingår nämligen i den svenska så kallade Effektreserven, som kan ropas in av Svenska kraftnät och är en form av sista livlina för att hålla det svenska elsystemet flytande i händelse av kris eller krig.

Karlshamnsverket har allt flitigare använts de senaste åren både kommersiellt och inom effektreserven och nu har Svenska kraftnät också upphandlat verket för så kallad mothandel för att öka överföringen av kraft från norr till söder. Verket har också eldats i gång i beredskap ett par gånger under vintern.

Nu förstärks förmågan med 20 megawatt efter att majoritetsägaren Uniper väljer att flytta fyra av de dieseldrivna reservaggregaten som finns hos det nedlagda kärnkraftverket Oskarshamn 2 (O2) till Karlshamnsverket, vilket Sydöstran var först med att berätta.

Själva kärnkraftsreaktorn O2 hade en elektrisk effekt på 620 megawatt och ägarna planerade en effekthöjning till 850 megawatt som skulle vara klar 2015. Reaktorn togs ur drift 2013 för att färdigställa projektet men återstartades aldrig efter nedläggningsbeslut 2015. Eon motiverade nerläggningen med låga elpriser i kombination med effektskatten på kärnkraft.

– Förutsättningarna för elmarknaden har förändrats kraftigt de senaste åren. Historiskt och varaktigt låga elpriser i kombination med effektskatten på kärnkraft medför lönsamhetsmässiga problem för framför allt små reaktorer som O2, sa Jonas Abrahamsson, dåvarande vd på Eon Sverige, till SVT Nyheter.

Delägaren Fortum ville fortsätta driva reaktorn.

Fyra flyttas – fyra skrotas

Oskarshamn 2 hade åtta stycken reservaggregat om 5 megawatt styck och fyra av dem flyttas medan fyra skrotas. Karlshamnsverket drivs också av Uniper.

– De här fyra aggregaten är i princip helt nya och det känns bra att de nu kommer till nytta och kan användas i det svenska kraftsystemet. De övriga fyra är äldre och kan inte säljas, de går i stället till återvinning, säger Mats Ekblad, avvecklingschef vid OKG till Sydöstran.

De fyra som flyttas har aldrig använts.

– Eftersom det här relaterar till svensk elberedskap, kan vi inte ge vidare kommentarer kring detta, säger Björn Magnusson, kommunikationsansvarig på Karlshamnsverket till Tidningen Näringslivet.

Förnuftigt beslut

Per Tryding hos Sydsvenska handelskammaren tycker att det är ett mycket bra beslut.

– Karlshamnsverket är oerhört viktigt för södra Sverige och det kommer att behövas länge än, så det är ett mycket klokt beslut att man rustar det för framtiden. Jag ser gärna att de expanderar ytterligare, säger han.

– Vi har inte lyxen att välja bland kraftslag utan behöver allt. Långsiktigt handlar det om kärnkraft och även havsvind. Kortsiktigt handlar det om alla lösningar som finns.

Särskilt de som kan hjälpa till att få mer robusthet i systemet är extra välkomna, menar han. Effekthöjningar i vatten- och kärnkraftverk (elområde 3) och topplastturbiner till värmeverk, som dessutom kan avlasta på elsidan om fjärrvärmen byggs ut. Batterier kan hjälpa till att jämna ut effekttoppar och de kan kombineras med solceller som däremot inte levererar så mycket på vintern. Vindkraftverk levererar generellt mer på vintern så de har också en viktig roll men de stannar ofta när det är som absolut kallast, menar han.

– Därför är det också väldigt viktigt med fossila kraftverk. Gasturbiner och oljekraftverk. Inte minst finns kombiturbiner som kan köras på flera olika bränslen, inklusive biobränsle.

Om fossila kraftslag byggs eller utökas har inte särskilt stor betydelse om man inte stirrar sig blind på Sveriges utsläpp utan lyfter blicken. Som elmarknaden fungerar ropas de bara in när de verkligen behövs, menar han.

– Alternativet blir att importera en smutsigare elmix från Tyskland och Polen. När det är kallt och vindstilla på vintern är det sällan soligt ute och då är det i stort sett bara kol som kommer därifrån och den är ännu smutsigare än gas och olja. Det får konsekvenser att stänga ned fossilfri basproduktion, säger Per Tryding.

Det finns förstås potential att återuppbygga den fossilfria basproduktionen men det kommer inte att lösas under 20-talet. När det gäller planerbara kortsiktiga källor handlar det tills vidare om andra lösningar, menar han.

– Det kommer att komma nya kraftverk den närmaste tiden.

Hur står det till med Heleneholmsverket? Jag noterade att det togs bort ur Svenska kraftnäts mothandel i senaste upphandlingen.

– Det är gammalt, byggdes på 60-talet, så det kommer att behöva ersättas. Det blir billigare och effektivare att bygga nytt. Malmö kommer att behöva ett nytt, det är inget snack om den saken. Även Lund håller på att titta på ett så det är ett annat exempel.

Med tanke på det skärpta säkerhetsläget som råder, har Sverige varit naiva?

– Ja, överlag har det varit en lång period med alldeles för lite systemtänk. Det är många som har påpekat det och det är bra att vi nu äntligen börjar ta tag i sakerna. Elmarknaden styrs av priser, så fossila kraftverk ropas in när de behövs, inte annars. Men vi behöver dem under tiden vi bygger vårt långsiktigt fossilfria elsystem.