DET SVENSKA LANTBRUKET

Prisexperten om Bregott-debatten: ”Ingen krympflation”

Arla och särskilt varumärket Bregott har hamnat i det mediala blåsvädret på grund av förändringar i förpackningsstorlekar. Men att det skulle vara någon ”krympflation”, stämmer inte. ”Det är så pass små prisrörelser ännu. Faktum är att den större förpackningen faktiskt är billigare per kilo än vad de tidigare förpackningarna var innan”, säger prisexperten Ulf Mazur till TN.

Mejerileverantören Arla har hamnat mitt i stormen kring matpriserna. Bakgrunden är att det populära smöret Bregott sedan 60-talet främst funnits i två storlekar, 300 och 600 gram. Men i höstas meddelades att förpackningarna skulle förändras när ytterligare en storlek infördes.

Arlas nya förpackningar som nu börjat dyka upp i butikerna är i stället på 250, 500 och 750 gram. Debatten har snabbt tilltagit kring vad som kallas ”krympflation”, alltså att man krymper förpackningar men behåller samma pris. Många tycker helt enkelt att de två mindre förpackningarna borde vara billigare än vad de är.

Ulf Mazur, vd och grundare på Matpriskollen, noterar däremot ingen ”krympflation” ännu i alla fall.

– Det är så pass små prisrörelser ännu. Faktum är att den större förpackningen faktiskt är billigare per kilo än vad de tidigare förpackningarna var innan. Dessutom är kilopriset på de nya mindre förpackningarna inte i närheten av de gamla, så det verkar inte vara någon krympflation så här långt, säger han till Tidningen Näringslivet.

”Snabbaste ökningen jag varit med om”

Som Tidningen Näringslivet tidigare berättat har livsmedelssektorn drabbats hårt av den ekonomiska krisen som höga energipriser och kriget i Ukraina i grunden triggade, och som senare har spätts på av räntehöjningar, svag valuta, dyra insatsvaror, höjda lokalhyror och en lång rad andra orsaker.

Detta har resulterat i en kraftig prishöjning i livsmedelsbutikerna. Enligt Matpriskollen faktiskt så mycket som 23 procent på matrelaterade produkter sedan i januari 2022.

– Den prisökning vi sett de senaste åren är den snabbaste jag varit med om, och då har jag ändå varit verksam i branschen sedan 80-talet, förklarar Ulf Mazur.

Men som Tidningen Näringslivet tidigare visat har det inte varit fråga om något roffande utan tvärtom har hela branschen försökt hålla nere priserna genom att skära i sina egna marginaler. Detta naturligtvis inte av välgörenhet utan för att marknaden fungerar som den ska, där aktörerna inte vill tappa volymer till konkurrenterna.

Konsumenterna har det nämligen också väldigt tufft och har därför blivit mer priskänsliga än någonsin. Lågprisaktörerna har vunnit mark och kampanjvarorna har blivit mer populära. Detta syns inte minst i en kraftig tillströmning hos Matpriskollen, som mäter kampanjpriserna i landets butiker varje vecka.

– Det är en rejäl tillströmning av nya kunder så det finns tydliga incitament för branschen att hålla nere priserna.

Producenterna pressade

Men att skära i kostnader och marginaler håller naturligtvis inte för evigt.

– Alla producenter är pressade och många storsäljare pressas av att priset pressas ner på ordinariepriser och kampanjer. Till slut så är lönsamheten borta för handeln och man pressar fram bättre villkor från producenterna. Men till slut går inte det heller och då kan förpackningsbyte vara en lösning för att hitta en ny prispunkt och bättre marginal, säger Ulf Mazur.

Att jämföra priser och kampanjer är något som Matpriskollen starkt uppmuntrar konsumenterna till, men det gäller också att väga in andra saker i sina beslut.

– Arla är ju nästan 70 procent av Sveriges bönder så om de inte tjänar några pengar och inte tycker att det är kul att gå till jobbet så försämras den inhemska livsmedelsproduktionen, vilket varken är bra för klimat, svenska livsmedelsproduktionen eller vår beredskap. Att vi väljer kedjornas egna märken, där ofta Arla är producent gör också bara att Arla måste sälja tre till fyra förpackningar för att tjäna lika mycket som på en Arlaliter.