ELKRISEN

Chockhöjda elnätsavgifter väntar: ”Inkompetent lagstiftning”

Energimarknadsinspektionen har nu beslutat om att höja elnätsbolagens intäktsramar med 100 miljarder kronor mellan 2024-2027. Alla kan därför räkna med rejält höjda elnätsavgifter framöver. ”Nätföretagen överkompenseras”, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till TN.

En rejäl ilska har kokat upp bland elkonsumenter och företag efter att Energimarknadsinspektionen i förra veckan presenterade de nya intäktsramarna för nätbolagen.

Intäktsramarna höjs till totalt cirka 326 miljarder kronor för perioden 2024-2027 vilket är en ökning med ungefär 100 miljarder kronor jämfört med perioden 2022-2023. Detta betyder att elkonsumerande företag sannolikt kan vänta omfattande ökningar på nätavgiften framöver.

– Politiken vågar inte rätta till bristerna i lagstiftningen eftersom elbolagen hotar med att då inte bygga ut och reinvestera i befintligt elnät, säger Bengt Ekenstierna, före detta dotterbolagschef inom Sydkraft/E.ON och styrelsemedlem i Statkraft AS.

Det finns förvisso omkring 170 elnätsföretag i Sverige men i varje område råder monopol, och det är logiskt att det förhåller sig på det sättet eftersom det annars skulle kunna bli väldigt många elkablar som konkurrerade med varandra i varje samhälle. Men det betyder också att konsumenten inte har möjlighet att välja en annan leverantör om priset ökar och därför styrs avgifterna av ramar som Energimarknadsinspektionen sätter upp.

Bengt Ekenstierna som företräder elkonsumenter, företag och privatpersoner, skräder inte orden.

– Elnätsbolagen skär guld med täljkniv på en inkompetent utformad lagstiftning av ett monopol medan regeringen bara sitter och tittar på. Därtill har vi en energimarknadsinspektion som sitter på läktaren och försvarar att elnätsbolagen måste få höja sina elpriser med ytterligare 100 miljarder (40 procent) ovanpå redan i det närmaste lika stora höjningar de senaste åtta åren. Ännu en myndighet att avveckla, säger han och tillägger:

– Annat är det i England där ”The Regulator” håller nätbolagen i örat till gagn för elkunderna och samhällets intresse. Några ursprungliga nätägare har därför gjort exit från den engelska marknaden, då det finns andra länder där lagstiftningen är mer gynnsam för att profitera på monopolet.

Ei tycker att nätbolagen överkompenseras

Tidningen Näringslivet uppmärksammade problematiken i en artikel i januari och där varnar industrirepresentanten Johan Bruce för utvecklingen. Företagen har vant sig att försöka parera rusande elpriser med terminskontrakt, minskad elanvändning, energieffektiviseringar eller prishöjningar mot kund. Men elnätsavgifterna är svårare att tackla.

– Det är inte så att elnätsbolagen ska gå tomhänta härifrån. Men det är också viktigt att man i en reglerad lågriskbransch sätter gränser, varnade han.

Energimarknadsinspektionen själva hävdar också att nätföretagen får för mycket.

– Våra beslut innebär generellt sett att elnätsföretagens utrymme för att ta ut elnätsavgifter ökar. En del av ökningen av intäktsramarna förklaras av ett högre ränteläge och att komponenterna som används i elnätsverksamheten har ökat i pris. Men vi anser också att nuvarande reglering överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader och ser därför ett behov av att utveckla metoden för hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas framöver, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei.

Det handlar om den så kallade kapacitetsbevarande principen när avgiften ska räknas ut. Enkelt förklarat betyder det att värderingen av elnätet baseras på vad det hade kostat att bygga nätet i dag trots att det byggdes till en lägre kostnad. Det innebär också att saker som inflation och skenande byggkostnader efter investeringen vägs in.

– Vi har sedan flera år tillbaka sett ett behov att utveckla elnätsregleringen. En del av regleringen som särskilt behöver ses över gäller värderingen av nätföretagens kapitalbas, det vill säga det samlade värdet av företagets anläggningstillgångar. Vi menar att den metod som används i dag (där anläggningarna värderas utifrån nuanskaffningsvärden som sedan indexeras med hjälp av byggkostnadsindex) har medfört en övervärderad kapitalbas och därmed att nätföretagen överkompenseras i relation till deras faktiska kostnader. Vi ser också ett behov att utveckla regleringen så att den ger rätt incitament för nätföretagen att bedriva nätverksamheten så effektivt som möjligt.

Hur stor del av dessa 100 miljarder är överkompensation?

– Vi har ingen uppskattning på det.

Hur kommer det sig att metoden inte utvecklats tidigare och vems ansvar är det?

– För att kunna komma till rätta med bristerna kopplat till kapitalbasvärderingen behöver lagstiftningen ändras. Det finns ett förslag på regeringens bord och vi hoppas att ett nytt regelverk kommer på plats så snart som möjligt och att det ger oss utrymme att genomföra de förändringar vi anser nödvändiga.

Kostnader ökar när elsystemet ändras

Hos Energiföretagen, som i sammanhanget företräder nätägarna, ser man behov av att öka priserna samtidigt som de vill betona att det ännu inte går att fastslå att det kommer att bli så mycket som 100 miljarder.

– Det har varit ganska många turer fram och tillbaka så intäktsramarna för föregående period (som det nu görs jämförelser emot) är faktiskt inte fastställda än. Men, av olika anledningar så ser vi att elnätsavgifterna sannolikt kommer att öka framöver och det finns flera förklaringar till det. Två viktiga förklaringar är att det är ett högre kostnadsläge för elnätsanläggningar och att den kostnadsutvecklingen till och med har varit högre än den vanliga inflationen, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät, regelverk och marknadsroller på enheten Energisystem hos Energiföretagen.

En annan orsak menar han, är att kostnadsökningar i nätet behövs när samhället elektrifieras och genomgår en stor förändring.

– Sveriges elnätsföretag och hela energibranschen står inför enorma investeringar om vi ska klara att möta det elbehov som samhället har för att elektrifiera och ställa om till fossilfrihet. I det gamla systemet hade vi stora centraliserade produktionsanläggningar med vattenkraft i norr och kärnkraft i söder och så fördes det ut i nätet till kunderna. Den utvecklingen vi sett ett antal år, och som det bli mer av, är vad man kallar decentraliserad elproduktion där vi i stället har produktion på flera olika ställen i nätet och till och med längst ute i nätet. Det betyder att nätet i större utsträckning behöver förstärkas och byggas ut.

Det tidigare nätet var billigare medan det nya är dyrare.

– Rent generellt kan man säga att det behövs grövre kablar och fler kablar. Det är stora investeringar som krävs i elnätet och då handlar det dels om reinvesteringar som blivit dyrare och nya stora investeringar.

Kan kosta 1 000 miljarder

Enligt vissa scenarion kan elnätet behöva byggas ut för så mycket som 1 000 miljarder kronor till 2045 även om detta till stor del beror på framtida produktionsmix, var produktionen ligger samt hur konsumtionen ser ut, menar han.

– Elnätet är vår kanske viktigaste infrastruktur. Det säkerställer elleveranser till invånare och samhällskritiska funktioner, varje sekund, året om. Men nu måste det svenska elnätet föryngras och samtidigt byggas ut. Om vi ska ta investeringarna måste elnätsföretagen också få rätt förutsättningar för att kunna driva verksamheten. En enorm elektrifiering med fossilfritt stål, batterifabriker och datahallar ställer väldigt höga krav på att elnätet ska klara av dessa utmaningar.

Batterier är en lösning som kommer in i stor utsträckning i systemet nu. Detta sedan statliga Svenska kraftnät efterfrågat mer upp- och nedreglering av marknaden för att balansera elnätet, vilket bland annat ersätts med en form av bidrag. 2021 kostade balanstjänsterna 1 miljard kronor och i år beräknas notan landa på 8 miljarder kronor. Utvecklingen med batterier påverkar också nätföretagen.

– Det är förstås bra att det blir ett modernt och smart system, men det blir helt klart en ny roll för elnätsföretagen, säger Tomas Malmström.

Finns lösningar

Det finns dock också saker som kan vidtas för att minska trycket på kablarna när systemet förändras – vilket då gör att man inte behöver investera lika mycket pengar i nätet, menar han.

– Det handlar mycket om flexibilitet. Om man ska jobba för att inte behöva ha ett onödigt stort elnät samtidigt som produktion och konsumtion förändras så är det jätteviktigt att jobba med flexibilitet både hos producenten och konsumenten, så att man inte behöver dimensionera nätet för ett fåtal effekttoppar under året. Kan man minska uttaget eller inmatningen ibland bara några timmar hos en kund så behöver kanske inte nätet vara lika stort. Med detta sagt kommer elnätet fortfarande kräva enorma investeringar för att möjliggöra energiomställningen och klara den elektrifiering som förutspås.

Bengt Ekenstierna tycker inte att politikerna bör backa för att elnätsbolagen varnar för att inte bygga ut nätet.

– Vi elkunder kommer att få extrema höjningar av elnätsavgiften som kommer att bli den dominerade kostnaden på privatkundskollektiven elnota – tillsammans med skatterna, säger han.

Han menar också att det ligger ”en tickande bomb”, med att Sverige håller på att bli ett land som ska dela med oss av vår el till i första hand Tyskland, men även Polen och Baltikum, och därmed få samma elpriser som dessa högprisländer.