KAMPEN MOT KORRUPTIONEN
Rapport: Mutbrottsåtalen ökar kraftigt – ”Fullständigt livsfarligt”
Mutbrottsåtalen har nästan tredubblats på tre år, enligt en ny rapport. Men fortfarande är mörkertalet stort och visselblåsarlagarna kraftlösa, menar Parul Sharma på Institutet Mot Mutor. ”Mutor och korruption urholkar demokratiska system”, säger hon till TN.
Svenska mutbrottsåtal har nästan tredubblats på tre år, visar en ny rapport från Institutet Mot Mutor. Att antalet åtal stigit på senare år visar att medvetenheten kring frågor som rör mutor och korruption ökar i samhället. Men trots att de svenska mutbrottsåtalen nästan har tredubblats på tre år så är mörkertalet vad gäller mutor fortfarande stort, menar Parul Sharma, tf Generalsekreterare för Institutet Mot Mutor.
– Vi svenskar är i regel inte benägna att läsa av oegentligheter och vi är också lite för fega så vi vågar inte anmäla. Detta trots att undersökningar visar att hälften av svenskarna, i anonyma undersökningar, uppger att de uppfattat en muta eller annan oegentlighet på sin arbetsplats.
Ett mutbrott inträffar när en person i utövningen av näringsverksamhet eller i utövande av offentlig verksamhet försöker påverka någon för egen eller någon annans vinning. Men det måste föreligga under en avtalsrelation eller under någon typ av kontrakt, berättar hon.
– Så det kan vara så att X representerar en tillsynsmyndighet och Y är en privat aktör från ett konsultbolag och att X försöker påverka Y på ett eller annat sätt för att tillskansa sig vissa fördelar inom till exempel offentlig förvaltning.
Hon menar att det finns ”två sidor av mutbrottsmyntet” och att i ett mutbrott kan både givaren och tagaren av muta bli dömda.
– Det behöver alltså inte vara så att om du döms för givande av muta för att någon har tagit emot en muta av dig. Det kan mycket väl vara så att den personen inte tar emot mutan men att du fortfarande åtalas och även döms.
Under 2023 väcktes 96 mutbrottsåtal varav 77 procent ledde till en fällande dom. Under 2020 väcktes 38 åtal. Av de 96 mutbrottsåtal handlade 72 om givande av muta och 19 om tagande av muta.
– Det vanligaste tvärsnittet för ett mutbrott uppstår när privat sektor möter offentlig sektor. Det vanligaste är att en person från privat sektor ger en förmån till en person i offentlig sektor.
– Men det kan också handla om att en person anställd i offentlig sektor i till exempel ett anbudsförfarande begär en förmån.
”Lagarna blir obsoleta så länge det inte finns någon utbildning”.
De vanligaste mutorna är pengar, därefter gåvor som presentkort och elektronik, nöjesresor och renoveringar.
– När det gäller pengar så är det så att cash is king, det handlar alltså om kontanter. I över 70 procent av mutbrottsdomarna mellan 2019 och 2023 så handlar det om just kontanter.
Dessutom ökar den upplevda korruptionen i Sverige. I Transparency Internationals senaste index över uppfattad korruption sjunker Sverige, och noterade sin sämsta placering någonsin sedan mätningen startade 1995.
– Jag tror dock att anledningen till att vi haft en bra placering i många år baseras på en felaktig bild av Sverige. Med mängden internationella affärer, offentlig upphandling från högriskländer, bistånd till högriskländer, har vi alltid legat i en riskgrupp för mutor och korruption. Detta visar de internationella skadestånden vi fått samt världsbankens svarta listor där många små och medelstora svenska företag tyvärr ingår.
Sverige har sedan 2021 en visselblåsarlag som innebär att anställda ska kunna larma om missförhållanden både på en arbetsplats och till en myndighet. Sedan december förra året omfattas även mindre och medelstora företag av lagkravet att ha en visselblåsarfunktion.
– De här lagarna blir obsoleta så länge det inte finns någon utbildning och kunskap om vad som omfattas av mutbrott och vad innebörden av korruption är.
– Om det är ett policydokument som är gömt på intranätet så spelar ingen roll så länge ingen vet hur man ska göra, eller våga vissla om oegentligheter.
”Mutor och korruption urholkar demokratiska system”.
Hon menar att det idag finns en alldeles för låg grad av visselblåsningar i det svenska samhället.
– De visselblåsarfunktioner som finns på arbetsplatser idag används ju helt fel. De används ju oftast för att beklaga sig över löner och befordringar. Tyvärr är det alldeles för sällan som vi kommer åt misstankar om mutbrott.
– Vi behöver ha större utbildningsinsatser på de svenska arbetsplatserna. Vi måste våga prata om hur vi skapar arbetsplatser som har den organisationskulturen som krävs för att motarbeta mutor och korruption.
Hon menar att det behövs en ökad medvetenhet kring mutor och korruption i samhället.
– Jag efterfrågar en ordentlig folkbildning på det här området. Mutor och korruption urholkar demokratiska system.
– Korruption slår ju ut demokratiska principer och mänskliga rättigheter då det gör så att medborgarna minskar sin tilltro. Därför är mutor och korruption fullständigt livsfarligt.
Det viktigaste både för det privata näringslivet eller offentlig sektor är att skapa en sund organisationskultur, menar hon.
– Det är oftast på de arbetsplatserna där det finns en hög grad av tystnadskultur som det också finns möjligheter för mutor och korruption.
– När man försöker kämpa emot tystnadskulturen på en arbetsplats så jobbar man också för antikorruption.
Rapport: Svenska mutbrottsåtal har nästan tredubblats på 3 år
