BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Riskkapitalisten om krisen i infrastrukturen: ”Släpp in mer privat kapital”

Företag drabbas av brister i infrastrukturen vilket stör den ekonomiska aktiviteten och tillväxten, visar nya siffror. Just nu står Sverige i ett avgörande vägskäl, menar Klas Tikkanen, operativ chef på Nordic Capital, i en intervju med TN.

Den senaste tiden har bristerna i infrastrukturen dominerat nyhetsflödet. Enligt beräkningar uppgår underhållsskulden, det vill säga den summa som i dag saknas för att återställa vägar och järnvägar till acceptabel standard, till över 70 miljarder kronor. Utan åtgärder fördubblas den skulden till år 2033. I Svenskt Näringslivs senaste företagarpanel uppgav vart fjärde företag att deras varuleveranser har påverkats av brister i infrastrukturen, och över hälften av de företagen upplever att störningarna har påverkat deras tillväxt negativt. Det är statens ansvar att se till att vi har en väl fungerande infrastruktur, menar Klas Tikkanen, operativ chef på Nordic Capital.

– Det finns en tendens till att politikers investeringsvilja ökar vid lågkonjunktur vilket inte borde vara fallet, investeringsviljan borde styras av behovet snarare än att parera konjunkturcykler. Dock är det tydligt att företag drabbas av brister i infrastrukturen och att det stör den ekonomiska aktiviteten och därmed tillväxten.

”Sverige är bäst i Europa på riskkapitalinvesteringar”.

För att möta den gigantiska underhållsskulden kan det finnas behov av privat kapital. Men då krävs regleringar, tillsyn och ägarprövningar. Dessutom måste tillståndsprocesserna bli enklare och kortare, menar han.

– En privat aktör investerar ju för att bygga värde så man måste ju också hitta någon form av avgiftsmodeller. För oss på Nordic Capital kan bolag inom det offentliga vara intressanta att investera i, givet att de politiska förutsättningarna är de rätta.

– Sverige är bäst i Europa på riskkapitalinvesteringar, men vi ligger långt efter andra länder vad gäller investeringar i infrastruktur. Detta är en samhällsnyttig investering, som verkligen kommer alla till del. Det borde släppas in mer privat kapital i infrastruktur.

Samtidigt som åtagandena inom offentlig sektor växer har en diskussion om att öka statsskulden eller att höja skatter för att klara att rusta upp och nyinvestera i infrastruktur, klimatomställningen och satsningar på försvaret blossat upp. Allt fler tycker att det är dags att överge överskottsmålet, något som även Klas Tikkanen menar vore bra.

– Jag vill inte använda ordet underskottsmål. Jag tror att man då riskerar att hamna i ett läge där underskotten används till löpande konsumtion och det tycker jag är helt fel. Att kalla alla offentliga utgiftsökningar för investeringar ska man akta sig för. Syftet måste vara tydligt, samhällsnyttigt och avgränsat.

”Regeringar av alla kulörer under alldeles för lång tid har svältfött underhållet av infrastruktur”.

Han menar att statsskulden i Sverige är låg och borde varit högre om vi lagt mer pengar på infrastruktur i ett tidigare skede.

– Det är klart att regeringar av alla kulörer under alldeles för lång tid har svältfött underhållet av infrastruktur genom att de har skjutit kostnaderna framför sig. Infrastruktur är dyrt, tar lång tid att få på plats och kräver långsiktigt åtagande för underhåll. Bäst är det om det finns en blocköverskridande samsyn innan det börjar byggas.

– Vår statsskuld är artificiellt låg och vår statstillgång, i form av infrastrukturen, är för låg. För att bygga upp infrastrukturen kan ökade lån vara en modell. Eller att eftersträva ökat inslag av privata investeringar.

Efter många år av låg och stabil inflation steg den kraftigt under slutet av 2022 och Riksbanken har vid flera tillfällen höjt styrräntan för att stabilisera ekonomin. Denna åtgärd har fått både hyllningar och kritik.

Klas Tikkanen lyfter fram att den svenska Riksbanken i stort följt den amerikanska centralbanken Federal Reserves och Europeiska centralbankens räntepolitik.

– Det är svårt att göra något annat. Personligen tycker jag att de har agerat rätt, men att de kanske borde höjt räntan högre och tidigare.

– Jag kan ju bara konstatera att Riksbanken fått bukt med inflationen. Hade de inte lyckats med det så hade vi småningom glidit in i en lönespiral liknande den som vi hade under 70- och 80-talen.

”Sverige står i ett avgörande vägskäl”.

Han menar att Riksbankens resoluta agerande har möjliggjort att de svenska fackföreningarna tagit sitt ansvar för att undvika en lönespiral. Avtalsrörelsen 2023 resulterade i ett tvåårigt avtal med löneökningar på 7,4 procent.

– Vi har sett lite mindre av det ansvarstagandet i södra delen av Europa så jag tror att det kommer gagna Norden och Sverige framöver.

Det höga ränteläget har lett till att företagens investeringar blivit mycket dyrare och samtidigt är hushållen hårt pressade ekonomiskt. Även riskkapitalinvesteringarna har minskat, men inte på grund av ett högre ränteläge.

– De påverkas faktiskt inte av ränteläget på det sättet, utan de har gått ner på grund av geopolitisk och makropolitisk osäkerhet. Även en ökad regulatorisk osäkerhet och osäkerhet kring beskattningar har slagit hårt mot investeringsviljan i Sverige. Just nu står Sverige i ett avgörande vägskäl, där ekonomin kan hållas öppen eller så stryper politiken inflödet av riskvillig kapital.

Nordic Capital investerar främst i företag inom hälso- och sjukvård, finansiella tjänster samt i teknologi och betalningslösningar. Det gör de genom aktivt ägande, där de går in med kapital, kompetens och nätverk för att hjälpa företagen att utvecklas, växa och bli långsiktigt hållbara. När osäkerheten blir hög blir man försiktigare med att investera då det blir svårare att förutse avkastningen, menar Klas Tikkanen.

– Vår bransch investerar med avkastningskrav på över 20 procent, och påverkas inte av en räntehöjning från noll procent till fyra då vi redan har höga kalkylkrav.

En lågkonjunktur brukar för många vara synonymt med rop på ökade offentliga investeringar. Men regeringens uppdrag borde vara lika oavsett om det är lågkonjunktur eller högkonjunktur, menar Klas Tikkanen.

– Att jobba konjunkturellt är Riksbankens jobb och regeringen ska inte ägna sig åt kortsiktig konjunkturell parering. Regeringen ska verka för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för företagande och för enskilda människor. Det ska vara vettigt och meningsfullt att leva och arbeta i Sverige

”De protektionistiska tongångarna fortsätter att öka”.

Under det senaste året har investerarna lagt stora resurser på att försöka förutspå vart ekonomin är på väg, berättar han.

– Vi har nu en högre inflation och lite lägre tillväxt än vad vi trodde för ett år sedan. Och när vi tittar på marknaden så är vårt huvudscenario varken upp eller ner utan vi är fortfarande i ett ganska osäkert läge där ekonomin rör sig sidledes.

Han menar att man nu letar efter triggers som måste uppnås innan ekonomin kan nå en återhämtning.

– En trigger är tyvärr högre arbetslöshet. Om arbetslösheten ökar så kommer räntorna falla kraftigt tror jag. Och när räntorna faller kraftigt så kommer sakta tillväxtkraften i ekonomin att öka igen. Men så länge vi har arbetslösheten som en flaskhals så kommer ränteläget förmodligen fortsätta vara jämförelsevis högt.

Det råder en stor osäkerhet i världen med krig och starkare protektionistiska tongångar. Dessutom kan konflikten i Röda havet leda till att fraktfartyg måste runda Afrika i stället, vilket kan leda till dyrare fraktkostnader för företagen.

– Vi ser att de protektionistiska tongångarna fortsätter att öka. Det påverkar länder som Sverige negativt som är ett ganska litet land i en stor värld. Sverige kommer alltid ha allt att vinna på att eftersträva en så öppen ekonomi som möjligt. Fler borde vilja ha mer utländskt kapital som arbetar i Sverige.