BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Nödropet: Politikerna måste rädda Sveriges viktigaste järnväg

Klas Dagertun, vd Kaunis Iron. /Pressbild

Stoppet på Malmbanan har kostat de svenska gruvbolagen miljardbelopp. Nu ryter Kaunis Irons vd ifrån mot regeringen. ”Detta är ett nationellt haveri som våra politiker måste fundera över”, säger Klas Dagertun till TN.

Den 17 december spårade flera vagnar i LKAB:s malmtåg ur i Vassijaure och stora skador uppstod på järnvägsrälsen och kontaktledningar. Det tog drygt två månader innan järnvägssträckan öppnade igen och flera miljoner ton svensk järnmalm kunde börja rulla mot fartygen i Narvik för vidare transport ut i världen. Men bara fyra dagar efter återöppnandet hände det igen. Ett till tåg spårade ur och malmbanan blev obrukbar i sammanlagt nästan tre månader.

Ett malmtåg från LKAB står på Björklidens Station på väg från Narvik till Luleå. Bild: Janerik Henriksson/TT

Stoppet drabbade inte enbart den stora producenten inom järnmalm, LKAB, utan också Kaunis Iron. Bolagets vd Klas Dagertun skriver nu ett öppet brev till regeringen där han hävdar att ministrarna visat ett påtagligt ointresse för en så pass viktig fråga.

– Det stora problemet är att ingen politiker på riksplanet överhuvudtaget har klivit fram. Politikerna måste börja ta sitt ansvar. Malmbanan är Sveriges i särklass viktigaste järnvägssträcka, säger han.

Fått enorma konsekvenser för företaget

Malmbanan är en 500 kilometer lång enkelspårig järnvägssträcka som löper mellan Luleå och Narvik och förvaltas av Trafikverket. Klas Dagertun berättar att stoppet drabbade företaget hårt.

– Vi fick inte ut ett gram järnmalm till kunderna. Det var verkligen helstopp. Vi har haft noll intäkter sedan 17 december och det har fått enorma konsekvenser för oss som enskilt företag. Vi tappade nästan en halv miljard i kassaflöde, säger han.

Samtidigt betonar Klas Dagertun att samhällsperspektivet är viktigare och uppger att Malmbanan står för nästan 100 procent av Europas järnmalmsförsörjning och för 50 procent av den totala svenska godstrafiken på järnväg.

– I en tid när Europa vill bli mer självförsörjande borde politikerna visa ett större intresse. Vi pratar ändå om järnmalm för nästan 10 miljarder som väntat på att få skeppas ut och det är ju inte en obetydlig summa. Allt ansvar kan inte läggas på Trafikverket utan i slutändan landar frågan i knät på regering och riksdag, säger han.

Eftersatt underhåll på infrastrukturen

Klas Dagertun menar att Malmbanan lider av ett eftersatt underhåll sedan decennier tillbaka.

– När Malmbanan nu är igång igen måste vi lyfta blicken och titta framåt. Järnvägen är ett hållbart och säkert transportsystem och det är fel att Sverige halkar efter andra länder. Min bedömning är att Sverige under lång tid investerat för lite i sitt järnvägsnät och satsat för lite på upprustningar.

Nils Paul, expert på infrastruktur vid Svenskt Näringsliv. Bild: STEFAN TELL

Han får medhåll av Nils Paul, expert på infrastruktur vid Svenskt Näringsliv. Organisationen har vid flera tillfällen lyft problemet med eftersatt underhåll på viktiga järnvägsstråk i Sverige, bland annat i rapporten ”Hur underhållsskulden på Sveriges vägar och järnvägar påverkar näringslivet”.

– Malmbanan är ett tydligt exempel på vad eftersatt underhåll och kapacitetsbrist gör med vår infrastruktur. Situationen för järnvägen är ansträngd även i mellersta och södra Sverige, och för att transporterna ska komma fram behöver hela systemet fungera. Därför vill Svenskt Näringsliv att hela underhållsskulden på drygt 90 miljarder kronor ska åtgärdas, säger Nils Paul till TN.

Ett nationellt haveri

Malmbanans betydelse har ytterligare aktualiserats av Sveriges inträde i Nato. Den norska staten har beslutat att skjuta till mer pengar för upprustning av rälsen på den norska sidan.

– Efter att Sverige äntligen blev Nato-medlemmar, och Finland redan blivit det, har den här banan blivit ännu viktigare för att transportera material mellan öst och väst i en krissituation, säger Norges transportminister Jon-Ivar Nygård till DN.

Klas Dagertun menar att Sverige som ett relativt platt land med god tillgång till grön energi har de bästa förutsättningarna för att rymma järnvägen.

– Malmbanan kanske ligger lite för långt utanför tullarna för att rikspolitikerna ska bry sig. Jag tror tyvärr att det låtit annorlunda om tunnelbanan hade stått stilla så länge. Stoppet på Malmbanan är ett nationellt haveri som våra politiker måste fundera över, säger Klas Dagertun.

TN har sökt infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) för en kommentar.