BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Unik kartläggning: Så flyr näringslivet utsatta områden

Företagen överger utsatta områden. Det visar siffror från analys- och dataföretaget Prospect Mapping. ”Man får sämre skydd från samhället och trycket ökar från de kriminella. Slutligen lämnar företagen och det blir en ond spiral”, säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, till TN.

Henry Fosselius ringar in området Rinkeby/Tensta i norra Stockholm och byter över till kartfunktionen.

– Ja, det är en tydlig underrepresentation av livsmedelsbutiker här, säger han och pekar på skärmen.

2013 var han med och grundade Prospect Mapping, en tjänst som hjälper inte minst handelsföretag att hitta nya intressanta områden för butiksetablering. Tidningen Näringslivet träffar honom på kontoret i södra Stockholm, där han analyserar några platser på polisens lista över utsatta områden. Detta är ett begrepp som polisen sedan 2015 använder för att beskriva ett geografiskt avgränsat område eller stadsdel med låg socioekonomisk status och med kriminell påverkan på lokalsamhället. På listan finns tre kategorier; särskilt utsatt område, utsatt område och riskområde.

Rinkeby/Tensta är ett område som länge förekommit på listan som ett särskilt utsatt område – och det tycks också synas i det lokala näringslivet, noterar Henry Fosselius.

– Det är ju anmärkningsvärt få butiker här.

400 miljoner försvinner ut ur området

På kartan syns förvisso en Lidl-butik, men i övrigt är det endast oberoende handlare som driver butiker i området. De stora kedjorna, Coop, Ica, Hemköp och Willys finns inte etablerade i området, men är jämnt utsprida runtom.

– Tittar vi på den här siffran så är det intressant. In- och utflödet är på 50 procent, vilket betyder att hälften av pengarna lämnar området. Det är en mycket hög siffra. Normalt brukar omkring 70-90 procent av pengarna stanna i området, förklarar Henry Fosselius och tillägger:

– De som bor där handlar i stor utsträckning i andra områden helt enkelt. Runt 400 miljoner försvinner ut ur området och borde intressera hugade spekulanter för nyetableringar.

Som jämförelse är det ungefär vad en genomsnittlig Ica Maxi-butik omsätter per år.

Ingen butik finns heller etablerad inom ”Gör det själv”-segmentet och även servicehandeln är underrepresenterad. OKQ8 har förvisso en butik.

Ett annat område som funnits länge på polisens lista över särskilt utsatta områden är Rosengård i Malmö. Även här syns samma effekt. Varken Coop, Ica eller Willys finns etablerade och utbudet är sparsamt både när det gäller servicehandeln och ”Gör det själv”-segmentet.

På livsmedelssidan har däremot en fristående Axfood-anknuten handlare, Bazaar Food Market, öppnat en stor butik med 6 000 kvadratmeter säljyta som inriktar sig på mat från olika delar av världen – vilket har lyckats väl. Butiken står för mer än halva områdets omsättning och in- och utflödet är nu 119 procent vilket innebär att området drar in kunder snarare än tvärtom.

Mönstret upprepar sig på flera ställen på listan. De stora kedjorna undviker att etablera butiker medan det ofta är mindre lokala butiker och kiosker som tillkommer. Bland de mer etablerade kedjorna är det främst Lidl och i viss mån Willys mindre Hemma-koncept som förekommer, men även de tycks undvika många ställen.

Som jämförelse har Prospect Mapping också tittat på de nya områden som dykt upp på listan, nämligen Hagalund och Saltskog (polisregion Stockholm) samt Hageby och Årby (polisregion öst). Samtliga av dessa klassificeras som utsatta områden, det vill säga den mindre graden.

– Många av områdena är ganska små, så det potentiella kundunderlaget motiverar inte nödvändigtvis butiker. I Hageby finns Mirum galleria med en stor bredd av verksamhet och i Hagalund finns en Willys men området ligger nära både Solna Centrum och Mall of Scandinavia, så jag gissar att många handlar där. Det är lite svårt att utläsa vad som är vad men om man zoomar ut lite är det tydligt att underrepresentationen i butiksbredden inte är lika omfattande som i exempelvis Rinkeby/Tensta, så jag tycker att det syns att det är en utveckling som pågår, säger Henry Fosselius.

”Man får sämre skydd från samhället”

Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, känner igen sig i siffrorna och han tror att den främsta orsaken till underrepresentationen är kriminalitet. Problem med att driva butiker i dessa områden är något han ofta stöter på när han pratar med handlare, butikschefer och medarbetare som arbetar i eller i närheten av dessa miljöer.

– Underrepresentationen av butiker beror i huvudsak på att förutsättningarna för att driva verksamheter har blivit sämre. Man får sämre skydd från samhället och det blir ett ökat tryck från de kriminella, säger han.

När problemen breder ut sig lämnar företagen och sist kvar är ofta en enskild fristående entreprenör. Många gånger en livsmedelsbutik, ett apotek, en servicebutik eller liknande, menar han.

– När de så småningom packar ihop också blir det väldigt tyst och tomt, vilket också går ut över den skötsamma majoriteten i områdena som får en mycket jobbigare vardag när man måste åka långt för att handla och göra andra ärenden. Det leder ofta att till de mer resursstarka väljer att lämna området och kvar blir en växande kriminalitet och segregation. Näringslivet har en nyckelroll i integration och att skapa ett inkluderande samhälle, säger han.

Det handlar inte om att de svenska kedjorna är dåliga på utländskt sortiment då? Vissa lyckas ju ändå bra med sina koncept.

– Nej, det har jag aldrig hört talats om att man fått stänga ned på grund av det utan snarare är det ofta så att försäljning i andra butiker utanför ökar när någon lägger ned. Lidl som lågprisprofil brukar fungera ganska bra i dessa områden men till och med de får ju lägga ner. I Fittja har man stängt till exempel, säger Pär Bygdeson och fortsätter:

– Och både Willys och Ica brukar vara uppskattat av många. Många från andra länder vill ju ha både det svenska och det utländska sortimentet och om kunderna hittar det på samma ställe så brukar det vara väldigt populärt. Det finns Ica-butiker som är mycket framgångsrika på detta sortiment som andra handlare kan kopiera. Men hur många nya Ica och Willys ser du som öppnar i dessa områden? Man undviker dessa platser. Det är svårt att hitta en driven handlare och personal som vill etablera sig i områdena eftersom de är utsatta. Sen finns det undantag naturligtvis, men det är den bilden jag har.

Det är inte kört – utvecklingen går att vända

Om utvecklingen får fortsätta så fortsätter den negativa spiralen, men det är inte kört, menar han.

– Faktum är att vi nyligen släppte en rapport om just det. Det handlar om att ha engagerade företag och ett samarbete inte minst med kommun, socialtjänst och skola.

Vad behöver politikerna göra?

– Det beror på vilken nivå men på riksnivå så handlar det ju väldigt mycket om att få med polisen på tåget. De behöver vara närvarande.

Tycker du att de börjat ta tag i problemen?

– Jag skulle snarare säga att vi nu börjat prata om problemen på ett konstruktivt sätt och inte förneka dem. Sedan finns det embryon av handlingskraft men de är ofta väldigt lokala och kopplade till att det finns engagerade företagare. Det offentliga har sällan bråttom medan företagarna vill fixa det helst i går. De tänker att nästa år är det för sent och så vidare.

Pär Bygdeson menar att det viktigaste är att vara långsiktiga, inte att det ska gå blixtsnabbt.

– Kunskapen kring vad som fungerar är väl undersökt både i Sverige och i andra länder. I Tyskland har man något som kallas ”Kurve kriegen”, alltså att räta ut kurvan, och det handlar mycket om att vara väldigt långsiktig och ihärdig.

Om en ungdom exempelvis åkt dit för brott i butik tre gånger så blir personen föremål för en gemensam insats från socialtjänst, polis, skola och föräldrar.

– Det tar 4-5 år i genomsnitt men man har lyckats få ned antalet yrkeskriminella till hälften. Det här har varit en långsiktig satsning som de gjort i 14 år nu och finansieringen kommer inte från kommunen utan det är delstatsregeringen som skjuter till pengar.

Det gäller att förstå att mängdbrotten och de tyngre brotten hänger ihop, menar han. Man måste hantera både de kortsiktiga och långsiktiga problemen samtidigt.

– Det här är en grogrund till den grova brottsligheten och dessutom är de som är gängkriminella också multikriminella så det lokala näringslivet är ofta en inkomstkälla för den grövre brottsligheten. Vi behöver få bukt med det, säger Pär Bygdeson.