DEN SVENSKA INDUSTRIN
Rapport: Här är basindustrins största utmaningar
I en ny rapport belyser Industriarbetsgivarna och Transportföretagen flera utmaningar för Kalmar län. Det behövs bland annat mer fossilfri el, mer personal och bättre infrastruktur.
I rapporten efterlyser arbetsgivarorganisationerna bland annat att tillståndsprocesserna förenklas och förkortas samt att utbildningarna dimensioneras efter arbetsmarknadens behov.
– 90 procent av all export går via svenska hamnar. Utsläppen från transportsektorn i Sverige är lägre än genomsnittet i EU. Vi i transportsektorn har under en lång tid haft hårda krav på oss och kommer gå först i omställningen, säger Tina Thorsell, näringslivspolitisk chef på Transportföretagen, på en pressträff där rapporten presenterades.
Det handlar bland annat om att öka elektrifieringen, vilket kommer att kräva mer el. Bara elektrifieringen av transporter kommer öka elanvändningen med 30 tWh till 2045.
– Hamnarnas totala uppskattade effektbehov år 2030 kommer att vara mellan 440-460 MW, vilket kommer kräva att elnätets överföringskapacitet i Sverige tredubblas.
Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, lyfter fram att 25 procent av arbetskraften i Kalmar län jobbar inom industrin.
– Inom de närmsta tre åren kommer industrin i hela landet behöva rekrytera 300 000 medarbetare, i Kalmar län handlar det om 24 000 nya anställningar. Får vi rätt förutsättningar så kommer klimatomställningen öppna nya affärsmöjligheter. Men då krävs att vi får rätt förutsättningar så att vi kan stärka industrins produktivitet och konkurrenskraft.
Dessutom lyfter han frågan om arbetskraftsinvandring som helt avgörande framöver.
– Tyvärr så vill regeringen nu göra det svårare att få kompetens in i landet. Arbetskraftsinvandring har under en lång tid haft en avgörande roll för svensk konkurrenskraft.
I rapporten lyfter arbetsgivarorganisationerna även fram vikten av att underhållsskulden i väg- och järnvägssystemet borde halveras till 2030 och att politiken satsar på att bygga bort flaskhalsar och kapacitetsbrister i väg- och järnvägssystemet. I dag bedöms drygt elva procent av Kalmar läns statliga vägar vara i dåligt eller mycket dåligt skick.
– Det är näst sämst i Sverige, vilket är en tråkig silvermedalj. Om underhållet skjuts på framtiden kommer dubbelt så mycket väg vara i dåligt skick om tio år, säger Tina Thorsell.
– Underhållsskulden har kunnat växa på grund av politiskt ointresse från flera olika regeringar. Vi har tyvärr alldeles för länge sett ett grundmurat ointresse för underhåll och infrastruktur.
Rapport: Basindustins och transportnäringens betydelse för Kalmar län
