CYBERATTACKERNA

Forskare: Svenska bönder vidöppna för cyberattacker – ”Superläskigt”

Sveriges säkerhet bygger till stor del på en trygg livsmedelsförsörjning. Men forskare larmar om att svenska bönder är vidöppna för cyberattacker. ”Det är superläskigt att vår information kan vara intressant för någon som vill oss illa”, säger mjölkbonden Emilia Astrenius till TN.

Cybersäkerheten inom det svenska lantbruket har hamnat mellan stolarna och det är oklart vem som har ansvaret för att den svenska livsmedelsförsörjningen verkligen kommer att fungera i händelse av en illasinnad nätattack. Det hävdar Marcus Nohlberg, docent i datavetenskap som forskar i cybersäkerhet vid Högskolan i Skövde, i en intervju med TN.

– Cybersäkerheten inom lantbruket och matproduktion är ett nytt område för oss i Sverige och det nuvarande läget verkar vara en biprodukt av tanken med den eviga freden vi levt med så länge, säger han.

Ökar sårbarheten för cyberangrepp

Marcus Nohlberg uppger att det svenska lantbruket de senaste decennierna blivit allt mer automatiserat och uppkopplat.

– Jag tror att de flesta lantbrukare idag är mer digitaliserade än vad de flesta ingenjörer är. Och systemen har blivit enormt komplexa med stora mängder sensorer, AI och robotar. Det är ett av de mest digitaliserade jobben vi har och med det ökar också sårbarheten för cyberangrepp, säger han.

Flera uppmärksammade cyberattacker har inträffat i Sverige. Angreppet mot it-leverantören Tietoevry den 20 januari i år av en rysk hackergrupp gjorde att många kunders webbsidor låg nere i veckor och vissa fick aldrig tillbaka den data de byggt upp under många år.

– Cyberangrepp handlar inte längre om att systemen ligger nere i minuter eller timmar utan nu handlar det om veckor eller månader. Svenska kyrkan klarade sig under angreppet genom att använda papper och penna när de planerade sina vigslar och begravningar. Men för livsmedelsproducenterna fungerar inte en manuell lösning. Det finns helt enkelt inte nog med resurser eller personal för att klara driften. De måste ha tillgång till de digitala systemen, säger Marcus Nohlberg.

Korna mjölkas av robotar

En bonde som är beroende av sina digitala system är Emilia Astrenius, delägare till Lövåsa Gård, som är ett ekologiskt lantbruk utanför Götene. Gården har 17 anställda varav 14 på heltid. Här finns totalt 900 djur där de 400 mjölkkorna levererar mjölk som säljs till Arla där den blir allt från ekologisk dryckesmjölk till smör, grädde och keso. Och korna mjölkas av sju automatiserade robotar.

– Korna har ett halsband som fungerar som en aktivitetsmätare. Roboten läser av vilken individ det är, hur mycket den ska mjölka, hur den idisslar och larmar om något avviker och kommer med rekommendationer. Vi är väldigt uppkopplade för att vara ett lantbruk, säger Emilia Astrenius.

Datan från robotarna samlas i ett moln hos det nederländska företaget Lely som levererar robotarna och även gårdens övriga information som löneuppgifter och bankkonton lagras på moln. De anställda loggar sin arbetstid på mobilen.

– Vår digitaliseringsresa har varit stor för vi vill hellre jobba med djuren än att sitta på kontoret. Vi pratar just nu om vi i framtiden ska införa självkörande fordon på åkrarna. Våra traktorer är redan idag uppkopplade mot en servicestation och det är John Deere i USA som sitter på den informationen, säger Emilia Astrenius.

Stängde av traktorerna på distans

Marcus Nohlberg berättar att traktorer stals i Ukraina vid den ryska fullskaliga invasionen i februari 2022 och fördes till Ryssland.

– Men då kunde personal vid John Deeres huvudkontor i Illinois avaktivera traktorerna digitalt med motiveringen att de stulits. Det visar vilka möjligheter som finns när man med ett knapptryck kan stänga av fordon och maskiner i ett annat land. Jag vill därför att Sverige som land ska börja ifrågasätta det här och kartlägga cybersäkerheten, säger han.

Emilia Astrenius uppger att Lövåsa Gård inte har någon koll alls på hur de utländska leverantörerna hanterar deras information. Gården rapporterar också känsliga uppgifter om produktionen till Lantmännen och Jordbruksverket.

– Det är ju så att vår cybersäkerhet till stor del bygger på att dessa företag och myndigheter har ett bra skydd. Jag vet inte ens vem som äger informationen om hur mycket vi tröskar, mjölkar eller har i lager. Det är superläskigt att vår information kan vara intressant för någon som vill oss illa, säger hon.

Lantbrukarna kämpar med ekonomin

Marcus Nohlberg betonar att det är svenska myndigheter som måste ta ansvaret för cybersäkerheten inom svensk livsmedelsproduktion. Uppgifter från Jordbruksverket visar att det år 2022 fanns 58 218 jordbruksföretag i Sverige och de flesta är fåmansföretagare.

– Svenska lantbrukare har genom åren fått det enormt tajt ekonomiskt. För hundra år sedan hade en gård 200 anställda, för 50 år sedan 20 anställda och idag klarar en gård knappt att försörja en enda person. Vi kan därför inte lägga fler pålagor på lantbrukarna utan att samtidigt ge dem ekonomiska möjligheter att leva upp till kraven. Så min passion är att hitta det som lyfter säkerheten utan att lägga ytterligare börda på en verksamhet som upplever att den redan har för mycket krav, säger Marcus Nohlberg.

Emilia Astrenius bekräftar att det är slitsamt att vara lantbrukare i dagens Sverige.

– Vi hade det väldigt tufft förra året med stigande inflation och räntor. Våra kostnader fördubblades när priset på insatsvaror som är vanliga inom lantbruket steg. Sedan blev skörden dålig efter en torr försommar och en blöt höst. Vissa kollegor kunde inte ens bärga sitt spannmål. Vi klarade oss ganska bra tack vare att vår AI-teknik hjälpte oss att skörda i rätt tid. Men det är klart att tekniken inte är gratis att köpa in, säger hon.