DEBATTEN OM UPPHANDLINGARNA
Svenska företag går miste om miljardmarknad
Svenska företag missar chansen att delta i de upphandlingar som FN anordnar. Det finns en stor potential. ”Danska företag exporterar för cirka 10,7 miljarder kronor per år till FN, medan svenska företag exporterar för cirka 400 miljoner”, säger Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv.
Att delta i FN:s upphandlingar innebär inte bara affärer för svenska företag, utan också att svenskt kunnande kan komma FN till del. Problemet är att svenska företag till skillnad mot konkurrenter i andra länder inte tar för sig av den lukrativa marknaden, vilket framgår av en ny rapport från Svenskt Näringsliv, Orsaker till svenska företags låga deltagande i FN-upphandlingar och framgångsreceptet för att börja vinna affärerna.
Totalt uppgår upphandlingsvärdet till cirka 300 miljarder kronor per år.
– Det finns många olika förklaringar till att företag inte deltar. Men ofta känner de inte till marknaden. Marknaden kräver också långsiktighet och att man hittar partner i andra länder, säger Ellen Hausel Heldahl.
Det är en bred flora företag som är intressanta för FN. Det kan vara inom läkemedel, livsmedel, energi, transporter och lagerhållning, bygg eller laboratorieutrustning. Inom Sverige finns det ett antal företag, bland andra OneMed, Promoteq, Gibson Medical och Impactpool, som har deltagit i och vunnit FN-upphandlingar. Men det borde vara fler, framhåller Ellen Hausel Heldahl.
– Svenska företag är bra på innovationer och hållbara lösningar. Här finns stora möjligheter, ännu större om FN steppar upp. Vi vill gärna se att FN ställer högre krav på sina upphandlingar rörande hållbarhet och inte enbart fokuserar på lägsta pris. Agenda 2030 borde också gälla för FN själva, säger hon.
Agenda 2030 är FN:s handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle.
Dessutom finns det mycket i den svenska företagarkulturen som borde göra det lätt att ta steget till att delta i FN-upphandlingar, menar Ellen Hausel Heldahl. Det handlar till exempel om att många svenska företag är exportinriktade och därmed präglade av en hög grad av internationalisering. Det finns även en god kunskap och ett stort engagemang kring FN generellt.
– Sist men inte minst så har Sveriges företag de senaste åren en betydligt högre mångfald än tidigare, vilket innebär att många företag har personal med relevanta språkkunskaper, samt även kulturella kunskaper.
Vad kan regeringen och myndigheter göra för att underlätta för svenska företag att delta i upphandlingarna?
– Det behövs ett bättre statligt stödsystem som lämnar information och sprider kunskap och erfarenheter om FN-upphandlingar. Samma stöd gäller även för internationella finansiella institutioner, IFI, och världsbankerna. Vårt förslag är att regeringen ger Kommerskollegium i uppdrag att vara kunskapsspridare, tillsammans med Upphandlingsmyndigheten.
Detta krävs av dig som företag för att delta i FN:s upphandlingar
- Marknadskunskap – vilken del av organisationen är lämpligast?
- Lämpliga produkter/tjänster – köps våra produkter idag eller måste vi skapa en ny marknad?
- Exporterfarenhet, referenser – har vi sålt någonting till andra länder tidigare?
- Konkurrenskraftiga priser – vad betalar FN idag för motsvarande produkt/tjänst?
- Nätverk/partners – måste vi göra allt själva eller kan vi vara underleverantör eller anlita återförsäljare?
- Kapacitet personal/ekonomi – vilken organisation behöver vi och vad kostar det?
- Interkulturella färdigheter, språk – har vi kunskap om marknadskulturen i FN och i de länder dit våra produkter/tjänster ska säljas?
- Flexibilitet, noggrannhet – hur arbetar vi med anbud i andra upphandlingar? Hur har det gått?
- Uthållighet och tålamod – hur lång tid har vi råd att arbeta med detta utan att vinna några affärer?
