SVENSKA INNOVATIONSKLIMATET

Larmet: Riskfritt att röja företagshemligheter – ”Lucka i lagen”

Samtidigt som hoten mot Sverige ökar saknas tillräcklig lagstiftning för att skydda företagens innovationer, varnar immaterialrättsexperten Christina Wainikka. ”Man kan alltså röja information idag, men ändå komma undan”, säger hon till TN.

– Utländska stater spionerar inte bara på militären och staten utan de spionerar också på företagen. Och då är det ett problem att vi inte har en tillräcklig lagstiftning i Sverige som kan skydda företagen.

Det säger Christina Wainikka, expert på immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, som under lång tid bevakat lagen om företagshemligheter. Företagshemligheter utgörs av information som hålls hemlig av affärsmässiga skäl, vilket kan innefatta allt från säljstrategier till vad som görs på ett företags forskningsavdelning. Hon menar att när det gäller just företagshemligheter skiljer sig den svenska lagstiftningen från länder som Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Italien, Estland och Finland.

– Där har anställda ett tydligare straffansvar, vilket vi inte har i den svenska lagstiftningen, säger hon.

”Den anställda som hade läckt företagshemligheterna kunde skratta hela vägen till domstolen”.

Christina Wainikka menar att det tydligaste exemplet på varför Sverige skulle behöva införa ett straffansvar är ett mål som rörde Ericsson som är från 2003. Det så kallade Ericsson-målet handlade bland annat om en anställd som i sitt arbete hade tillgång till företagshemligheter. Personen lämnade ut detta till en annan person som i sin tur lämnade dem till ryska underrättelseagenter. Den som lämnade uppgifterna till agenterna dömdes för grovt spioneri till åtta års fängelse samtidigt som åtalet mot den anställde för medverkan till grovt företagsspioneri ogillades.

– Den här företagshemligheten handlade om Rakelsystemet, vilket är ett statligt system för radiokommunikation för aktörer med samhällsviktig verksamhet som Polismyndigheten, Tullverket, Försvarsmakten och SOS Alarm.

– Om vi hamnar i en krissituation och vårt system för blåljuskommunikation är i Rysslands händer så är det inte bra. Då vet de ju exakt hur de ska kunna slå ut hela systemet. Trots detta så kunde då den anställda som hade läckt företagshemligheterna skratta hela vägen till domstolen.

Robert Limmergård är generalsekreterare på Säkerhets- och försvarsföretagen som samlar 200 medlemsföretag, däribland SKF, Saab och Scania. Han menar att företagen upplever att det finns ett starkare intresse från andra länder att tillskansa sig företagens innovationer olagligen.

– När det gäller försvarsföretagen så handlar det om att försöka förstå de svenska försvarsprodukterna.

– Det har blivit ett helt annat landskap. Den ökade digitaliseringen har gjort det lättare att sprida information. Dessutom jobbar företagen till stor del internationellt vilket gör att riskerna ökar.

Han menar att industrispionage oftast upptäckts när skadan redan är skedd.

– Det är först i efterhand som man märker att man kanske har tappat information eller att man förstår att det har funnits en läcka.

”Vi måste kunna skydda företagens konkurrenskraft”.

När det gäller lagstiftning kommer det framöver fortfarande vara avgörande att hitta en balans mellan skydd och öppenheten, konstaterar han.

– Å ena sidan finns det en risk om man är för restriktiv i den här typen utav frågor då det riskerar att försvåra kunskapsdelning mellan aktörer. Men samtidigt måste vi kunna skydda företagens konkurrenskraft, då i synnerhet den avancerade industrin.

Företagen blivit alltmer påverkade av den ökade hotbilden mot Sverige och risken för spionage, berättar han.

– Tidigare så fanns det en känsla av att så länge vi är snabbare och bättre än våra konkurrenter och investerar i forskning och utveckling så ligger vi ändå steget före.

– Nu börjar man inse att det hjälper inte då informationen flödar så snabbt och det kan ge så stor skada.

Han menar att en annan stat som vill spionera på Sverige i första hand prövar både lagliga och kommersiella verktyg för att tillskansa sig teknik. Den mänskliga faktorn är en utmaning och det är även en utmaning att vi lever i en väldigt internationell värld.

– Numera kan det finnas skäl att se över medborgarskap i vissa länder och företagen behöver ha en betydligt bättre kontroll över sin personal kanske än vad som tidigare behövts.

– Risken ökar med medborgare från vissa länder exempelvis Kina som har en extraterritoriell lagstiftning för underrättelseinhämtning. Men sedan ställer regelverk såsom amerikanska ITAR krav på företagen att ha bättre kontroll även avseende medborgarskap.

”Man kan alltså röja information idag, men ändå komma undan.”

Sedan 1990 har fyra utredningar föreslagit att anställda ska ha ett straffansvar när det gäller företagshemligheter. Senast 2020 föreslog en utredning att det skulle införas ett utvidgat straffansvar för vissa angrepp på företagshemligheter. Tanken då var att införa två nya straffbestämmelser, en om olovligt röjande av företagshemlighet och en om olovligt utnyttjande av företagshemlighet.

– Vi har haft flera utredningar som visat på att det vore bra om vi införde ett straffansvar, men ändå händer ingenting. Detta betyder i praktiken att företagen lämnas ensamma och kan inte få hjälp av staten om de blir utsatta.

– Det räcker inte med civilrättsliga åtgärder. Problemet är ju just att om vi har mindre aktörer som blir utsatta för detta, då har de oftast inte råd att driva en egen process och får då inte hjälp av polis eller åklagare.

I den senaste utredningen, som presenterades 2020, var en rad remissinstanser positiva till att införa ett förstärkt straffrättsligt skydd. I sitt remissvar skrev Polismyndigheten: ”Ett förstärkt straffrättsligt skydd för företagshemligheter är befogat för att möta bl.a. det hot som industrispionage och den digitala utvecklingen utgör mot svenska intressen”. Även Säkerhetspolisen välkomnade förslagen i promemorian.

Organisationen Företagarna välkomnade remissen och skrev i sitt remissvar: ”En kriminalisering av röjande av företagshemligheter och olovligt utnyttjande är något som Sverige behöver om vi ska kunna fortsätta att ligga i framkant med teknisk utveckling och möta det hot om företagsspioneri som finns”.

– I grunden så funkar inte lagen som den borde. Man kan alltså röja information idag, men ändå komma undan. Trots att det gått över tjugo år sedan Rakel-domen så är det fortfarande samma lucka i lagen. I dagens säkerhetspolitiska situation vore det bra om vi kunde skydda företagen bättre, säger Christina Wainikka.