BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Företagen uppgivna inför brottsvågen – här är regeringens plan

Företagen vittnar om en hopplöshet inför den nya vågen av bedrägerier, stölder och kriminella som drabbar deras verksamheter. Många har slutat att anmäla till polisen - eftersom inget händer. Vad är regeringens plan för att stoppa utvecklingen? TN har intervjuat Mikael Damsgaard (M) i justitieutskottet.

I flera artiklar har Tidningen Näringslivet rapporterat om företagare som inte längre anmäler brott, om experter och poliser som varnar för att bedrägerier, stölder och inbrott finansierar grövre organiserad brottslighet. De pratar om en kedja som hänger ihop, som måste brytas på flera ställen.

Varannan företagare uppger att de har utsatts för brott, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv som visar att brottsligheten kostar företagen minst 100 miljarder kronor om året.

Kriminaliteten har vuxit till en av näringslivets viktigaste frågor, konstaterar riksdagsledamoten Mikael Damsgaard (M) i justitieutskottet, i en intervju med TN.

– Regeringens strategi för att möta den grova organiserade brottsligheten är att angripa det grova våldet, slå mot pengaflödena och även sätta in förebyggande åtgärder för barn och ungdomar. Arbetet står på tre ben kan man säga, säger han.

Bedrägerier, cyberbrott och stöldligor har blivit en del av företagens vardag. Hur allvarligt är det att så många företagare inte väljer att anmäla?

– Det är ju allvarligt och det är ett tecken på att man brister i sin tilltro och tillit till staten och polisen. Det är klart att medborgare, och då naturligtvis även företagare, måste kunna känna förtroende för att vi har ett fungerande rättsväsende och möjligheter att stoppa brotten. Sen tror jag att alla förstår att alla brott inte kommer att klaras upp och att alla brott inte kommer att utredas, säger han.

– Känslan är att det är för många brott där det inte vidtas rimliga åtgärder. Jag har besökt handlare som berättar att gott bevismaterial i form av övervakningsfilmer och liknande inte leder till utredningsåtgärder eller åtal i de här brotten. Det handlar om köttstölder, snatterier och grövre brott. Det är bekymmersamt, fortsätter han.

Så vad måste göras för att stoppa den här utvecklingen?

– Vi måste få en mer lokalt närvarande och synlig polis. Det sker dels genom att polisen byggs ut fram till 2026, det vill säga genom en förstärkning av polisens resurser. Det är en viktig del, men det räcker inte eftersom problemet också handlar om prioriteringar och arbetssätt inom myndigheten, säger Mikael Damsgaard och påpekar att justitieministern Gunnar Strömmer varit väldigt tydlig med detta när han utsåg Petra Lundh som ny rikspolischef.

– Polisen måste bättre bli bättre på så kallade vardagsnära brott, inte bara den tyngre kriminaliteten. Det handlar om hur man effektivt jobbar igenom hela kedjan, säger Mikael Damsgaard.

Poliser och polisforskare har i TN just tryckt på att problemet inte bara handlar om resurser, utan om att polisen inte jobbar effektivt när det gäller de så kallade mängdbrotten mot företagen.

Kan du utveckla hur ni ska göra skillnad?

– Vi har ett rättssystem som i praktiken har gjort att många av de här brotten nästan är straffria. De kanske inte utreds, i kombination med mängdrabatter som gör att det blir låga straff för de här brotten. Vi vill göra stora förändringar kring synen på mängdbrott och skärpa straffen för de som återfaller i brott, säger han.

När det gäller bedrägerierna konstaterar Mikael Damsgaard att de blir alltmer avancerade och svåra att skydda sig emot. Nyligen rapporterade TN att experter nu väntar sig en våg av fejkade videosamtal som kan slå hårt mot företagen. Även om du ser och hör personen du pratar med så kan samtalet vara riggat av bedragare.

Vad är planen för att komma åt det här?

– Det känns ju rätt så omfattande och det finns väl inga lätta svar. Polisen och rättsväsendet måste bli duktigare på att utreda. Man kan inte se varje enskilt brott som en enskild händelse, utan det handlar ju om organiserad brottslighet. För att komma åt det måste vi komma åt nätverken och slå undan benen för dem.

– Hela samhället måste bli mycket mer robust och duktigt på att förebygga den här typen av brott. Regeringen har gett Finansinspektionen i uppdrag att redovisa hur de arbetar med sin tillsyn av betaltjänstleverantörer, it-leverantörer och inte minst bankerna. För till syvende och sist handlar det ofta om att företag eller privatpersoner ska göra utbetalningar, och då måste vi förhindra eller fördröja att det sker, fortsätter han.

Genom hela kedjan av brott som drabbar företag finns stora mörkertal av den enkla anledningen att många skäms eller känner att de inte får hjälp om de anmäler. Sprängningar, skjutningar och gängkonflikterna förbättrar inte direkt bilden av Sverige som bra land att bedriva verksamhet i, enligt Mikael Damsgaard.

– Frågan är hur det långsiktigt påverkar investeringsklimatet i Sverige. Risken är att kostnaderna för samhället kan bli mycket större om det påverkar företagsklimatet, säger han.

I huvudsak är ändå bilden av Sverige positiv, menar han. Men det är en bild vi behöver värna.

– Det finns uppenbara hot kopplat till grov organiserad brottslighet som äter sig in i samhällskroppen, som infiltrerar myndigheter och företag. Det handlar ju inte bara om skjutningar, utan brottsligheten breder ut sig. Det finns risker för korruption som kan påverka bilden om vi inte sätter stopp, säger han och pekar ut lösningar för att stoppa att kriminaliteten gror.

– Rättsväsendet behöver prioritera upp företag som brottsoffer. Vi behöver bygga ut polisen och effektivisera brottsbekämpningen och även satsa på mängdbrotten. Vi behöver se över hela strafflagstiftningen och se till att myndigheterna samverkar. Vi tittar också på hur Bolagsverket kan bli en tydligare grindvakt för uppenbart falska företag.

Men trots att brottsligheten har gått upp har till exempel Skatteverkets kontroller kraftigt gått ned, visar myndighetens egna årsredovisningar. Sverige sticker ut jämfört med andra länder.

Hur ser du på den utvecklingen?

– Det är oerhört viktigt att Skatteverket och andra myndigheter har effektiva kontroller, annars är risken att man bygger upp regelverk som blir komplicerade och betungande för alla, även för seriösa företag. Det blir en balansakt mellan kontroll och regelbörda. En viktig del är att utöka möjligheterna för myndigheter att utbyta information med varandra, idag finns många sektretesshinder, säger han.

Balansen gäller också ett öppet kontra ett övervakat samhälle, konstaterar han.

– Återigen, det är viktigt med träffsäkra och väl avvägda åtgärder.

Trots att företagen vittnar om en hopplöshet mot kriminaliteten som breder ut sig, så finns det hopp, menar Mikael Damsgaard.

– Att stoppa kriminaliteten är en viktig näringspolitisk fråga. Det handlar om ett brett arbete där vi angriper flera ben samtidigt och tar frågan på allvar. Bara så kan vi göra skillnad, säger han.