BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN
LKAB: ”Malmbanan har gått från krisläge till nödläge”
Hundra miljoner, varje dag. Så mycket kostar tågstoppet på Malmbanan. Nu höjs kravet på att bygga dubbelspår mellan Kiruna och Narvik. Men några sådana planer finns ännu inte. Istället tvingas företagen leva med transporter som inte går att lita på.
På torsdag ska Malmbanan vara igång igen. Därmed återöppnar det som ibland kallats ”Sveriges Suez-kanal”, alltså en av de absolut viktigaste transportvägarna för den svenska exportindustrin. Längs den 50 mil långa sträckan mellan Kiruna och Narvik kör varje dygn upp till 24 malmtåg tillsammans med vanliga godståg och persontrafik. Det gör Malmbanan till landets mest trafikerade järnvägssträcka.
När det går att köra på den, vill säga.
Från krisläge till nödläge
Sedan den 17 december har det varit stopp i trafiken under 72 av 81 dagar tack var två förödande urspårningar, båda två på nära nog samma plats vid Vassjaure nära Riksgränsen. LKAB skickar två tredjedelar av företagets hela malmexport längs Malmbanan och den inställda trafiken har kostat 100 miljoner – per dygn.
– Malmbanan är Sveriges viktigaste järnväg och vi har gått från något av ett krisläge till ett nödläge, säger Linda Bjurholt, logistikchef på LKAB i ett mail till tn.se
De två senaste urspårningarna och trafikstoppen är inga unika händelser, under årens lopp har Malmbanan närmast kontinuerligt drabbats av inställd trafik i kortare eller längre perioder.
– Det gör Malmbanan till ett tydligt exempel på vad eftersatt underhåll och kapacitetsbrist gör med vår infrastruktur, säger Nils Paul, expert på infrastruktur på Svenskt Näringsliv.
De tunga malmtransporterna, 750 meter långa tåg med vikter upp till 8 200 ton sliter hårt på hela spårsystemet. När så underhållet halkar efter – prioriteras ner, som en del kritiker hävdar – tvingar det transportörerna att dra ner på kapaciteten och minska lasterna i vagnarna. LKAB kör varje år 20 miljoner ton järnprodukter till Narvik för vidare transport till kunder runt om i världen.
Hotar expansion
Om möjligheten att lasta fullt återställs, motsvarar det en exportökning på 20 procent. I sin tur ökar det intäkterna som inte bara har en positiv påverkan på LKAB utan även på Sverige i stort. LKAB’s bokslut för förra året gav en utdelning till statskassan på 7,6 miljarder.
Men det hade kunnat bli ännu mer pengar – om inte Malmbanans brister bromsat transporterna och därmed möjligheterna att höja produktionen. Kort sagt: Säkrare och bättre transporter mellan Kiruna och Narvik, hade gett högre vinster och därmed högre utdelning till staten.
– Läget på Malmbanan är inte bara ett hot mot dagens verksamhet på LKAB utan även ett påtagligt hinder för vår och andras expansion, säger Linda Bjurholt.
Malmbanan dignar under den underhållsskuld som gäller inte bara järnvägen utan också vägar, hamnar och annan infrastruktur. Enligt Trafikverket krävs närmare 1 000 miljarder bara för att hålla jämna steg med slitaget. För Malmbanan handlar det om att i det korta perspektivet byta spåren på vissa sträckor och modernisera signalsystem och växlar. I det längre perspektivet handlar det om att öka och säkerställa kapaciteten i stort.
– Vi måste få till fler mötesplatser än vad som är planerat, med målet att på sikt få dubbelspår på hela sträckan, säger Linda Bjurholt.
”Vi har efterlyst dubbelspår på Malmbanan i ett par decennier.”
Det är ett krav som alltfler, såväl inom näringslivet som politiken nu ställer, men några pengar till ett dubbelspår finns dock inte med Trafikverkets planer för de närmaste åren. Detta trots att dubbelspår av allt att döma hade hållit trafiken igång även under den svåra urspårningen innan jul som rev upp 1,5 kilometer räls.
– Jag skulle säga att vi har efterlyst dubbelspår på Malmbanan i ett par decennier, säger Stephan Ray, Kommunikationschef på Green Cargo, en av de större brukarna av banan vid sidan av LKAB.
Han pekar på att Malmbanan tillsammans med södra stambanan och godstågtrafiken söderut via Skåne till Danmark och kontinenten, är de två absolut viktigaste och mest effektiva markbundna transportvägarna för Sveriges exporterande företag. Och båda dras med stora underhålls- och kapacitetsproblem.
Varför har vi hamnat i den situationen, som nu med Malmbanan?
– Faktiskt tror jag att det finns en brist på förståelse, kanske till och med brist på intresse för det värde som transporterna där tillför hela Sverige, säger Stephan Ray.
