ELKRISEN

Elkrisen 2.0 slår till – ”Megainvesteringar som inte kan sjösättas”

Elkrisen har gått från allvarlig till akut, vittnar allt fler företagare om. Men trots kritiken tonar S ned allvaret. Det visar en genomgång av partiernas planer för att komma till rätta med problemen. ”Nu pratar vi om megainvesteringar som inte kan sjösättas”, säger Ulf Kristersson som är skarp i sin kritik mot S ovilja att säkra elförsörjningen.

Den senaste tiden har allt fler industriföretag larmat om att den akuta elbristen hotar investeringar – som nu riskerar att hamna i andra länder istället. Många företag vittnar om situationen. ”Läget som vi är i nu kommer bara att förvärras”, sa till exempel Anders Fröberg, vd för Borealis i Sverige, med 950 anställda och en omsättning på runt 10 miljarder.

”När det blir dags för nya affärsplaner och storsatsningar kan det landa i att vi satsar utomlands istället”, berättade Florim Albborn, vd på Spaljisten, som upplevde 63 elstopp under loppet av två månader, vilket kostade miljontals kronor då anställda inte kunde jobba och maskiner gick sönder.

Bland annat har elkrisen handlat om extrema prisområdesskillnader, där elpriserna i södra Sverige har varit över 1 500 procent dyrare än i norr. Men även om en mycket bredare problematik, där tilltron till hela elsystemets kapacitet och leveranssäkerhet ifrågasätts på allvar.

Nya varningsklockor

Nyligen kom nya varningsklockor från branschorganisationen IKEM, som företräder kemi-, läkemedels, plast- och raffinaderiindustrin. En ny undersökning, där 120 företag deltog, visar att investeringsviljan i 45 procent av företagen minskar i fabriker med högre energikostnader. Dessutom uppger en fjärdedel av alla företag att ökade energikostnader kan leda till att produktionen hamnar på andra platser, utanför Sverige. ”Det är oerhört allvarligt inte minst med tanke på att de här branscherna står för tiotusentals arbetstillfällen och exportintäkter på över 300 miljarder kronor”, sa Mikael Möller, chef för EU public affairs på IKEM, till DI häromdagen.

Men detta är bara början på elkrisen, menar flera experter.

Bara LKAB:s nya klimatsatsning på fossilfritt järn kräver mer än 50 TWh el – en tredjedel av dagens elproduktion i Sverige. Elbehoven kommer att vara på en nivå vi inte har sett tidigare, vilket ställer helt nya krav på energipolitiken.

”Vi står inför en helt ny situation”

Hur allvarlig är egentligen situationen? Och finns det lösningar? Vi har pratat med flera partier för att reda ut saken.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson anser att regeringen sticker huvudet i sanden.

– Vi står inför en helt ny situation. Hela omställningsprocessen från det fossildrivna står och faller på att vi har en mycket större elproduktion, och att den elproduktionen också är grön. Det här är en riktigt, riktigt stor fråga. Näringslivet kan inte ha en världsledande exportindustri om vi inte kan ha en mycket god infrastruktur med stabil elförsörjning, och vi kommer inte heller att klara av omställningen till det fossilfria, säger han.

Ulf Kristersson pratar om en helt ny nivå på elkrisen och menar att diskussionerna nu måste utgå från de nya förutsättningarna.

– Tidigare har det varit lokala problem, teknikinvesteringar som inte kan göras på ett speciellt ställe, och det är allvarligt nog för det stället eller det företaget. Men nu pratar vi om megainvesteringar som inte kan sjösättas för att man inte kan garantera eltillgång. Ovanpå det har vi problem med kraftöverföringen till söder, där vi lägger ner kärnkraften samtidigt. Det är katastrofal tajming på det här sakerna, säger han.

Tredubblat investeringar i stamnätet

Socialdemokraterna ser också utmaningar, bland annat att utbyggnaden av stamnätet går för långsamt.

”Utbyggnadstakten i stamnätet, men även i regional- och lokalnäten går för långsamt idag. Regeringen har via Svenska kraftnät tredubblat investeringarna i stamnätet för de närmaste åren, samt skjutit till resurser för att korta tillståndsprocesserna och få nödvändig infrastruktur på plats i rätt tid. I början av nästa år kommer regeringen återkomma med förslagen ur nätkoncessionsutredningen, som är viktiga för att korta ledtiderna”, skriver pressekreteraren Johannes Svensson efter att ha knådat svaren inom partiet.

De enorma elbehoven som stora satsningar nu sätter fingret på – vissa pratar om en ny nivå på elkrisen?

”Sverige har historiskt stora elöverskott – förra året exporterade vi 26 TWh el. Det ger oss ett bra utgångsläge när stora delar av industrin och transportsektorn ska ställa om. Men visst står både Sverige som vår omvärld inför en tuff utmaning, där stora delar av samhällena måste elektrifieras och ställas om för att vi ska klara av klimatutmaningarna samtidigt som våra industriers tillväxt måste säkras. Regeringen vill också ta initiativ för mer lokal och regional elproduktion där det behövs, exempelvis genom nya villkor för anslutning av havsbaserad vindkraft till elnätet”, skriver Johannes Svensson.

Men Ulf Kristersson håller inte med om att Sverige har ett bra utgångsläge, utan vill se andra saker.

Vad behöver prioriteras akut här och nu? Och på längre sikt?

– Vi behöver både göra omedelbara saker och sjösätta sådant som vi vet tar lång tid, och de båda sakerna måste tala samma språk för att vinna trovärdighet så att företag vågar göra investeringar. På kort sikt så borde man inte lägga ned kärnkraft, och gå in och uppmuntra till livstidsförlängningar. Det vore en kristallklar signal, att vi tänker använda det vi har, säger han.

– På längre sikt behöver de energipolitiska målen ändras, och överenskommelser som handlar om omställning och fossilfri el. På längre sikt ska det vara ett fossilfritt energisystem och vi behöver värna om vattenkraften, behålla kärnkraften och bygga vidare på solenergi och sånt som fungerar i Sverige. Men också ändra prissättningen, och till exempel trovärdiggöra investeringar i nästa generations kärnkraft, fortsätter han.

Uteblivna möjligheter får för lite uppmärksamhet i Sverige

Ulf Kristersson menar att det inte råder brist på företag som larmar, men att den riktigt stora problematiken inte alltid syns uppe vid ytan.

– Det är många saker som inte blir av, investeringar som uteblir, som inte är alls lika synligt som när ett företag lägger ned. Uteblivna möjligheter får för lite uppmärksamhet i Sverige. Klimatomställningen skulle kunna innebära att storindustri, cementindustri och så vidare skulle kunna bli världsledande i hållbarhet. Det handlar om enorma möjligheter, men det är helt omöjligt med den svenska elförsörjningen, säger han.

Men infrastrukturminister Anders Ygeman, S, sa nyligen att det inte finns något stoppdatum för kärnkraften. Att han egentligen inte bryr sig så mycket om hur mixen ser ut. Hur ser du på det uttalandet?

– Om hela politiken är inställd på att avveckla, så är ju signalen entydig. De vill ju att kärnkraften ska läggas ned, åtminstone MP, och S vill värna en överenskommelse som mumlar och pratar allmänt oklart, där alla ska ha sin favoritståndpunkt med. Men det kommer inte att rädda den svenska energiproduktionen, säger Ulf Kristersson.

Vad finns det för vägar framåt nu då?

– Vi vet att det finns en bred uppslutning i Sverige för en förnuftig energipolitik, men nu är den låst. Och låsningen beror mest på att Miljöpartiet lamslår regeringens beslut, så fort det blir svåra frågor är regeringen oförmögen att fatta beslut. Vi har sett det i migrationspolitiken, grova brottsligheten och på det här området. Men nu får vi ta det till val helt enkelt för jag tror att det kommer att finnas parlamentariskt stöd för en resonabel långsiktig energipolitik, säger han.

Flera partier om nya elkrisen:

Kristdemokraterna

Hur allvarligt är läget egentligen?

– Läget är allvarligt och ska vi klara klimatomställningen där industrin och transportsektorn vill vara med och ställa om, då behöver även politikerna ta elkrisen på allvar. Vi gav besked för två år sedan att Sverige måste planera för en ökad produktion om minst 200TWh framöver. Vi presenterade även att vi kommer behöva en fossilfri produktion och att en effekt och kapacitetsutredning måste till för att detta överhuvudtaget ska kunna uppnås. När vi inte fick gehör för detta under en längre tid, kunde vi heller inte vara kvar i energiöverenskommelsen. Allt för mycket pekar åt fel håll och vi vill vara med och ta ansvar för att Sverige inte ska gå mot att elransonering är vanligt förekommande i vardagen, säger Camilla Brodin, energipolitisk talesperson Kristdemokraterna.

Kan man prata om en ny nivå på elkrisen?

– Ja, energifrågorna i Sverige är ingen "quickfix". El är en hygienfaktor i Sverige, vi vill vara med och bidra till att det även fortsättningsvis ska vara så. Ska Sverige kunna vara konkurrenskraftiga och en förebild behövs en mer stabil och leveranssäker elproduktion och energiförsörjning i Sverige.

Vad behöver prioriteras akut här och nu? Och på längre sikt?

– Vi måste bland annat se över hur tillståndsprocesserna förenklas och förkortas, hur elmarknaden får betalt för leveranssäkerhet och där stabila systemtjänster är av största vikt för att vi ska ha ett robust system som vi kan lita på. Livstidsförläng alla kärnkraftsreaktorer Sverige har, utveckla förutsättningar för utveckling och forskning för små modulära reaktorer och försämra inte vattenkraftens stora fördelar.

– Regeringen måste jobba oerhört hårt för att även vattenkraften och bioenergin fortsättningsvis ska ingå i EU:s gröna taxonomi. Detta är annars ett stort svek mot svensk elproduktion om det skulle bli verklighet och vara förödande för Sveriges som ett konkurrens- och innovationkraftigt land. Både vatten- och kärnkraften kommer vara en oerhört viktig del i om Sverige ska klara av att nå klimatmålen och dessutom producera leveranssäker el i framtiden. Flexibilitet kommer vara nödvändigt, men gränsen är hårfin innan vi börjar prata om elransonering.

Centerpartiet

Hur allvarligt är läget egentligen?

– Ett av de stora problemen i det svenska elsystemet är inte tillgången på energi, utan tillgången på lokal kapacitet. Elen når helt enkelt inte fram där den behövs. Vi ser redan idag problem i såväl storstadsområden som i mindre orter på grund av att elnätet inte är tillräckligt utbyggt. Att bygga ny storskalig elproduktion, som kärnkraft, avhjälper inte problemet, eftersom det handlar om flaskhalsar i näten in till städerna och brist på elproduktion lokalt. Vi behöver ta näringslivets varningsklockor på allvar och lösa krisen på såväl kort som lång sikt, säger Rickard Nordin, Centerpartiets tillförordnade ekonomiskpolitiska talesperson.

Kan man prata om en ny nivå på elkrisen?

– Det handlar snarare om ett helt nytt läge. De senaste decennierna har Sverige haft ett relativt stabilt energibehov och vi har varit netto-exportörer av el. Med elektrifieringen av samhället, ökat bostadsbyggande, datorhallar och andra elintensiva verksamheter ser vi för första gången på länge ett ökande energibehov framgent. Det behöver vi ta höjd för i planeringen, det är också därför som Centerpartiet varit drivande att ge Svenska Kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen just ett sådant uppdrag. Det ökade energibehovet i kombination med kapacitetsutmaningarna är centrala frågor för omställningen, och för att våra klimatmål ska kunna nås.

Vad behöver prioriteras akut här och nu? Och på längre sikt?

– På kortare sikt behöver vi som nämnt få mer lokal elproduktion, där vi vill se skarpare krav från nätbolagen att upphandla mer lokal kraft. Vi behöver i närtid också fokusera på att energieffektivisera och satsa mer på smart användning. Centerpartiet vill bland annat införa timmätning senast 2025, och att elskatten anpassas utefter användande.

– På längre sikt måste elnätet måste byggas ut, men tillståndsprocesserna tar alldeles för lång tid. Centerpartiet vill därför se ett skarpt mål om halverade tillståndstider. Vi behöver samtidigt skapa ett snabbspår för klimatsmarta investeringar, samt se till att myndigheters olika delar i processen kan pågå parallellt.

Liberalerna

Hur allvarligt är läget egentligen?

– Det allvarliga är att regeringen inte har någon plan. Man är helt låst vid det politiska självändamålet ”100 procent förnybart” och har därför inte velat se tecknen på vad som är på väg. Regeringen vet att södra Sverige behöver el norr ifrån. Regeringen vet att elektrifieringen driver en kraftig efterfrågeökning i hela landet och regeringen borde förstå att norra Sveriges elöverskott inte kommer att bestå. Men, man har inte förmått att se hela bilden. Förmodligen har man inte velat se den heller då lösningarna som krävs står i direkt konflikt med ”100 procent förnybart”, skriver Axel Mårtensen, koordinator i partiledarstaben.

Kan man prata om en ny nivå på elkrisen?

– Vi kan kalla det ett paradigmskifte i energipolitiken. De förutsättningar de flesta bedömare utgick från alldeles nyligen gäller inte längre. Ökningen i el-efterfrågan är i ett slag på väg att bli dubbelt så stor som många tänkt sig. Men LKAB:s satsning kommer inte att bli av om inte elförsörjningen garanteras. Elen måste i hela expansionsfasen vara leveranssäker och konkurrenskraftig, annars blir det ingen omställning. Då hamnar inte investeringarna i Sverige.

Vad behöver prioriteras akut här och nu? Och på längre sikt?

– Nu krävs en plan. Vi måste planera för att producera mycket mer energi och framförallt då el. Det här måste ske kostnadseffektivt och leveranssäkert. Det kommer att krävas mer väderberoende produktion, men det kommer också att krävas mer planerbar produktion. Energiministern måste genast samla riksdagspartierna till överläggningar om hur vi ska gå framåt. De förutsättningar som gällde när riksdagen fattade beslut om sina energipolitiska mål gäller inte längre.

Vattenfalls vd Anna Borg vill ha kärnkraft i miniformat (Dagens Industri)