ELKRISEN

Hans uppdrag: Skydda svenskar från höga elpriser

Regeringen vill utreda hur elsystemet kan öka leveranssäkerheten, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och ge fossilfria kraftslag marknadsmässig ersättning för systemnyttor. Uppgiften faller på Bo Diczfalusy. ”Det blir allt viktigare att tydliggöra vem som har ansvar för vad”, säger han i en intervju med TN.

Alla kraftslag har olika styrkor och svagheter men om Sverige ska klara energiomställningen samtidigt som vi upprätthåller vår industriella konkurrensfördel med billig och leveranssäker elförsörjning handlar det om att sätta elsystemet och leveranssäkerhet i fokus snarare än enskilda kraftslags vara eller icke vara.

Ungefär så brukar det låta på Regeringens presskonferenser och i förra veckan var det inget undantag. Där presenterades också Bo Diczfalusy som ny utredare för elmarknaden, och han ska titta på just dessa typer av frågor.

”Syftet är att tydliggöra systemansvaret, öka leveranssäkerheten, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och att ge fossilfria kraftslag marknadsmässig ersättning för de nyttor de bidrar med till Sveriges energiförsörjning”, skriver Klimat- och näringslivsdepartementet i sitt pressmeddelande.

En av dessa saker som länge diskuterats är huruvida kraftslag som bidrar med diverse systemnyttor i elsystemet bör kompenseras för det eller inte.

– En del menar att exempelvis både kärnkraftverk och stora vattenkraftverk bidrar med egenskaper som gör elsystemet mer motståndskraftigt mot störningar av olika slag och i det här uppdraget så ligger det då på mig att se om och hur det man exempelvis kallar rotationsenergi (svängmassa) bör kompenseras ekonomiskt på något sätt.

Rotationsenergi är den lagrade rörelseenergin i de roterande massorna i ett elektriskt system. De roterande massorna består framför allt av synkrongeneratorer, exempelvis hos kärnkraft och vattenkraft enligt Svenska kraftnät.

Pratar vi bara om just denna tjänst då eller andra system- och säkerhetsrelaterade egenskaper? Dödnätsstarter, förmåga till ödrift och sådana saker?

– Det är lite för detaljerade frågor för att svara på i dagsläget.

Det kan ju lösas på olika sätt, antingen att staten betalar eller med ett system där den som skapar obalanser ersätter den som stärker det. Hur ser du på det?

– Går man in i dessa frågor går man djupt in i debatten och det är inget jag vill göra ännu. Men det finns förstås olika potentiella modeller och det är sådant jag ska titta på.

Bo Diczfalusy är civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm och har en bakgrund hos Svenskt Näringsliv, Regeringskansliet samt International Energy Agency (IEA). Han ledde också arbetet i den senaste Energikommissionen.

– Frågan om systemansvar, både nationellt och lokalt har varit uppe ganska länge och jag tror framför allt att det beror på att det dyker upp så mycket nya aktörer, både användare, producenter och andra på marknaden.

– I dag finns ett nationellt systemansvar, lokala systemansvariga och balansansvariga. Nu införs det nya roller, exempelvis ”balance service providers”, och det är också viktigt att Sveriges ellagstiftning hänger med.

Dyker upp fler batterier

Dessutom, ju mer integrerade vi blir med övriga Europa, desto viktigare blir det att ellagstiftningen är uppdaterad och i samklang, menar han.

– Uppdraget i den här delen kan se lite torrt ut för det handlar mycket om definitioner och klargöranden. Men det är viktiga frågor eftersom det dyker upp nya aktörer som säljer olika tjänster som exempelvis stödtjänster och lagringstjänster, och det definieras lite olika vad olika aktörer får göra och inte göra.

– Det handlar om företag och aggregatorer som bygger batterier eller samlar ihop flera kunders elanvändning exempelvis. Därför blir det allt viktigare att tydliggöra vem som har ansvar för vad.

Utvecklingen beror i grunden på att elsystemet förändrats och blivit mer variabelt.

– Ja, så är det och det handlar inte bara om att det är allt mer vind och sol i ena änden utan också att det är många fler aktiva aktörer i andra änden.

Flexibilitet behövs oavsett

Även om man i ett framtida elsystem har en mer planerbar grundplatta kommer man inte undan att vissa nivåer av flexibilitet kommer att behövas. Om en kärnkraftsreaktor snabbstoppas behöver något annat hoppa i gång, exempelvis.

– Så den här utvecklingen hade vi nog delvis sett oavsett. I grunden tror jag det bästa är om man kan få till en bred politisk enighet om spelreglerna och oavsett vad det är för kraftverk som producerar så är det otroligt viktigt att vi får både leveranssäker och konkurrenskraftig el. Ju mer vi använder el för att ersätta andra funktioner, exempelvis industriprocesser och transporter, desto mer leveranssäker el behöver vi och det blir viktigare för varje dag.

Särskilt viktigt ses detta i ljuset av det geopolitiska läge som råder i världen.

Tidningen Näringslivet har tidigare visat hur exempelvis batterier i stor skala börjar dyka upp på marknaden inte minst för att sälja stödtjänster till statliga Svenska kraftnät och kostnaderna för balanstjänster ökar snabbt. 2021 var kostnaden 1 miljard kronor och 2024 beräknas den bli 8 miljarder kronor.

Hur ser du på att den här marknaden för balanstjänster växer just nu? Oavsett om det är Svenska kraftnät eller marknaden som betalar så hamnar notan antingen på elräkningen eller betalas i form av skattemedel.

– Jag kan förstås inte bedöma enskilda projekt men Svenska kraftnät betalar ju samtidigt för att slippa tillhandahålla tjänsterna på annat sätt. Exempelvis genom att slippa bygga gasturbiner eller bygga ut näten. Så att balanstjänsterna kommer in ser jag som positivt och på sätt och vis naturligt. Eftersom det är kommersiella investerare som bygger så jag gissar att det är motiverat. Det finns också företag som kan stänga av eller flytta vissa delar av konsumtionen utan att det påverkar deras produktion mer än marginellt. Att de då kan hjälpa till att nedreglera systemet när det behövs ser jag som positivt eftersom man får högre kapacitetsutnyttjande i systemet, säger Bo Diczfalusy.

Viktigt att börja i rätt ände

Han ser det som viktigt att släppa polariseringen kring olika kraftslag och börja i änden vad vi vill att elsystemet ska leverera snarare än vilken kilowattimme som blir billigast vid en given tidpunkt. Mot bakgrund av detta ska Bo Diczfalusy i huvudsak enligt regeringen titta på följande:

Det är ett omfattande arbete, förklarar han.

– Det är dessa huvuddelar och sedan när jag spjälkar upp det är det väl åtminstone ett dussintal delfrågor varav alla är rätt stora. Den 25 april nästa år ska det finnas en rapport som jag ska lämna till regeringen.

Vilka är de största flaskhalsarna för företagen?

– Jag tror att det har med prisrisken att göra. Dels förstås hur elpriset kommer att utvecklas men lika mycket om hur mycket det kommer att variera. Det handlar om att skapa investeringsförutsättningar samt minska och klargöra priser och riskfördelning.

Ska titta på PPA-avtalen

Här handlar det inte minst om så kallade CfD:er, contract for difference, eller marginalkontrakt, som är en typ av finansiellt instrument där staten garanterar ett visst elpris för en elproducent under en viss tid. Om utfallet i elpriserna blir högre än den satta gränsen betalar producenten till staten och om elpriset blir lägre betalar staten till producenten. Metoden är inte ny utan har använts inte minst i Storbritannien, både för kärnkraft och havsbaserad vindkraft, med varierat resultat.

Tror du att CfD:erna kan få bort kannibaliseringseffekten för vindkraft?

– Det är en lite för stor fråga att svara på. Det är väldigt omdiskuterat hur stor kannibaliseringseffekten är, alltså att exempelvis om det blåser mycket får de som levererar vindkraftproducerad el sämre betalt, men det är möjligt att det kan bidra till att man får jämnare intäktsströmmar. Men hur mycket törs jag inte svara på. Själva grundeffekten finns ju kvar men sedan kan lagringstekniker som exempelvis vätgaslager och pumpkraft minska påverkan på priset.

Långsiktiga energiköpsavtal är en annan sak som Bo Diczfalusy ska titta på. Det handlar inte minst om så kallade PPA-avtal där en elproducent ingår ett långsiktigt avtal med en elköpare. Fördelen med avtalen är enligt Energimarknadsinspektionen att de främjar investeringar eftersom det finns en köpare som i sin tur garanterar köp av den el som produceras under en längre tid, medan nackdelen är att det inte finns några standardkontrakt och ingen transparent marknadsplattform såsom en elbörs, eftersom avtalen skapas mellan två parter. PPA-avtalen är vanliga inte minst i vindkraftsinvesteringar.

– I stället för att man handlar på börsen så ingår man i mycket långa avtal mellan till exempel ett stålverk och en elleverantör, och det här blir allt vanligare. Om det här bidrar till ökade investeringar är det väl bra då men uppgiften blir att titta på hur det utvecklas och om staten kan hjälpa till på något sätt. Eller om man behöver bromsa det, säger han.

En annan del i uppdraget har att göra med det som kallas ”utsatta kunder”.

– Det kan vara elkonsumenter som av olika skäl har svårt att byta elavtal där man sitter fast i anvisningsavtal. Att om man inte gör ett aktivt val av elleverantör, exempelvis när man flyttar någonstans eller en släkting dör, då anvisas man ett avtal.

Han ska nu titta på om dessa avtal blir dyrare, och i sådana fall hur man kan skydda dessa elkunder.