ELKRISEN

Elgrävmaskin laddas med vätgasproducerad el: ”Det fungerar”

Klockan klämtar för kommunägda Göteborgs Hamn. Nyligen avslutades ett pilotprojekt där en eldriven grävmaskin laddats från en vätgascontainer. ”Ett proof of concept”, säger Viktor Allguren, head of innovation, som menar att tekniken kan hjälpa hamnen att nå sina klimatmål.

Kommunägda Göteborgs Hamn har nyligen avslutat ett två veckor långt pilotprojekt där en elgrävmaskin laddats off grid med vätgasbränsleceller och grön vätgas.

– Ambitionen med det här projektet har först och främst varit att testa och visa att det fungerar rent tekniskt. Och det gör det – grävmaskinen har nu utfört jobbet, säger Viktor Allguren, head of innovation hos Göteborgs Hamn, där projektet pågått.

På sikt skulle det kunna vara ett av många sätt för företag och Göteborgs Hamn att nå sina klimatmål, menar han.

– Det är ett steg i den riktningen. Med den här tekniken så kan man göra väldigt mycket som man inte kan göra i dag. Man kan elektrifiera på platser där det inte finns någon framdragen ström, som byggarbetsplatser till exempel. Då går det förstås att välja fossilfria entreprenadarbeten, säger han.

Är det kommunen eller Göteborgs Hamn som har finansierat detta?

– Nej, inte överhuvudtaget, utan alla bolag har chippat in sin del. Linde Gas stod för vätgasen, Hitachi Energy och PowerCell för bränslecellslösningen, Volvo kom med grävmaskinen, Skagerak Energi bidrog med laddlösningen och Skanska anpassade sitt arbete. Så alla tog sin del. Det har varit ett sätt att visa att tekniken fungerar i praktiken.

Utmaningen är förstås den stora mängd elektricitet som krävs och den kostnad det medför. Att tillverka vätgas genom elektrolys är förknippat med förluster och att sedan frakta och konvertera tillbaka den till elektricitet innebär också förluster. En tumregel brukar vara att ungefär en tredjedel av energin blir kvar när man går från el till vätgas och tillbaka igen.

Om detta ska göras i någon större skala krävs alltså enorma mängder fossilfri el.

– Så är det ju, och då kokar det ned till hur viktigt det är att man uppfyller de fossilfria målen. Vad får det lov att kosta? Om man inte tycker att det här är särskilt viktigt, ja, då är det här en ganska dålig idé.

Vad har ni haft för verkningsgrad i ert vätgasprojekt och hur mycket kostar det?

– Jag kan inte ge dig siffror men det är helt klart bättre att ladda direkt från uttaget om det går. Förlusterna är ganska stora. Men det kan finnas andra utmaningar och i takt med att fler fartyg ställer om till eldrift så kan det sätta mer press. Pendeltrafiken i Göteborg ställer exempelvis över till eldrift.

Ser potential i tekniken

Viktor Allguren ser absolut potential för Göteborgs Hamn att i framtiden använda tekniken i kombination med andra lösningar, som exempelvis batterilager, biobränsle eller liknande men han är inte orolig för att Göteborgs Hamn inte ska få ström även med vanlig anslutning.

– Det kommer lagkrav från EU om att alla fartyg måste kunna kopplas upp mot laddström när de anlöper hamn. Däremot är hamnen väldigt stor så det beror litegrand på vart man behöver strömmen. Dessutom kan det också vara så att det är en effektbegränsning, att man kan få en viss mängd el från uttaget men att man också behöver något annat för att man har många maskiner som ska laddas eller att det är mycket som ska elektrifieras. I vissa fall, särskilt i hamnar som kanske har sämre förutsättningar än Göteborgs så kanske en sådan här lösning är den enda.

– Sedan har du ju byggarbetsplatser och andra ställen där det kanske är problematiskt att få till laddning på andra sätt. Då kan man ställa ut en sådan här container.

Det låter i alla fall som att vi inte behöver oroa oss för att bygga för mycket elproduktion i landet?

– Nej, precis, det kommer att vara avgörande att få till mycket koldioxidsnål el. I Göteborgs Hamn har vi gått in och köpt in en liten del i ett havsbaserat vindkraftsprojekt till exempel.

Göteborgs Hamns mål är att minska sina utsläpp med 70 procent till 2030 baserat på 2010 års nivå.

Hur realistiskt tror du att det är att ni når det målet?

– Jag är inte rätt person att uttala mig om det men vissa delar går ju väldigt bra, sedan finns det vissa delar som vi inte riktigt råder över. Till exempel fartygens bränslen.

Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och docent i miljöekonomi, tycker att pilottestet i Göteborgs Hamn är bra rent tekniskt.

– Det är jättebra att företagen utvecklar tekniken och visar att den fungerar. Och det finns säkert områden där den här tekniken kan vara en konkurrent. Gruvor och andra avlägsna platser där det inte finns någon möjlighet med en kabel exempelvis, säger han till Tidningen Näringslivet.

Ödets ironi

Men det är också en form av ödets ironi, menar han. På grund av brist på planerbar el har Sveriges två södra elområden som TN påtalat i många artiklar hela Europas sämsta effektsituation vilket betyder att Svenska kraftnät har svårt att tilldela önskad effekt till företagen.

– På grund av nedlagd kärnkraft och senfärdig nätutbyggnad finns det effektproblem i Sveriges två södra elområden, alltså att få till ström där den behövs, när den behövs. Givetvis är det inte okej att företag ens ska tvingas överväga att använda bränsleceller och vätgas med en mycket låg verkningsgrad på grund av effektbrist. Det är ett kapitalt misslyckande och visar på den dåliga energipolitiken som tidigare förts, säger Mats Nilsson.

Att justera Svenska kraftnäts roll kan hjälpa, menar han.

– Svenska kraftnät går ut och säger att man fått ned ledtiderna för anslutningar från 14 till 8 år. Men varför har de varit fyra år sämre än genomsnittet i Europa där man talar om 10 år? Med tanke på Sveriges lite tråkiga facit när det gäller att bygga ut infrastruktur så är det en fingervisning om hur industrialiseringen kan bli om vi inte omorganiserar Svenska kraftnät.

Klimatvinsten tveksam

Och klimatvinsten med vätgasladdning är i nuläget tveksam.

– Om du väljer att använda el för att göra vätgas med en tredjedels verkningsgrad så kan det vara ett klimatminus under en överskådlig tid framöver eftersom man i Europa som helhet då behöver öka upp elproduktionen från kolkraft och fossilgas för att täcka upp för utebliven svensk fossilfri elexport. El behöver i första hand användas för att ersätta el eftersom en stor del av Europas elsystem fortfarande är fossilt.

Och länder som Tyskland gör knappast klimatarbetet i Europa lättare genom att stänga ned fossilfri planerbar el och försöka kompensera genom import i stället.

Men det visar på vikten av utbyggd fossilfri el och att även lösa effektproblemen i södra Sverige genom mer överföring från norr till söder samt kortsiktig planerbar el, exempelvis gasturbiner, så att det inte ska råda någon tvekan om att företagen i södra Sverige under rimliga omständigheter också kan få el direkt från kontakten, menar Mats Nilsson.

Världens vätgas tillverkas i dag enligt IEA till 99 procent från fossila bränslen, främst fossilgas och kol, och det krävs mer än hela världens installerade sol- och vindkraft bara för att genom elektrolys göra existerande vätgas grön.