REGELKRÅNGLET

Nya lagen sågas: Företagen ska inte tvingas göra statens jobb

Anna Grönlund, branschschef och vice vd på Sveriges Bussföretag, Lina Lagerroth, näringspolitisk expert på Tågföretagen. Bild: Johan Nilsson/TT, Mostphotos, Pressbild

Redan innan den införts har den nya lagen om ID-kontroller sågats av näringslivet, facken och Lagrådet. I praktiken kommer företagen tvingas sköta statens uppgifter, menar kritiker. "Det hela känns jättekonstigt", säger Tågföretagens Lina Lagerroth till TN.

Snart kommer det bli möjligt för regeringen att besluta att det under en begränsad tidsperiod ska vara förbjudet att transportera personer utan giltig id-handling till Sverige med tåg, buss eller passagerarfartyg.

– Det är viktigt att regeringen har de verktyg som behövs för att säkerställa ordning och säkerhet i landet. Med denna lag får regeringen möjlighet att snabbt vidta relevanta åtgärder om det behövs, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande i samband med att regeringen presenterade sin lagrådsremiss i slutet av 2023.

Den nya lagen klubbades den 15:e februari och börjar gälla den 1:a mars. Lagen innebär att regeringen ska kunna införa tillfälliga förbud att transportera personer som inte har giltiga id-handlingar till Sverige från andra länder. Dessutom ska regeringen kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet.

– Vi har inga synpunkter på gränskontrollernas vara eller icke vara. Det vi vänder oss emot är att man har lagt över en uppgift som staten ska sköta på privata företag och deras medarbetare, säger Anna Grönlund, branschchef och vice vd på Sveriges Bussföretag.

Bussförarna har inte en myndighetsroll och saknar utbildning i till exempel pass- och visumregler men ändå kommer de straffas om man gör fel, menar hon.

– Om du tar emot resenärer i Danmark så ska du göra en passkontroll, då ska du kunna avgöra saker som om den här personen får vistas inom EU eller om passet är äkta. Det är inte rimligt att de arbetsuppgifterna ska landa på bussföraren.

”Det är orimligt att du ska straffas för någonting som du egentligen inte kan, eller får ta ansvar för”.

I januari 2016 införde Sverige ID-kontroller för resenärer som kommer med färja, buss eller tåg från Danmark. Syftet var då att begränsa antalet asylsökande, som man då menade var så många att det hotade allmän ordning och inre säkerhet. Då kostade gränskontrollerna som utfördes av det danska rederiet ForSea, som nu bytt namn till Molslinjen, cirka 19,5 miljoner kronor. Skulle liknande kontroller införas idag skulle den siffran landa på 1,6 – 1,8 miljoner kronor per månad – beräkningar som dock bara gäller färjetrafiken.

– Då fick bussföretagen ersättning i efterhand för del av det merarbete ID-kontrollerna medförde. Vi fick då höra från flera av våra medlemsföretag att det uppstod hotfulla och våldsamma situationer från desperata människor som ville komma in i Sverige. Det fanns också bussförare som vägrade att köra den typen av pass då.

Anna Grönlund är även kritisk mot att det ska införas sanktionsavgifter för de företag som bryter mot den nya lagen.

– Det är orimligt att du ska straffas för någonting som du egentligen inte kan, eller får ta ansvar för, så eventuella sanktioner måste stå i någon slags rimlig proportion. Nu ska regeringen skriva förordningstexterna och då behöver man se över de här frågeställningarna.

– Vi menar att om man ska införa tillfälliga ID-kontroller så måste det verkligen vara i ett oerhört extraordinärt läge.

”Vi ska överhuvudtaget inte utföra ID-kontroller”.

Lina Lagerroth, näringspolitisk expert på Tågföretagen, menar att det är fel att en uppgift som staten ska utföra flyttas över till privata företag.

– Vi ska överhuvudtaget inte utföra ID-kontroller. Det är ju ett myndighetsansvar. Att regeringen dessutom väljer att besluta om höga sanktionsavgifter som kan utfalla även om vi gjort det som åligger oss vid ombordstigning är helt orimligt.

– Vår personal är inte alls utbildade att kunna göra den här typen av arbete och de ska inte göra den här typen av arbete. Det hela känns jättekonstigt.

Hon menar att det i dagsläget fortfarande är oklart hur företagen ska förbereda sig för att möta den nya lagstiftningen.

– Det är mycket som fortfarande är oklart, bland annat var vi rent praktiskt skulle avhysa människor. Vi har ju ansvar över våra tåg, men inte perrongerna.

– När vi hade gränskontroller senast så slutade SJ att köra över Öresundsbron. De har redan gjort det klart att de inte kommer att köra framöver om det införs ID-kontroller. Det kommer såklart få negativa konsekvenser, inte bara för de som arbetspendlar utan hela regionen.

”En sådan reglering framstår inte vare sig som proportionerlig eller rättssäker”.

Även Lagrådet har riktat kritik och menar att lagen inte bör införas.

”Det framgår inte att transportören ska ges någon befogenhet att säkerställa att de kontrollerade handlingarna finns kvar vid gränsövergången. Transportören kan alltså bli skyldig att betala en sanktionsavgift för något som ligger helt utanför dennes kontroll. Avgiften ska uppgå till minst 30 000 kronor och högst 250 000 kronor, men det framgår inte om avgiften ska tas ut per person eller per transporttillfälle. En sådan reglering framstår inte vare sig som proportionerlig eller rättssäker”, skriver Lagrådet i sitt yttrande.

Den nya lagen har även fått kritik från fackförbunden. Bland annat har Sekos förbundsordförande, Gabriella Lavecchia, tidigare kallat regeringen för ”tondöv” när det gäller ID-kontrollerna.

– Regeringen berör inte med ett ord hur förslaget kommer att påverka de som förväntas utföra dessa kontroller, det vill säga våra medlemmar. När våra medlemmar tvingas utföra vad som bör utgöra myndighetsutövning, utan kunskap eller utbildning för detta, så utsätts de för ökade risker för hot och våld, säger hon i ett pressmeddelande.