DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Leif Johansson varnar för höjda skatter: ”Närmast konfiskatoriska”

Den lägsta tillväxten i EU, brist på investeringar och skadliga företagsskatter. Flera tunga företagsledare satte ned foten under eventet Företagardagarna. ”Nu pratar vi igen om höjda marginalskatter. Vi pratar igen om närmast konfiskatoriska företagsskatter”, sa Leif Johansson, tidigare ordförande för Astra Zeneca.

− Det är remarkabelt att vi inte har lärt oss av vad som hände på 60- och 70-talen, sa Leif Johansson, bland annat tidigare ordförande för Astra Zeneca.

Han menade att en stor anledning till att produktiviteten var låg under den perioden och hela vägen fram till 1994 var effekterna av devalveringarna.

− När vi gjorde det, så fick vi också då den här falska känslan av att nu är vi konkurrenskraftiga, sa han och fortsatte:

− Det finns ingenting som vi gjorde under den perioden i Sverige som vi kan vara stolta över. Och det har vi inte lärt oss riktigt av ännu. Nu pratar vi igen om höjda marginalskatter. Vi pratar igen om närmast konfiskatoriska företagsskatter. Och vi pratar också om att försöka växla tillväxt mot någonting annat, vilket vi inte vet.

Kompetensbrist

Helena Hedblom är vd och koncernchef på Epiroc, som arbetar inom gruv- och anläggningsindustrin. Hon menar att det främsta hindret mot svenskt tillväxt är kompetensbristen.

− Det går otroligt snabbt nu med teknikskiften som sker inom gruvindustrin men även inom infrastrukturindustrin. Här handlar det om att vi måste hitta tillräckligt mycket ingenjörer nu. Människor som kan digitalisering, kan AI och elektrifiering, sa hon.

− Det gör att vi måste rekrytera i andra länder och bygga upp verksamheter i andra länder.

Ett annat hinder är råvaruförsörjningen, menar Helena Hedblom. Hon har arbetat i gruvindustrin i ett kvarts sekel och steg för steg sett hur tillgångar har hamnat i kinesiskt ägande.

− Och det är i kombination med situationen i Ryssland och Ukraina. Det är en farlig situation. Jag skulle vilja se en tydlig råvarustrategi för Sverige och för EU. Och pålitliga tillståndsprocesser, så att vi kan ha gruvor i Sverige och Europa som är säkra, produktiva och hållbara.

Fler utbildningsplatser

Även på arkitekt- och teknikkonsultföretaget Sweco är frågan om kompetensförsörjning avgörande.

− Vi är idag 22 000 medarbetare. Med personalomsättning och tillväxtmål så bygger det på att vi rekryterar ungefär 4 000 ingenjörer och arkitekter per år, sa Swecos vd och koncernchef Åsa Bergman och fortsatte:

− För att klara hela omställningen och för att klara av att driva Sveriges tillväxt, så krävs högkvalificerad kompetens.

Hon underströk att det behövs fler utbildningsplatser på kvalificerade utbildningar och bättre genomströmning på utbildningsplatserna. Men hon vill också få ett bättre flöde på den inre marknaden för att säkerställa en genomströmning av kompetenser.

− Vi måste säkerställa arbetskraftsinvandringen av samma skäl, sa Åsa Bergman.

”Det finns en sense of urgency kopplat till den gröna omställningen ute i Europa.”

Under hennes sex år som koncernchef i Sweco har hon upplevt att övriga länder i Europa har satt ”otrolig” fart.

− Det finns en sense of urgency kopplat till den gröna omställningen ute i Europa där min bild är att ett framgångsrikt Sverige, som har hamnat i topp när det gäller gröna lösningar, har varit lite för långsamt i relation till att vi tycker att vi har varit ganska bra.

Bättre infrastruktur

Ida Norström driver det nystartade företaget Energy Effective Solutions, som arbetar med elinstallationer. En ambition med företaget är att bidra till den gröna omställningen. Men för att kunna göra det krävs en bättre kapacitet i elnätet, menar hon.

− Vi måste fördubbla vår produktion av förnybar energi framöver. Men vi måste ju också se till att den energin som vi producerar ska kunna transporteras på ett bra sätt, sa hon.

Men hon konstaterade samtidigt att det tar lång tid att bygga ut elnätet och att det därför under tiden är viktigt att börja använda befintligt nät på ett mer effektivt sätt.

Även Carl-Henric Svanberg, styrelseordförande för AB Volvo, är inne på att Sverige behöver bygga ut infrastrukturen för att förbättra konkurrenskraften.

− Vi är eftersatta på tågen, på elnätet, på telefoninäten, sa han.

Men han menade också att Sverige står inför en möjlighet nu, med den nya tekniken. Och då bör vi låta oss inspireras av hur Sverige utvecklades i början av 1900-talet.

− Vi byggde Malmbanan i Norrbotten. Vi byggde vägar fast det knappt fanns bilar, vi byggde telefonin fast ingen hade telefon. Det här kom för att vi såg en vision.

− Det var ledarskap, det var mod, det var handlingskraft. Vi trodde på framtiden. Och dit måste vi hamna när det gäller AI. Vi måste fatta att AI kommer förändra allt hur vi arbetar. Och det är en fantastisk produktivitetsboost, sa Carl-Henric Svanberg.

”Men generellt sett, det är ju inget annat land jag hellre skulle vilja bo i de nästa 30 åren.”

Och vad har då Sverige för potential i framtiden. Leif Johansson menar att vi, inte minst tack vare exportindustrin, är relativt bra positionerade.

− Vi har en stor tjänstexporterande industri och näringsliv. Vi har väldigt få strejkdagar. Vi har en möjlighet att lösa konflikter, förhoppningsvis även i framtiden. Och vi har en forskning och utveckling i absolut världsklass.

Förutsättningen, menar han, är att Sverige betar av underhållsskulden på infrastrukturen.

− Nu får vi lösa det. Det är ju bara att konstatera att vi behöver en fungerande infrastruktur. Men generellt sett, det är ju inget annat land jag hellre skulle vilja bo i de nästa 30 åren, sa Leif Johansson.

− Får vi kontroll på energifrågan nu och har rätt mängd planerbar kraft på rätt ställe så kan vi ju behålla våra fina nytänkande industrier på svensk mark. H2 Green Steel, Northvolt finns ju här i Sverige, och så vill vi fortsätta ha det – och få ännu mer nya och innovativa industri- och tillverkningsföretag, sa Ida Norström.

Stora möjligheter

Helena Hedblom och Åsa Bergman höll med om att det finns stora möjligheter – inte minst inom den gröna omställningen.

− Jag tror att vi verkligen måste ta tillvara möjligheten med hela omställningen i världen och se till att vi är snabbast fram med de tekniska lösningarna, sa Helena Hedblom.

− Vi är ett litet land med stor kraft och vi har alltid varit väldigt nyfikna på att lösa saker före alla andra på ett sätt som egentligen bara Sverige kan. Och det är därför vi har haft en topposition inom så många områden över tid. Och den kraften finns ju kvar, fyllde Åsa Bergman i.

Hon tror att AI kommer att vara en del av lösningen när det behövs tiotusentals nya ingenjörer i Europa för att klara den gröna omställningen.

− Vi på Sweco testar AI på olika sätt, sa hon.

Carl-Henric Svanberg är övertygad om att Sverige har en möjlighet att kunna ta till sig den nya tekniken på ett bra sätt.

− Det förutsätter att energipolitiken kommer på plats, vi måste ha digital infrastruktur på plats, vi måste fördubbla ingenjörsexamineringen, sa han.

”Vi hjälper individen till omställning”

Men han menar också att Sverige redan nu ligger i framkant vad gäller AI-användningen och tror att det inte är lång tid tills till exempel Skatteverket kan använda AI för att svara på frågor om deklarationen.

− Sverige är ju ett väldigt öppet land. Vi gillar att testa nya grejer. Även äldre människor är väldigt teknikoptimistiska, sa Carl-Henric Svanberg.

− Och jag tror inte att vi ska glömma att vi när det kommer till omställningar, så skyddar vi inte jobben. Vi skyddar individen. Vi hjälper individen till omställning. Vi är där med omskolning och utbildning. Därför behöver man inte vara rädd för ny teknologi utan bejaka den och gå framåt. Jag tror att det är därför som vi har varit så framgångsrika i teknikskiften.