DEN SVENSKA EKONOMIN

Experten: Så drabbas du av vinststopp för bankerna

Kritiken mot bankernas vinster och utdelningar har gått överstyr, menar forskaren och finansprofilen Gabriel Urwitz. Alternativet till lönsamma banker skulle vara mycket värre, varnar han. ”Det blir lite populistiskt från politikerna kan jag tycka”, säger han till TN.

När bankerna gör stora vinster och utdelningar i sämre tider väcker det alltid debatt, så även denna gång. Kritiken mot bankerna kommer från vänster till höger, från S och från M. Till exempel har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tidigare inte uteslutit ett nytt utdelningsförbud för Sveriges banker, liknande det som infördes efter pandemiutbrottet.

Gabriel Urwitz, fd professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och ordförande för AB Segulah, tycker att debatten har gått överstyr och att den i mångt och mycket har övergått till populism från politikernas sida. Till att börja med är det i grunden bra att bankerna går bra, alternativet hade varit mycket värre när sämre tider väntar, markerar han.

– Det är viktigt att banksystemet är lönsamt och kan bygga upp robusta reserver i händelse av kris. Stabiliteten för banksektorn är extremt viktig, säger han.

– Ett solitt banksystem är mer viktigt för samhällsekonomin än stora temporära utdelningar eventuellt är negativa, fortsätter han.

”Utdelningar är faktiskt ett smörjmedel i ekonomin, men gemene man kanske inte riktigt förstår hur det hänger ihop.”

Tittar man internationellt på frågan så är svenska banker väldigt effektiva och uppfyller kapitalkraven med råge för att klara kriser, förklarar Gabriel Urwitz. Det är med andra ord inget som står i vägen för utdelningarna, menar han. Dessutom är möjligheten att dela ut till ägare en viktig del i det samhällsekonomiska kretsloppet. Bankernas utdelningar når pensionsfonder, stiftelser och forskning men även privatpersoner som sedan kan återinvestera i andra bolag som har högre tillväxt.

– Utdelningar är faktiskt ett smörjmedel i ekonomin, men gemene man kanske inte riktigt förstår hur det hänger ihop, säger han.

Utdelningar till ägarna går i betydande del tillbaka till staten och för enskilda så skattas det ju också 30 procent på pengarna, berättar han.

– Pengar går bland annat tillbaka till stiftelser som i sin tur delar ut till forskning och så vidare. Det är ju inte så att folk bara konsumerar upp de här pengarna. Till exempel kommer pensionsmedel medborgarna till del, säger han.

– Det förvånar mig att ingen har följt flödet av pengarna som kommer från bankernas utdelningar och sedan visat exakt vart de tar vägen. Det vore bra att tydligt kunna se vart bankernas utdelningar tar vägen, hur mycket som går tillbaka till staten i form av skatt, hur mycket som går till pensionsmedel och hur mycket som går tillbaka till företagssektorn. Det blir lite populistiskt från politikerna kan jag tycka, de vet att utdelningar är en viktig del av samhällsekonomin, säger han.

Kan visa missnöje med fötterna

Sen stämmer det att den svenska bankmarknaden till stor del är en oligopolmarknad och att det kan finnas en del konkurrensproblem som gör att storbanker kan ha vissa fördelar, konstaterar Gabriel Urwitz. Att främja mer konkurrens är i så fall viktigare för politikerna än att begränsa utdelningar eller gnälla över att bankerna går bra, menar han.

Samtidigt påpekar han att konsumenter faktiskt kan byta bank, även om det kan finnas vissa trögheter i processerna. Den som är missnöjd kan visa det med fötterna.

– Men jag kan tycka att digitaliseringen borde ha öppnat möjligheterna för än mer ökad konkurrens. Möjligtvis borde politikerna ägna sig mer åt det. I vissa nischer har det blivit så, men i andra inte lika mycket, till exempel när det gäller traditionella bolån, säger han.

Tyst när banker förlorar mycket pengar

Gabriel Urwitz påminner om att banker är bolag som har väldigt hög skuldsättning, de finansieras huvudsakligen med lånade medel som inlåning och väldigt lite eget kapital. Ränteförändringar ger stora svängningar. När räntorna stiger blir vinsterna högre.

– Det innebär att när bankerna tjänar pengar så tjänar de ofta väldigt mycket pengar. När det handlar om stora volymer ger relativt små skillnader i in- och utlåningsräntor stora effekter. Men det finns en väldigt stor hävstång i banker. Problemet är att när de förlorar pengar kan de förlora väldigt mycket pengar. Men då är det tyst, säger han.

Han tycker att debatten har hamnat snett när lönsamma bolag angrips, i grunden är det ett tecken på att de gör något bra, att de är effektiva.

– Vi är betjänta av lönsamma banker. Det skulle inte förvåna mig om kreditförlusterna kommer att öka i år. Vi går in i en sämre konjunktur och jag tror att konkurser kommer att öka, säger han.

Alternativet mycket värre

Blir det kris i banksystemet drabbas samhällsekonomin hårt, så en ordentlig buffert är helt nödvändig för bankerna, enligt Gabriel Urwitz.

– Om bankerna hamnar i allvarliga problem, så kan staten tvingas gripa in vilket kan kosta samhället enorma belopp. Så på något sätt får man de facto stå ut med att banker periodvis kan tjäna vad som till synes kan vara extremt mycket pengar, det tillhör det ekonomiska systemet. Alternativet vore mycket värre för alla, om bankerna krisade i sämre tider. Det skulle tvärnita ekonomin, säger han.

”När politikerna ifrågasätter bankvinsterna ifrågasätter de egentligen hela systemet. Frågan är hur de i så fall vill skapa stabilitet i samhällsekonomin?”

– Dessutom är det ju inget som pekar på att det är felaktiga vinster, att det blir vinster hänger ju ihop med Riksbankens räntepolitik och det är ju inget som bankerna haft makten över, säger han

Nyligen skrev Henrik Westman en ledare i Dagens Industri om kritiken mot bankernas vinster och diskussionerna som förs om en bankskatt. ”Bankskatter drabbar alltid kunderna. Bolån och andra tjänster blir dyrare eftersom bankerna måste kompensera för det ökade skatteuttaget. Den detaljen blundar alla bankfientliga politiker för. Inte heller verkar man bry sig om att kreditförsörjningen, sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten skulle påverkas negativt. Bara välkapitaliserade banker, som de svenska klarar kriser. En bankkris är den värsta sortens kris. De lamslår kapitalmarknader och vållar problem i hela näringslivet. I värsta fall måste staten kliva in och använda skattepengar för att rädda konkurshotade banker”, skrev han.

Gabriel Urwitz håller med och fyller i.

– Bankvinsterna är viktiga för att skapa stabilitet i banksystemet och när det gäller utdelningar går en stor del tillbaka till staten direkt eller indirekt. När politikerna ifrågasätter bankvinsterna ifrågasätter de egentligen hela systemet. Frågan är hur de i så fall vill skapa stabilitet i samhällsekonomin?

Det politikerna borde ägna sig åt i stället för att jaga banker är i så fall att titta på ränteavdragen.

– Hade man tagit bort ränteavdragen hade det sannolikt dämpat priserna på fastigheter, vilket minskat behov av lån och minskat bankernas balansräkningar och vinster, säger han.