ENERGIPOLITIK

Så stor är risken att S stoppar kärnkraften igen – hindren för en ny energiöverenskommelse

Trots att många vill se en ny bred energiöverenskommelse som håller över tid så talar lite för att M och S ska komma överens. Kan MP och C släppa igenom en S-politik som inte river upp de nya förslagen som ska bana väg för ny kärnkraft? “Man kan inte ens skriva under på att det handlar om basala tekniska naturlagar”, säger moderaten Mats Green.

Energipolitiken byggde länge på en överenskommelse mellan flertalet partier i riksdagen. Men när det började bli allt tydligare att nedrustningen av kärnkraften ledde till en rad negativa effekter för energiförsörjningen bröt sig Moderaterna och Kristdemokraterna ut.

Sedan valvinsten har de två partierna tillsammans med L och samarbetspartiet SD lagt grunden för en ny utbyggnad av kärnkraften. Men i och med att det inte finns en blocköverskridande överenskommelse som styr energipolitiken är oron inom näringslivet att energipolitiken blir ryckig och inte ligger fast över tid. Kommer Socialdemokraterna, med möjliga stödpartier som Centerpartiet och Miljöpartiet, acceptera de regeländringar som nu görs för att få fart på en ny kärnkraftsutbyggnad?

Samtidigt har regeringen kritiserats för att inte agera långsiktigt när det gäller satsningen på vindkraft.

Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi, menar till exempel att det kommunala vetot, samt det faktum att den fastighetsskatt som vindkraftsbolagen betalar inte går tillbaka till kommunerna, stoppar utbyggnaden.

– Man har utrett hur kommunerna skulle kunna bli mer positiva. Jag tycker att det ligger flera bra förslag som behöver genomföras nu, sa han på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Hotande effektbrist

SSAB är med i Hybritprojektet som ska framställa fossilfritt stål. För det krävs stora mängder el.

– Vi behöver alla kraftslag och det som behövs är att systemet blir konkurrenskraftigt. Industrins investeringar hänger på att det finns ett konkurrenskraftigt elpris för att konsumera el, säger Tomas Hirsch, energidirektör på SSAB.

Lika viktigt är ett energisystem i balans och att mota den hotande effektbristen. I Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan för 2024 – 2033, som till exempel TN har skrivit om tidigare, kan man läsa att den totala mängden förbrukningsansökningar ligger på 20 500 MW för hela landet. 12 500 av dessa MW gäller för norra Sverige. Det handlar till stor del om olika industriella satsningar kopplade till den gröna omställningen, uppger Svenska kraftnät. Som Hybrit.

Om de industriella satsningarna inte får tillräckligt med effekt finns risken att investeringarna hamnar i andra länder. När alltmer vindkraft kommer in i systemet blir utmaningarna ännu större.

– Frågan om effekt är jätteviktig för att kunna ta ett investeringsbeslut eftersom tillgången till elnätet styrs av hur mycket effekt som Svenska kraftnät och sen regionnätet kan dela ut till kunden. Om det inte finns effekt i systemet, då går det inte att ta ett investeringsbeslut, säger Tomas Hirsch.

Just vattenkraftens reglerbarhet och kärnkraftens planerbarhet är central för ett energisystem i balans. Kärnkraft bidrar med robusthet och väldigt stora samhällsnyttor på många olika plan. Överföring blir effektiv, nätet behöver vara mindre omfattande och den levererar systemstärkande el när vi som mest behöver den kalla vinterdagar. När mer vind- och solkraft tillförs blir det ännu viktigare.

Det är också det regeringen har tagit fasta på när den har initierat en återstart av kärnkraftssverige. Men många menar att nödvändiga reformer saknas för att det ens ska bli möjligt med kärnkraft till 2035.

De stora utmaningarna är tillståndsfrågorna, finansieringsfrågorna och kompetensförsörjningsfrågorna, betonar Anton Steen, chef för samhällskontakter i Sverige, Fortum. Men han håller inte med om att det går långsamt:

– Vi får komma ihåg att tills för ett och ett halvt år sedan så var det inte tillåtet att bygga ny kärnkraft. Jag tycker att vi har rört oss ganska snabbt. Det var 40 år sedan vi byggde ny kärnkraft senast, säger han.

Miljöprövningar hotar Sveriges nationalsport Vattenkraften

Vattenkraften är alltså också högst central för att skapa balans i elsystemet. Men det finns ett orosmoln, nämligen de nya miljöprövningarna. 2014 föreslogs ett riktvärde från Havs- och vattenmyndigheten med innebörden att max 1,5 TWh produktion fick gå förlorad som en följd av de nya prövningarna. Men nu visar det sig att det troligtvis överskrids:

– I de processerna som pågår nu ser vi att det förmodligen inte kommer att hållas för det finns ingen samordning mellan de olika genomgångarna av vattenkraft, säger Daniel Nordgren, Chef Fleet, Vattenfall.

– Det påverkar reglerförmågan, det vill säga vår förmåga att styra och använda vattenkraften när den behövs som bäst; hålla tillbaka när vinden blåser och dra på desto mer när det inte blåser.

Svenskt Näringsliv har i flera rapporter visat vad som krävs för en robust energiförsörjning. Sammantaget efterfrågar Michelle Tun von Gyllenpalm, energiexpert, en attitydförändring:

– Vi behöver ändra vår mentala karta. Vi har under flera, flera år pratat om att vi har ett elsystem som fungerar bra, vi har drivits av en slags förvaltningstanke. Men det kommer inte att duga längre, nu måste vi växla upp tempot. Vi måste gå in förändringsläge, säger hon.

Kan M och S komma överens igen?

Men frågan är om det är politiskt gångbart att skapa en ny energiöverenskommelse där M och S är tongivande? Socialdemokraterna har sedan partiet lämnade regeringssamarbetet med kärnkraftsmotståndarna Miljöpartiet med viss försiktighet lyft fram betydelsen av kärnkraften igen. Samtidigt måste partiet hålla dörren öppen för MP, men även C, inför kommande regeringsbyggen.

På andra sidan har Moderaterna SD att hantera. Kan det partiet acceptera eftergifter för att snabba upp utbyggnaden av vindkraften?

Socialdemokraterna vill sätta ett mål, att till 2030 tillföra minst 60 TWh ny el, för att sätta fart på utbyggnaden. Även om partiet betonar att det handlar om fossilfri el innebär det i praktiken mer vind- och solkraft eftersom det är svårt att bygga ut vattenkraften ytterligare och ny kärnkraft lär dröja till efter 2030.

Mats Green, energipolitisk talesperson för Moderaterna, är kritisk mot S förhållningssätt:

– Jag blev lite orolig när man för en tid sedan höll en presskonferens på 25 minuter utan att nämna ordet effekt. Vad vi behöver är planerbar kraft i södra Sverige där den inte finns. Sedan att man som Socialdemokraterna trycker in en massa terawattimmar utan någon planering är det som har försatt oss i den här situationen, säger han och syftar på utmaningarna med att tillföra mer vind- och solenergi utan att samtidigt tillföra mer reglerbar och planerbar el.

Fredrik Olovsson, energipolitisk talesperson för Socialdemokraterna, betonar samtidigt teknikneutralitet i regelverken, till exempel när det gäller att hitta en riskfördelningsmodell för att göra det möjligt att investera i ny kärnkraft. Regeringen har tillsatt en utredare, Mats Dillén, som ska presentera en riskdelnings- och finansieringsmodell för energislaget.

– Det är klart att riskdelning låter fantastiskt, men för mig låter det som rätt mycket subventioner i det här. Så det beror på vad utredaren landar i. Det är det ena perspektivet. Det andra är att oavsett vad man kommer fram till är en förutsättning för acceptans att det inte handlar om ett enda kraftslag utan om hur man kan addera nyttor till systemet på ett så effektivt sätt som möjligt, säger han.

M: Inte stopp för vindkraft

Djävulen sitter som bekant i detaljerna. Socialdemokraterna har till exempel invändningar mot regeringens förslag på ett så kallat leveranssäkerhetsmål. Det handlar bland annat om att elsystemet ska vara robust och kunna leverera 99,989 procent av tiden och säkra så kallad ödrift. Fredrik Olovsson varnar för att det kan bli dyrt medan Mats Green menar att S inte presenterar en alternativ lösning:

– Det är lite svårt att förhandla och göra upp med några som inte kan säga vad de själva vill. Man invänder exempelvis mot leveranssäkerhetsmålen men har inget annat alternativ. Då blir det svårt att komma överens, säger han.

– Jag uppfattar att man egentligen inte har något intresse av att komma överens när man inte ens kan skriva under på att det handlar om basala tekniska naturlagar.

Och även om M har valt kärnkraftsspåret så kommer vindkraften även framgent att byggas ut:

– Med befintliga tillstånd, som redan är givna och godkända, så kommer man att kunna ha en nästan 80-procentig utbyggnad på bara några års sikt om man utnyttjar alla de tillstånd som redan finns, säger Mats Green.