EU:S FRAMTID

Strid om företags villkor i EU-valet

När de svenska kandidaterna slipar sina argument inför valspurten dyker en och annan överraskning upp – om Ukraina, euron och hur mycket Sverige ska betala till EU.

Stridslinjerna ritades upp i onsdags kväll i Bryssel. Kandidater från de åtta riksdagspartierna drabbade samman i en debatt i Europaparlamentet.

I spänd förväntan fyllde svenskar boende i Bryssel en utskottssal till bristningsgränsen.

Med svenska utgångspunkter var de åtta kandidaterna någotsånär eniga om mycket: Regelkrångel för företag måste minska. Och skogspolitiken bestäms bäst i Sverige.

– Svensk skog skiljer sig mycket från andra europeiska länders skog. Svensk skog kräver svenska beslut, sa KD:s Ella Kardemark.

Kanske var enigheten överraskande liten i andra frågor, som om frihandel och skydd av den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Frihandel eller klimattullar?

Moderaternas toppkandidat Tomas Tobé argumenterade för den traditionella svenska linjen med så öppen handel som möjligt. Fler nya, stora frihandelsavtal behövs, sa han.

Men för Jakop Dalunde (MP) var protektionism OK, för klimatets skull. EU bör införa nya klimattullar mot omvärlden på i stort sett alla varor, allt från bilar till textilier. De klimattullar som EU nu planerar gäller bara produkter där risken är störst för koldioxidläckage, dvs för cement, stål, gödningsmedel, vätgas och elektricitet.

Likaså bleknade efterhand det unisona stödet för att EU-lagstiftning ska hålla sig borta från arbetsmarknad och den svenska modellen.

– Den svenska modellen är grunden för vårt välstånd. Men varför ska vi tycka att fler ska dö på jobbet i andra länder? Varför ska folk ha orimligt låga löner i andra länder så länge det inte riskerar vår modell? frågade Heléne Fritzon (S).

Hanna Gedin (V) tyckte att EU ska säkerställa bra arbetsvillkor, bra arbetsmiljö och stoppa social dumpning i EU.

– Vid arbetsplatsolyckan i Sundbyberg i december, då en bygghiss rasade och dödade fem personer, fanns det 119 underleverantörer. Det är inte klokt, sa hon.

Och vid offentlig upphandling bör även god arbetsmiljö vara ett krav, och inte bara lägsta pris, menade hon.

Hot mot den svenska modellen

Sverigedemokraten Charlie Weimers var mest EU-skeptisk under hela debatten. Sverige borde förhandla till sig ett undantag från den sociala pelaren, precis som britterna gjorde, tyckte han.

– Det sociala toppmötet som Stefan Löfven bjöd in till 2017 öppnade upp Pandoras ask. Vi såg hur kommissionen stoppade de svenska dygnspassen, sa han.

Tomas Tobé (M) varnade för att den sociala pelaren hotar den svenska modellen.

– Det är ett sluttande plan där vi tar bort makt från arbetsmarknadens parter i Sverige, sa han.

Fortsatt hårt arbete krävs för att försvara modellen, sa han.

I klimatfrågor kämpade moderatorn Pernilla Ström förgäves för att politikerna inte skulle halka in på en sedvanlig svensk kärnkraftsdebatt.

Emma Wiesner (C) betonade att EU måste hålla fast vid fattade klimatmål. Företag vill inte att spelreglerna ändras flera gånger, sa hon och hänvisade till sin erfarenhet från jobb på Northvolt med minimering av bland annat politiska risker.

När kandidaterna väl pratade om EU:s energipolitik förordade Charlie Weimers (SD) och Hanna Gedin (V) att Sverige bör bli mer självständigt från resten av EU. V tycker att ”marknadstänket” på den europeiska energimarknaden inte fungerar och driver därför Sverigepriser på el. Det betyder att priserna ska vara olika på exporterad el och el som konsumeras i Sverige.

Heléne Fritzon (S) hoppades att kommissionens översyn av energimarknaden leder till lägre elpriser i södra Sverige genom att Tyskland delas in i tre-fyra elområden.

För Karin Karlsbro (L) var problemet energinationalism då Tyskland ersatte nedlagd kärnkraft med rysk gas. Jakop Dalunde (MP) menade att lösningen var att länka samman elnäten bättre mellan EU-länderna -- alltid är det någonstans i EU som solen lyser och vinden blåser.

Inom jordbruket ville Heléne Fritzon (S) reformera hela EU:s jordbrukspolitik för att gynna småbönder. Emma Wiesner (C) ansåg att allt måste göras för att öka bönders intäkter och minska deras utgifter.

Från M-håll medgav Tomas Tobé att EU i allmänhet nog har sett mer till storföretagens intressen och behöver förstå bättre vad det innebär att driva småföretag.

– Vi behöver förstå på ett helt annat sätt hur lagförslag påverkar företag. Varje lagförslag måste utvärderas hur det påverkar konkurrenskraften, sa han.

Mindre snåla

En omsvängning skönjdes hos L, C, MP och M från Sveriges tidigare mycket budgetsnåla inställning.

Men Heléne Fritzon (S) fortsatte förespråka en stram EU-budget med omprioriteringar för att finansiera nya behov. Emma Wiesner (C) sa att EU-budgeten behöver öka för att stödja Ukraina nu och under återuppbyggnaden. Gemensamt polissamarbete behöver också mer pengar, sa Karin Karlsbro (L).

– Om Trump kommer tillbaka och USA då är beredd att svika Europas säkerhet kommer frågan i ett helt nytt läge, varnade Tomas Tobé (M).

De åtta lät till en början oense om Ukraina ska få ett snabbspår till EU-medlemskap. Men på några minuter samlade de ihop sig till att Ukraina bör släppas in så fort som möjligt när landet uppfyller alla krav på ekonomin, demokratin och korruptionsbekämpningen.

Nästa valfråga: euron?

Kanske fick publiken i utskottssalen en föraning av nästa EU-debatt. Med undantag av Liberalerna – självutnämnda som EU-vänligast i Sverige -- visade partierna svagt intresse för att diskutera svenskt eurointräde. Åtminstone nu.

--Till skillnad från Karin Karlsbro tror jag inte det blir en stor fråga i just detta val. Men möjligen i nästa, sa KD:s Ellen Kardemark.

Hon sa att KD inte är emot euron, men respekterar folkomröstningen från 2003.

– Centern är öppen för en utredning. Jag tycker att vi ska våga tänka tanken. Euron har flera fördelar. Vi har gått till att vara försiktigt positiva från försiktigt negativa, sa Emma Wiesner.

Fortfarande negativa var V, MP och SD. Charlie Weimers (SD) varnade för att ett euromedlemskap skulle stå Sverige dyrt om Italien behövde räddas från statsbankrutt.

Jakop Dalunde (MP) sa att euron är en dålig idé även om argumentet har försvagats att riksbankens penningpolitik kan vara självständig utanför EMU. Enligt honom kräver euron en gemensam finanspolitik och att de ekonomiska villkoren, som arbetsmarknaden, är precis lika i alla euroländer.

Debatten fortsätter.