ELKRISEN
Klarade tio års byråkrati – då sa kommunen nej: ”Mångmiljonförlust”
De tvingas satsa miljoner och vänta i åratal på tillstånd för projekt som stoppas två av tre gånger, något som leder till dyrare elpriser. ”Det här leder till förlorade möjligheter för Sverige”, säger vindkraftföretaget Eolus vd Per Witalisson till TN.
Sverige skriker efter mer elproduktion, men den som vill bygga ny vindkraft får vara beredd på att processen kan bli både utdragen och kostsam. Företaget Eolus, som utvecklar och etablerar vindkrafts- och solcellsanläggningar, vittnar om att det lätt kan ta tio år från att ett projekt initierats till dess att det är dags att sätta spaden i marken.
– Det är väldigt mycket som ska falla på plats, säger företagets vd Per Witalisson till TN.
Han och kollegan Helena Tillborg, som är Eolus chef för projektutveckling i Sverige inom landbaserad sol- och vindkraft, berättar om en rad parametrar som måste tillgodoses för att ny vindkraft ska bli verklighet. Innan företaget ens tar initiativ till ett projekt undersöker de saker som hur vindtillgången ser ut i ett visst område, vilka intressekonflikter som kan tänkas finnas, hur anslutningen till elnätet ser ut och hur exempelvis kommunens och Försvarsmaktens planer för det aktuella området ser ut i övrigt. Om allt ser ljust ut kontaktar Eolus markägaren för att se om det finns möjlighet att gå vidare med en etablering.
– Men vi måste hela tiden jämföra med de projekt som vi redan driver och bedöma om det är sannolikt att det blir ett lyckosamt projekt och om de fysiska och kommersiella förutsättningarna är tillräckligt goda. Därefter tecknar vi avtal med markägaren som ger oss tillgång till mark att utveckla projekten på, säger Per Witalisson.
Försöker hitta projekten med störst potential
Men det är bara början. Sen väntar nämligen myndighetssamråd, samtal med kommuner och Länsstyrelsen kring exempelvis översiktsplaner och byggplaner, inventering enligt kulturminneslagen, remissrundor, samråd med allmänheten och civilsamhälle samt så småningom insatser för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för att få tillstånd enligt miljöbalken.
– Och får vi ett positivt besked på det så kan ju det beslutet överklagas i flera instanser vilket naturligtvis riskerar att förlänga tiden för projektering. Det är en rad olika tillstånd som behövs för ett projekt.
Projekt för förnybar energi kan initieras av företag som Eolus, av markägaren eller av andra intressenter men tillståndsprocessen blir densamma oavsett. För Eolus del är det därför avgörande att redan från början försöka identifiera vilka projekt som kan tänkas bli framgångsrika.
– Det är väldigt många intressenter i de här projekten så det gäller verkligen att lägga hela pusslet och få fram de bästa platserna. Vi försöker också att vara så tydliga som möjligt i de här projekten och verkligen ta dialogen med de lokala aktörerna för att visa att vi gör det här tillsammans och att vår ambition är att utveckla trakten tillsammans med dem, säger Helena Tillborg.
”Det är orimligt att tillståndsprocessen ska ta tre gånger så lång tid som att bygga själva anläggningen.”
Allt som allt kan processen för att få alla tillstånd på plats pågå i åratal – och då är det inte ens säkert att det blir någon elproduktion i slutändan.
– Uppåt finns det ingen gräns tyvärr. Faktum är att flera av de projekt som vi bygger nu har initierats för mer än tio år sen. Det är en tydlig indikation på att processerna inte är effektiva, säger Per Witalisson, och fortsätter:
– Vi undersöker många möjligheter och det är en bråkdel av dem som vi sedan går vidare med och utvecklar till projekt. Och av dem som vi ändå börjar utveckla så skulle jag tro att det är ungefär en tredjedel som når fram till att det blir byggda projekt. Det leder till långa ledtider, onödigt stora samhällskostnader i processerna och i slutändan onödigt höga elpriser för konsumenter och industri. Det är orimligt att tillståndsprocessen ska ta tre gånger så lång tid som att bygga själva anläggningen.
Då är det alltså ändå två tredjedelar av era påbörjade projekt som går om intet, hur påverkar det er som företag?
– Det blir ju en kostnad för oss. Och det ju en del av vår verksamhet, att vi måste vara beredda att ta risker i ett tidigt skede. Men det gör att vi måste prioritera hårt bland våra idéer och fokusera resurserna rätt. Och osäkerheten i processerna gör ju också att risktagandet går ner och därmed blir många processer mer sekventiella än parallella. Vi måste alltså invänta att vi har ett laga kraft-vunnet miljötillstånd innan vi kan gå vidare och våga investera i nätutbyggnad eller beställningar av nätkomponenter, något som i sig kan ha ledtider på flera år när det handlar om större anläggningar.
Kommunen tog tillbaka tillståndet – kan leda till mångmiljonförlust
Och att invänta tillstånd är inte gratis det heller. När Eolus väl har valt att gå vidare med ett projekt måste de exempelvis göra upphandlingar och rekrytera personal för att kunna vara i fas när de väl har fått grönt ljus.
I ett projekt där kommunen tog tillbaka sin tillstyrkan i ett väldigt sent skede, enligt Eolus på grund av ett formaliafel som Länsstyrelsen hade gjort flera år tidigare, riskerar Eolus enligt Per Witalisson att göra en ”mångmiljonförlust”.
– Det var i ett projekt där vi både hade upphandlat och till viss del tillverkat vindkraftverken. Då riskerar det att resultera i en stor förlust, säger han, och fortsätter:
– Nu har vi ju ett kommunalt veto och det är väldigt viktigt att det blir mer rättssäkert och att beslut motiveras och kommer i ett så tidigt skede som möjligt. Det är inte rimligt att en kommun kan komma många år senare och ta tillbaka ett tillstånd, för det är ju helt centralt för oss att vi får den här tillstyrkan från kommunerna.
Men processen för att få tillstånd att bygga en ny vindkraftspark är bara en del av utmaningarna på området. För att en byggstart ska bli verklighet krävs det nämligen också att anläggningen ska kunna kopplas till elnätet.
– Och det har förvärrats de senaste åren genom att kostnaderna har ökat och eftersom det är fullt i nätet. Även om vi vet att industrin skriker efter förnybar el så kan vi inte koppla på för att det tar lång tid att få besked, det kan ligga tio år fram i tiden. Men vi försöker vara proaktiva, och jag upplever att det numera finns ett starkare tryck på Svenska kraftnät i den här frågan. De politiska samhällsmålen som finns går inte ihop med de prognoser som Svenska kraftnät har lagt. Och det här är en jätteviktig fråga för oss också, säger Helena Tillborg.
– Svenska kraftnät står dock inför ett liknande dilemma. När man ser att det finns jättemånga projekt på gång, hur ska de då veta vilka som kommer att bli av och kunna prioritera utifrån det? Det behövs ännu mer systemperspektiv, tillägger Per Witalisson.
”I slutändan finns det inget självändamål i att bygga någon elproduktion för dess egen skull utan det fungerar bara om det finns en efterfrågan på den till det pris som anläggningen kan producera för.”
Att det behövs mer elproduktion, inte minst i södra Sverige, har varit känt länge. Kapaciteten för att föra över el från norra till södra Sverige är begränsad och de stora industrisatsningarna som är på gång i de norra delarna av landet väntas sluka mycket av den energi som produceras där. Per Witalisson menar att landbaserad vindkraft är det som går fortast att bygga, men tillägger att det kommer att behövas havsbaserad vattenkraft också – något som dock är betydligt dyrare att bygga. Samtidigt är solcellsanläggningar enklare att få på plats eftersom de i dagsläget inte kräver lika många tillstånd.
Kommer vi att utifrån det att få se fler solcellsanläggningar och mindre vindkraft?
– Behoven är så pass enorma att vi för att nå målen till 2045 behöver bygga ett nytt kärnkraftverk varje år. Så det går inte att ersätta vindkraft med bara solceller, utan de kompletterar varandra. Beroende på kostnader och liknande så kommer det att krävas mycket havsbaserad vindkraft, men om den dyraste havsbaserade vindkraften blir dyrare än kärnkraft så är det rimligare att bygga kärnkraft, säger Per Witalisson, och fortsätter:
– I slutändan finns det inget självändamål i att bygga någon elproduktion för dess egen skull utan det fungerar bara om det finns en efterfrågan på den till det pris som anläggningen kan producera för. Det är lätt att man glömmer det när man tänker att man ska bygga vindkraftverk bortanför horisonten. Att det måste finnas någon som är villig att betala för det.
EU-krav på max 24 månader för tillstånd
Det systemperspektiv som Eolus efterfrågar kan möjligen underlättas av förändringar som är på gång inom EU, som nyligen presenterat planer för att öka självförsörjningsgraden av förnybar elproduktion i Europa. Dels handlar det om en åtgärdsplan för att få till stånd mer vindkraft och dels om ett direktiv som ska öka andelen förnybar energi.
Det senare omfattar bland annat krav på att aktörer endast ska behöva ha en enda motpart för att få alla tillstånd på plats och att tillståndsprocessen i sig inte ska få ta mer än 24 månader. Direktivet om förnybar el ska införas av EU:s medlemsländer i mitten av 2025.
Ett ganska stort steg för Sverige, med andra ord.
– Jag är osäker på hur långt det här har kommit i Sverige, men det här är en utveckling som vi tycker är mycket positiv. Det borde kunna ge det här helhetsgreppet och ett mycket bättre systemperspektiv.
Helena Tillborg och Per Witalisson ser att det är flera delar som behövs för att korta tillståndstiderna. De påverkas bland annat av kompetensbrist i flera delar av kedjan och en brist på lokala incitament i Sverige. I Norge och Finland går till exempel fastighetsskatten för vindkraftverk till kommunen där verket ligger, vilket de menar skapar ett helt annat intresse för att säga ja till nya projekt.
Kan tänka sig att ersätta de som bor i närheten
I väntan på statliga incitament har Eolus tagit fram egna planer på att ge lokalsamhällen årliga ersättningar baserat på kraftverkens produktion, något som också föreslogs av regeringen i betänkandet ”Värdet av vinden”, som presenterades 2023.
– Och det är inte bara vi utan flera andra utvecklare som har anammat detta. Jag tror inte att det har lagts några förslag från regeringen än, men jag hoppas att det kommer. Fram tills dess säger vi att vi är beredda att ge den här ersättningen lite utifrån projekt till projekt och vilka förutsättningar de har. Vi vill helt enkelt dela med oss värdet på den produktion som parken kan ge. Det känns jättebra för oss och jag tror också att det är väldigt uppskattat, säger Helena Tillborg.
Vad är risken som ni ser det om man inte lyckas få ner tiderna för tillståndsprocesserna?
– Väldigt höga och volatila elpriser och brist på el och effekt, det är de stora riskerna. Och det kan ju leda till uteblivna industrietableringar och näringsverksamhet i Sverige. Förlorade möjligheter, helt enkelt. Det är väldigt viktigt att politiken har ett systemperspektiv på den enorma utmaning vi står inför, avslutar Per Witalisson.