DEN SVENSKA EKONOMIN

TN reder ut: Därför vet ingen hur många myndigheter som finns

Att staten nyligen upptäckte 25 nya myndigheter är inte särskilt förvånande, menar välfärdsforskaren Andreas Bergh. "Små myndigheter har kunnat tuffa på i det tysta så pass länge att de glömts bort", säger han till TN. Nu höjs fler röster om en vårstädning i hela den offentliga ekonomin.

Nyligen ökade antalet svenska myndigheter rätt drastiskt. Det var efter att regeringen genomförde en översyn över antalet myndigheter i landet som man hittade 25 myndigheter som hittills varit "dolda”.

”Det finns inget självändamål att ha många myndigheter. Tvärtom”, skrev vice statsminister och näringsminister Ebba Busch (KD) och civilminister Erik Slottner (KD) i en debattartikel i Expressen.

Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi, säger till TN att det är anmärkningsvärt att man missat så pass många myndigheter.

– Men jag är inte så förvånad. Det är ganska mycket som försiggår bortom rampljuset där delar av den offentliga byråkratin kan verka utan att märkas. Och eftersom de här myndigheterna är så små kostar de inte så mycket eller drar till sig uppmärksamhet. Detta kan leda till att de har kunnat tuffa på i det tysta så pass länge att de glömts bort.

Det mesta i den offentliga sektorn är inte särskilt politiskt kontroversiellt utan består av verksamheter som ingen egentligen är starkt emot eller ens ser att man har något att vinna på att driva att de ska läggas ned. Han menar att dock att det är lättare att starta en ny verksamhet än att lägga ner en gammal.

– Oavsett hur liten en myndighet än är så har den ett kansli och människor som jobbar där. De kommer såklart att protestera om de blir nedlagda.

– Detta skapar en organisatorisk tröghet som leder till att politiker i stället skapar nya myndigheter och flyttar över arbetsuppgifter. För många ses det som positivt då det ses som en satsning och det skapas nya arbetstillfällen. På så sätt kan byråkratin växa lager på lager.

”Man har inte riktigt koll på vart pengarna går”.

Christian Ekström, vd för Skattebetalarna, berättar att han inte blev ”särskilt förvånad” av nyheten att Sverige fick 25 nya myndigheter.

– Det har ju varit allmänt känt att vi har väldigt många myndigheter och inte minst många små myndigheter som lätt glöms bort.

– Det här visar att det finns ett problem med myndighetsfloran och att man borde koncentrera uppdragen och slå ihop fler myndigheter.

Granskningen visar på en större problematik i hela den offentliga förvaltningen, menar han.

– Det visar ju på ett genomgående problem i offentlig förvaltning att man faktiskt inte riktigt har koll på vart pengarna går.

Han efterlyser nu en vårstädning i hela den offentliga ekonomin.

– I stället för att ösa pengar och räkna upp bidragen till offentlig verksamhet så borde man nu göra en storstädning i form av en större utgiftsreform. Man borde se över alla statliga utgifter och vilka utgifter som är nödvändiga och vad vi kan lägga ned.

På samma sätt som företagen och privatpersoner tvingas se över sina utgifter när det är tuffa tider borde staten göra detsamma.

– Vi måste se över myndigheterna, förtydliga regleringsbreven och göra klart vad myndigheterna ska ägna sig åt. Därefter måste det följas upp. Det här är väldigt viktigt nu när vi står inför stora offentliga utgifter som till exempel de ökade anslagen till försvaret.

”När en myndighet väl har startat så är det väldigt svårt att lägga ned den”.

Han menar att det är problematiskt att man inte vet exakt hur många myndigheter som finns. Det leder i sin tur till att det blir svårare att granska det offentliga.

– Sen ska man komma ihåg att Sverige generellt sett inte har någon ineffektiv byråkrati. Vi har en stor offentlig sektor och höga skatter men inte så stora problem. Men den offentliga sektorn kan ju växa kraftigt om vi inte ser upp.

Enligt Statskontoret har antalet myndigheter minskat kraftigt under de senaste 30 åren. I början av 1990-talet fanns det strax över 1 300 myndigheter. Numera, efter regeringens översyn som hittade 25 myndigheter som tidigare varit dolda, landar den siffran på 367 myndigheter. Minskningen kan framför allt förklaras med att regeringen har ombildat regionala och lokala myndigheter till centrala myndigheter, som till exempel Polismyndigheten. Myndigheterna har under åren blivit färre men ökat i antal anställda.

Under 2023 startade regeringen Myndigheten för totalförsvarsanalys, samtidigt som man lade ned den lokala säkerhetsnämnden vid kärntekniska anläggningen Barsebäck, den lokala säkerhetsnämnden vid kärntekniska anläggningen Studsvik samt Statens medieråd, som numera ingår i Mediemyndigheten. Hittills under 2024 har regeringen startat den så kallade Utbetalningsmyndigheten som blev verklighet den 1 januari.

Regeringen har dessutom tidigare lagt fram förslag om att slå ihop ett antal myndigheter, bland annat vill man att myndigheten för stöd till trossamfund och myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor slås ihop.

– Man kan tycka att varje gång när det har startats en myndighet borde man regelmässigt göra en uppföljning och utvärdera om myndigheten har fungerat som avsett. Problemet är att när en myndighet väl har startat så är det väldigt svårt att lägga ned den, säger Andreas Bergh.

Ett exempel på en myndighet som lagts ned är Arbetslivsinstitutet, som fick verka mellan 1995 och 2007.

– Det var Alliansregeringen som la ner Arbetslivsinstitutet och motiverade det med att den forskningen skulle ske på universitet och högskolor.

– Men det är ganska sällsynt att man faktiskt lägger ned myndigheter. Då gick det väldigt snabbt och de som var kritiska hann inte mobilisera sig.

Att en myndighet kan finnas under en lång tid utan att granskas sig av vare sig journalister, revisorer eller politisk opposition kan vara en grogrund för slöseri och korruption, konstaterar han.

– Jag skulle gissa att de flesta inte förstår hur stor den offentliga ekonomin är, men det behöver de för det mesta inte förstå. Det är ju inte så att myndigheter måste vara kända av allmänheten utan den offentliga sektorn ska ju vara effektiv och fungera utan att vi medborgare måste veta om det.

– Det är lätt att göra sig lustig över att vi inte vet exakt hur många myndigheter vi har, men det som är bra är att myndigheter kan granskas då de lyder under offentlighetsprincipen. Då är de kommunala bolagen ett större problem.

De kommunala bolagen snedvrider konkurrensen mot det privata näringslivet, menar han.

– Jag tycker man ska se över de kommunala bolagen och fundera över om de ska vara helt privata eller om de ska vara en del i den offentliga byråkratin. Då kanske vi får ännu fler myndigheter, men de är lättare att granska än de kommunala bolagen.