EU:S FRAMTID

Företagarnas krav: Frågorna våra EU-parlamentariker måste driva

Fokus på konkurrenskraft, minskat regelkrångel och en fortsatt utvidgning av den inre marknaden. Här är företagens önskelista till EU-parlamentarikerna inför valet, visar en rundringning. "De måste våga ta för sig och absolut inte sitta av tiden”, säger Peter Forsséll på L.E. Svensson Snickeri till TN.

Med mindre är 100 dagar kvar till Europaparlamentsvalet går Bryssel på högvarv. Partigrupperna är i startgroparna att presentera sina ordförandekandidater till EU-kommissionen medan den sittande Ursula von der Leyen lämnar sina sista avtryck för mandatperioden 2019-2024.

I tider av krig, energikris och geopolitisk oro ställs många EU-existentiella frågor. Ska EU fokusera på kärnvärden som frihandel, konkurrenskraft och stärka den inre marknaden? Hur ska EU ska bli världsledande inom hållbart näringsliv inom ramarna för klimatpaketet Fit for 55? Bör även EU fokusera på att expandera sitt territorium eller utvecklas till en gemensam försvarsmakt? Vilka partigrupper kommer att få mest makt, vilka allianser kommer att bildas och hur kommer det styra EU de kommande fem åren?

Ändå förblir EU-valet en fotnot i många svenskars medvetande. I en DN/Ipsos-enkät från början av året visste inte 6 av 10 av svenskarna att valet äger rum i år.

För de svenska företagen är det annorlunda. Som en del av ett land där närmare 60 procent av Sveriges utrikeshandel med varor är med andra EU-länder, är en röst på Europaparlamentsvalet också en röst på svensk konkurrenskraft. Det visar resultaten från Svenskt Näringslivs företagarpanel.

Enkäten delar upp respondenterna i två grupper: Företag som på ett eller annat sätt bedriver handel med EU och företag som inte gör det. Den övergripande bilden från de som inte handlar med EU är att de generellt är osäkra på hur de påverkas av Sveriges EU-medlemskap. Däremot anser företag som handlar med EU att de påverkas i hög grad och dessutom övervägande positivt.

– Jag skriver helt under på den bilden. Vi på Angland Electronics har ingen stor exportverksamhet. Däremot köper vi in väldigt många komponenter från hela världen och då är det alltid enklast att handla inom EU. Så fort man handlar med Norge och Schweiz, eller USA för den delen, märker man vilken tillgång den inre marknaden är. Det har blivit en sorts hygienfaktor för oss, säger Pontus Angland, vd på Angland Eletronics.

Undviker England efter Brexit

Han får medhåll av Peter Forsséll, vd på L.E. Svensson Snickeri, som indirekt importerar material från EU via inköp från grossister.

– Jag tycker att det fungerar väldigt bra att handla från de här grossisterna. Det finns stor transparens och det är enkelt att få tag i material. Jag har köpt material från England och ja, man gråter ju. Efter brexit måste allt förtullas och det har lett till en enorm administration, långa ledtider och kostnadsfördyringar för att få hem produkterna. Vi försöker att undvika att handla därifrån numera, säger han.

En annan fördel för EU-knutna företag inom elektronikbranschen är att de har samma standarder, tillägger Pontus Angland.

– Det gör det mycket lättare för oss att nå marknaden. Så länge du har en CE-märkning är det bara att köra, säger han.

Men den inre marknaden har även förbättringsmöjligheter, inte minst för branscher inom tjänstesektorn, menar Emma Dehmer Unevik, vd och delägare i familjeföretaget Stockholms Städsystem.

– Jag driver ett litet städbolag men jag förstår bland mina större kollegor inom branschen att det inte är jättelätt att exportera tjänster inom EU. De måste förhålla sig till olika regler i olika länder. Det gör att man upplever det hela som krångligt, säger hon.

Risk att lagar slår fel

En annan utmaning är att EU, känd för sitt väldiga lagstiftningsmaskineri med många kockar inblandade, fattar beslut som inte alltid slår rätt, menar företagarna. I Peter Forssélls fall blir hans verksamhet oproportionerligt belastad av det kommande kravet på ett digitalt produktpass.

– Vi är ett litet snickeriföretag som levererar specialinredning. Säg att vi får uppdrag att bygga en fin bokhylla till en våning på Östermalm. Om vi dessutom måste ta fram ett produktpass för den enskilda bokhyllan kommer det mest troligt innebära stora extra kostnader för den administrationen. Den merkostnaden kommer våra kunder ha svårt att acceptera. För Ikea som producerar oerhört stora volymer av likadana bokhyllor blir kostnaden procentuellt sett betydligt lägre, säger han.

Den komplexa lagstiftningsprocessen kan även innebära att mindre företag, som uttryckligen undantas från den här typen av lagar, ändå riskerar att hamna i kläm, menar Emma Dehmer Unevik.

– Vi har väldigt många miljöregler att förhålla oss till och även om vissa regler bara omfattar större bolag ställer de kraven vidare på sina underleverantörer. Då måste vi helt plötsligt leva upp till krav som vi egentligen inte är anpassade för. Och då har vi redan ISO-certifikat som visar att vi lever upp till miljökraven. Men det räcker inte utan man måste hela tiden höja nivån ytterligare. Det är bra med utveckling men det måste också tas hänsyn till att små företag inte har samma resurser som stora företag, säger hon.

Mer småföretagarfokus

Emma Dehmer Unevik vill att EU på sikt utvecklar en lagstiftningsprocess som bättre förhåller sig till de små- och medelstora företagens situation.

– Jag hade önskat att man vände på steken och stiftade lagar utifrån de små företagens förutsättningar. För vad som funkar för de små företagen funkar även för de stora företagen men det som funkar för de stora företagen funkar däremot inte alltid för de små. Ett annat alternativ är att man inför tydliga regler som särskiljer större bolag från mindre bolag så att de stora företagen inte kan ställa kraven vidare på sina underleverantörer, säger hon.

Företagarpanelen tar också tempen på företagarnas attityd till EU-parlamentariker och hur de representerar företagens intressen i Europaparlamentet. Här är svaret ganska ljummet då en majoritet svarar antingen ”inte särskilt väl”, ”ganska väl” eller ”vet ej”.

– Jag tror att politiker står väldigt långt från en företagares vardag. När de diskuterar EU-frågor och stiftar lagar sker det på en hög abstraktionsnivå och de måste vara generalister i alla frågor. Samtidigt är det också svårt att se hur Sveriges 21 EU-parlamentariker ska kunna ha så stort inflytande i en union som representerar 27 medlemsländer och miljontals företag, säger Peter Forsséll.

”Oavsett partifärg behöver vi ju verkligen duktiga politiker.”

Därmed inte sagt att en röst inte gör någon skillnad, tillägger han.

– Oavsett partifärg behöver man ju verkligen duktiga politiker. De verkar på en internationell arena och de måste vara oerhört professionella, pålästa och engagerade. De måste våga ta för sig och absolut inte sitta av tiden, säger Peter Forsséll.

Emma Dehmer Unevik understryker också vikten av att vi har EU-parlamentariker som främjar konkurrensen för svenskt näringsliv.

– Det är viktigt att såväl EU-parlamentarikerna som företagen har konkurrenskraftsfrågor på sin agenda. Ett välmående näringsliv genererar mer skatteintäkter och välfärd. Det gör oss också bättre förberedda på dagens samhällsutmaningar som till exempel miljöfrågor och energikriser. Sen är det självklart upp till oss hur vi röstar så att vi kan få en kandidat som brinner för företagsfrågor, säger hon.

Mer kunskap mer påverkan

Peter Forsséll understryker samtidigt att EU-valet inte bör vara den enda tiden vi bör fokusera på EU-frågor. Ju mer påläst man är desto mer förstår man hur och var man kan göra skillnad, menar han.

– Det är svårt att påverka EU som enskild små- och medelstor företagare. Däremot kan vi få större genomslag genom nära samverkan med lobbyister och branschorganisationer. Men då är det viktigt att vi förstår hur spelet fungerar, vem man ska prata med, hur lagar stiftas och hur man kan komma in tidigt i processen, säger han.

Pontus Angland ser också stora fördelar med att ha en samlad röst som främjar näringsliv och konkurrenskraft eftersom det är en fråga som engagerar många medlemsländer.

– På många sätt är förutsättningarna för företagandet ganska gemensamt. Så man kan ju bygga allianser den vägen, till exempel genom Business Europe, säger han.