ELKRISEN

Därför saknar Sverige grundläggande elberedskap: ”Kan gå riktigt illa”

Efter larmen om att Sveriges elberedskap bryter mot EU:s lagstiftning går experter igenom hur illa läget faktiskt är. I ett krisscenario kan Malmö ligga nere i dagar. ”Man får det elsystem som man politiskt förtjänar, det är inte svårare än så”, säger elmarknadsanalytikern Mats Nilsson och konstaterar att Ebba Busch nu har en tung uppgift att lösa.

I en uppmärksammad artikel nyligen avslöjar Dagens Nyheter att Sverige bryter mot en EU-lag eftersom det i södra Sverige saknas grundläggande elberedskap vid kriser och krig. Det finns inte fullständiga och godkända åtgärdsplaner för elnätskollapser.

Enligt EU krävs tre olika direktiv, systemskyddsplan, återuppbyggnadsplan och provningsplan. De två första skulle ha varit klara 2018 och den sista skulle ha varit klar 2019 men enligt DN är ingen av de tre planerna klara och det pågår nu därför ett tillsynsärende mot Svenska kraftnät.

– Jag är ny på chefsjobbet här och har inte varit med tidigare turer, men fokus hos Svenska kraftnät har varit att klara normaldrift – alltså klara vardagen. Det vi pratar om här är krav för nöddrift, men klarar vi inte normaldriften är vi illa ute, säger Jorunn Cardell, tillförordnad chef för enheten Systemåtgärder på Svenska kraftnät till DN.

Ofullständiga systemskydds- och återbyggnadsplaner ska enligt DN ha lämnats in till Energimarknadsinspektionen 2018.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att inte någon av planerna är på plats efter så många år. Sverige är nu ett av få länder utan godkänd komplett provningsplan. Det är ett underbetyg. Det är väldigt angeläget att få ordning på planerna, säger Anna Carlén, expert på Energimarknadsinspektionen till DN och fortsätter:

– Jag förstår inte varför det verkar krävas tillsynsinsatser för att planerna ska tas fram, det ligger i allas intresse att stå rustade inför oväntade störningar.

Även energiminister Ebba Busch har kommenterat situationen:

– Det här är allvarligt. Vi har vidtagit flera åtgärder och kommer att följa upp med samtal med Svenska kraftnät för att försäkra att arbetet får allra högsta prioritet, säger hon till DN.

Dödsnätsstarter och ödrift

Ett par viktiga funktioner som EU-lagen omfattar är dödnätsstarter och ödrift. Systemets förmåga att starta upp elsystemet från ett strömlöst läge och att driva ett enskilt område, till exempel en stad, utan kontakt med övriga nätet. Dessa är mycket kritiska säkerhetsaspekter i ett elsystem.

De kraftkällor som levererar denna typ av stödtjänster i dag är främst kärnkraft och vattenkraft samt förbränning av olika slag, exempelvis fossila anläggningar.

Vid sidan av att Svenska kraftnät brustit är problemet enligt Per Tryding, vice vd på Sydsvenska Handelskammaren, att debatten och politiken släppt systemansvaret och fokuserat på att prata kraftslag. Partipolitik har strypt kärnkraft och fossil balanskraft samtidigt som vattenkraft saknas i någon stor skala i södra Sverige.

– Därför har vi fått en situation där marginalerna konsekvent minskat, och nu är vi där vi är, säger han till Tidningen Näringslivet.

Faktum är att det blivit så pass allvarligt att landets två södra elområden har hela Europas sämsta självförsörjningsgrad för elektricitet.

– Om det blir en kris så kan det gå riktigt illa. Sjukhus och sådana verksamheter har förstås reservaggregat men som det ser ut nu så ser det illa ut för väldigt många, säger Per Tryding.

Malmö riskerar att slockna

För lite mer än ett år sedan kunde TN berätta att Malmö i en krissituation riskerar att slockna och att man inte vet hur länge det skulle kunna ta att få i gång systemet igen, eftersom det fossila Öresundsverket sålts bort till Asien.

– Det betyder att spänningssättningen i en sådan situation måste komma norrifrån och då kan man inte veta exakt hur lång tid det kan ta att få i gång allt igen. I värsta fall kan det ju handla om någon vecka eller kanske mer, säger Per Tryding.

Svenska krafnät har sedan dess upphandlat Öresundsverket men läget är enligt Per Tryding i stort sett precis lika allvarligt som då, eftersom anläggningen fortfarande håller på att rustas upp och planeras att startas först 2025. Det blir alltså ytterligare en vinter utan det viktiga kraftverket på plats.

– Precis, så vi ligger i ungefär samma läge som vi har gjort tidigare, och det är riktigt allvarligt. Det gäller heller inte bara Malmö utan också flera mindre orter. Liknande exempel finns också på andra ställen, även om det är utanför mitt bord.

– Hur det ligger till i det svenska elsystemet när man kommer ned på den absoluta krisnivån är förstås en information som väldigt få har, och så med rätta, men i de övergripande siffrorna i effektbalansen kan man ju se att det finns stora risker och dessutom bryter vi ju uppenbarligen mot regelverket.

Det kan också noteras att myndigheterna inför krisvintern 2022/2023 flaggade för risk för manuell förbrukningsfrånkoppling – så gott ställt ser det inte ut att vara, noterar han.

Hur har Svenska kraftnät brustit tycker du?

– Ja, att man lät Öresundsverket säljas bort är det mest uppenbara men också hur de läst hela situationen. Dels från ett strikt juridiskt perspektiv, det är ju ändå lag på detta, dels i en mer allmän trygghets- och säkerhetsbedömning.

”Svenska kraftnät har tonat ned”

Som närmast ansvarig för säkerheten i det svenska elsystemet tycker han att Svenska kraftnät konsekvent de senaste åren tonat ned riskerna och baksidorna med ett väderberoende kraftsystem med små marginaler.

– För den som läser siffrorna i rapporterna så kan man ju se problemen, men sedan har man också tonat ned det hela i sin kommunikation. Man borde varit mycket tydligare.

Han tycker också att media har ett ansvar i sammanhanget. Debatten handlar till stor del om för och emot enstaka kraftslag, och mindre om hur dyrt och illa det kan bli om södra Sverige saknar stabil elproduktion.

– Jag skulle inte vilja säga motarbetat kanske, men man har åtminstone ignorerat problemen med ett intermittent kraftsystem.

Roten till södra Sveriges problem är nämligen i grunden ganska enkla. Färre reservanläggningar och mindre marginaler i elsystemet som helhet. Mindre planerbarhet och för lite nätutbyggnad, menar Per Tryding. Helt enkelt att systemet gått bort från kraftslag som man själv kan styra över, och ersatt med kraftkällor som man inte kan styra över. Eftersom sex kärnkraftsreaktorer, flera fossila anläggningar reservanläggningar samt kraftvärmeverk lagts ned har landets två södra elområden blivit mer och mer beroende av import från norra Sverige samt grannländerna.

Har det inte med avregleringen av elmarkanden 1994 att göra också?

– Nej, det tycker jag inte. Marknadsinslagen tar inte bort det grundläggande kriteriet att det ska finnas en effektbalans och elmarknaden är inget som förtar det. Det finns regler, även om grundläggande effektbalans, men dessa har uppenbarligen inte följts.

Däremot har elmarknaden i allra högsta grad styrts mot mer intermittens, men det är inte heller marknadens fel, menar han. Marknaden är effektiv på att leverera det som önskas men den är också blind. Om man önskar ett elsystem som kan leverera stabilitet som ödrift och dödnätsstarter så behöver man efterfråga det, men det har inte gjorts.

I stället har elsystemet prisat alla kilowattimmar lika oavsett när de kommer och vilken kvalitet de håller. Dessutom har politikerna med skatter och subventioner under decennier styrt elsystemet just mot mindre planerbarhet och säkerhet till mer intermittens, vilket redovisas tydligt i Riksrevisionens granskningsrapport.

– Inför du skatter på vissa kraftslag så får du mindre av dessa och om du inför subventioner på vissa så får du mer av dessa. Det är inte så mycket svårare än så. Vi behöver ett system som värdesätter elsystemet och inte elproduktionen.

Men regeringen och Svenska kraftnät har också börjat skärpa sig på sistone och jobbar för att åtgärda problemen både kort och lång sikt där elberedskap ligger i fokus. Detta var tydligt redan i Tidöavtalet och några konkreta exempel är att man gör sitt bästa för att få till kärnkraft långsiktigt och sjösatt en hel del utredningar och myndighetsdirektiv om förstärkning av försörjningstryggheten samt finansieringsmodeller för detta. Även retoriskt är man tydlig med att robusthet ligger i fokus och som Tidningen Näringslivet rapporterat om händer ganska många saker i landet.

– Det finns ingenting som är så viktigt för den här regeringen som att säkerställa att vi har ett robust elsystem – både vid trygga goda förutsättningar i det som kallas normaldrift men också vid kris och ytterst krigsliknande situationer, säger energiminister Ebba Busch till DN.

Svenska kraftnät har upphandlat Öresundsverket, ökat upp sina stödtjänster med mothandel, frekvensreglering och efterfrågar beredskap av elföretagen. MSB har föreslagit att stamnätet ska klassas som riksintresse och även de stora elföretagen har börjat prioritera robusthet. Vattenfall utreder framtiden för Stenungsundsverket och Uniper flyttar reservdieselaggregat från den nedlagda reaktorn Oskarshamn 2 till Karlshamnsverket.

Enligt Svenska kraftnät arbetar man nu med att lösa problemen med ödrift och dödnätsstarter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Elmarknadsanalytikern Mats Nilsson tycker att det vore bättre om myndigheten kunde delas upp. Det är uppenbart att de brister i sin nuvarande roll, menar han.

– Svenska kraftnät säger att de inte har tid för att de kört systemet, det är ju i stort sett vad de säger. Och här är jag väl lite tjatig och vet att jag aldrig kommer få som jag vill fast jag vet att jag har rätt. Men om Svenska kraftnät nu ska bygga ut stamnätet, vara systemansvarig och sköta diverse myndighetsfunktioner så är det tre väldigt stora uppgifter. Det går inte att ha en sådan organisation.

”Varken hackat eller malet”

Orsaken att det är byggt på det sättet är att Vattenfall hade ansvar för stora delar innan avregleringen av elmarknaden. Det är en rest från tidigare, menar han.

– I stället hade det varit bättre att ha ett affärsverk som är ansvarig för stamnätet, ett statligt bolag som är ansvarig för driften och en riktig myndighet som sköter myndighetssysslorna. Nu har vi inte det och i stället får vi en sådan här situation med ett konstigt affärsverk där det varken blir hackat eller malet. Det är en konsekvens av en dåligt organiserad myndighet, säger han.

Han vill att regeringen tillför en snabbutredning kring Svenska kraftnäts roll.

– Om den sedan kommer fram till att vi behåller myndigheterna som de är, så fine, men jag vet att den utredningen kommer att komma fram till att det är dåligt organiserat. En organisation vars uppgift att upprätthålla säkerheten låter inte Öresundsverket säljas bort till Asien för att sedan ett par år senare komma tillbaka och säga att hoppsan, vi behöver det nog ändå.

Mats Nilsson anser också att problemet i grunden bottnar i brist på planerbar el. Sol och vind är bra för att de levererar billig el under rätt väderförutsättningar, men elsystemet kan inte förlita sig på dessa källor när det handlar om säkerhetsaspekter, menar han.

– Ett elsystem måste ha planerbar stabil baskraft som den bärande delen i elsystemet och tyvärr är det bara på sistone som politikerna riktigt har värdesatt det, vilket gjort att marginalerna successivt minskat. Men det tar tid att bygga upp ett elsystem, så det är inget man snyter ur sig, säger han.

Vill man få till fossilfri planerbar kraft i stor skala är det främst kärnkraft man har att förlita sig på, eftersom eventuell utbyggnad i de kvarvarande nationalälvarna inte kommer att hjälpa med självförsörjningen i södra Sverige. Kortsiktigt handlar det i stället om andra lösningar, menar han.

– Då är det förbränning av olika slag som gäller. Biomassa, avfall och fossila bränslen.

Givet situationen är det bara att sätta i gång och gå igenom och rusta upp de anläggningar som finns.

– Biomassa och gasturbiner är två realistiska exempel. Sedan förstås effekthöjningar i vattenkraftverk, kärnkraftverk och andra självklarheter.

Men många av lösningarna kommer däremot inte att ta ned elpriserna.

– Det finns inga snabba lösningar på grundproblemet. Det kostar att stänga ned billig, fossilfri planerbar kärnkraft både för klimatet, ekonomin och säkerheten i elsystemet. Man får det elsystem som man politiskt förtjänar, det är inte så mycket svårare än så.

”Lager ingen ersättare för planerbarhet”

Batterier, som exploderar just nu, handlar främst om att sälja stödtjänster till statliga Svenska kraftnät för att jämna ut effekttoppar och ska inte ses som någon storskalig lösning. Vätgas, pumpkraft och andra potentiellt större lagringslösningar ger lite längre lager men ska heller inte ses som någon ersättning för planerbar kraft. Det är förstås bra att ha lager om exempelvis en kärnkraftsreaktor snabbstoppas – men att klara en längre period av dålig vind under ett smällkallt högtryck på vintern med dessa lösningar är inte realistiskt, menar han.

– Lagringslösningar är ingen ersättare för planerbarhet. Vill man ha storskalig fossilfri kraft så är det vattenkraft eller kärnkraft som gäller.

Även om Sverige installerar gasturbiner och ställer i ordning oljekraftverk som ökar de territoriella utsläppen har det heller inte så stor betydelse ur ett EU-perspektiv eftersom vi i de situationer när anläggningarna skulle ropas in på kommersiell basis redan importerar kolkraft från Tyskland och Polen, som bekant är ännu värre ur ett klimatperspektiv.

Dessutom kan inte klimat få trumfa energisäkerhet, menar Per Tryding.

– Kraftvärme och gasturbiner har förmågan att kunna slå på och starta snabbt. De behövs i elsystemet och de kan också användas av Svenska kraftnät för mothandel.

Svenska kraftnät jobbar redan med fossil mothandel där man kontrakterar upp anläggningar för att stå i beredskap, vilket innebär att de vågar öka överföringen av kraft från norr till söder eftersom de vet att de har snabb beredskap om något skulle gå snett.

– Vi behöver få upp fler gasturbiner i södra Sverige. Svenska kraftnät har samlat in omkring 60 miljarder i så kallade flaskhalsintäkter från elkunderna och det bedöms komma in 25-30 de kommande åren också. De bör lägga dessa pengar på två saker. Att bygga bort prisdifferensen genom ytterligare överföring ner till elområde 4 och att underlätta anslutning liksom mothandel med nya gasturbiner eller kraftvärmeverk, säger han.

Dessa turbiner kan också vara så kallade kombiturbiner, som kan gå på både fossilgas och ta hand om eventuellt vätgaslager som byggs upp. Det bör däremot noteras att förbränning av vätgas har låg verkningsgrad och med tillhörande prislapp därför bör ses som ett kortare lager och ingen lösning för planerbarhet, menar han.

”Innehöll ett fåtal åtgärder”

Svenska kraftnät hänvisar till Energimarknadsinspektionen, EI. Enligt myndigheten ska systemskyddsplanen och återbyggnadsplanen vara på plats sedan december 2018.

– Däremot väntar vi nu på att få provningsplanen godkänd av Ei, säger Jorunn Cardell, tillförordnad chef för enheten Systemåtgärder, i ett pressmeddelande.

Enligt henne är det endast provningsplanen som ska godkännas av EI. I juni 2023 godkändes den med ett förbehåll om att Svenska krafnät skulle återkomma med vissa kompletteringar. Dessa skickades enligt myndigheten in i december och nu väntar de på slutgiltigt godkännande.

–­ De andra två planerna – systemskyddsplanen och återuppbyggnadsplanen – innehöll ett fåtal åtgärder som inte var på plats helt och hållet. Vi har arbetat med att införa dessa, säger hon.

Hon menar dock att inget av det som kvarstår att göra på något sätt är avgörande för deras möjligheter att förebygga, motstå och hantera störningar i elförsörjningen som kan medföra stora påfrestningar på samhället.

–­ Jag vill betona att vi är trygga med vår förmåga att hantera nödsituationer och återuppbyggnad. Det är något som vi alltid arbetar löpande med och vi ser kontinuerligt över behovet av ytterligare åtgärder för att komplettera planerna, säger hon i pressmeddelandet.

I övrigt har Svenska kraftnät avböjt vidare kommentarer.