ELKRISEN

Stor kärnkraftsaktör: Så snabbar vi på er utbyggnad

Rolls-Royce SMR vill bygga kärnkraft i Sverige och arbetar just nu med en omfattande licensering av sin reaktor i Storbritannien. Sverige skulle kunna kopiera konceptet och spara tid. ”Det kan gå betydligt snabbare om man inte uppfinner hjulet på nytt varje gång”, säger Helena Perry, direktör för säkerhet och reglering hos Rolls-Royce SMR, till TN.

Sverige är ett av ganska få länder i världen, särskilt industrialiserade sådana, som redan har ett i det närmaste fossilfritt elsystem. Detta beror till stor del på att kärnkraftsutbyggnaden under 70- och 80-talet lyckades skicka fossila kraftverk i södra Sverige in i malpåse, även om det främst var billig, stabil, yteffektiv och säker elproduktion som var drivande i den processen, inte koldioxidutsläpp.

Systemet hade mycket goda marginaler och har därför inte behövt genomgå någon stor förändring sedan dess men nu vill företagen och konsumenterna ställa om sina processer och bli fossilfria vilket är varför det krävs storskalig, stabil och billig fossilfri elförsörjning. Regeringen har därför återigen vänt sig till den trogna parhästen som en långsiktig lösning och ett av de stora bolag som jobbar med tryckvattenreaktorer är brittiska Rolls-Royce. Rolls-Royce har länge varit hovleverantör av reaktorer till den brittiska flottan Royal Navy och sedan 2015 har dotterbolaget Rolls-Royce SMR börjat utveckla ett komplett och standardiserat kärnkraftverk för den kommersiella marknaden.

Reaktorn klassas som en SMR, det vill säga en liten modulär reaktor, men är knappast särskilt liten egentligen utan motsvarar ungefär en halv fullstor reaktor. Effekten är 470 megawatt elektrisk effekt och en stor fördel är att det rör sig om beprövad teknik som byggs på ett innovativt sätt, vilket gör att de beräknas tillhöra de SMR som når marknaden först.

Just nu håller bolaget på att arbeta sig igenom det omfattande licensieringsarbetet i Storbritannien. Rolls-Royce SMR hjälper mer än gärna Sverige med sin kärnkraftsutbyggnad och menar att det finns mycket tid att spara om man kan samarbeta länderna sinsemellan.

– Det är ett mycket omfattande arbete som vi håller på med nu, och det finns ingen anledning att uppfinna hjulet på nytt, säger Helena Perry till TN.

Skulle kunna kopiera konceptet

Flera länder, däribland Finland, Polen, Tjeckien och förstås Sverige har intresserat sig för deras teknik och Helena Perry menar att Sverige har mycket goda förutsättningar för att bygga kärnkraft eftersom vi redan är ett kärnkraftsland.

Till exempel har bolaget tillsammans med väletablerade Fortum sedan tidigare skrivit en avsiktsförklaring och uttryckt intresse för att etablera reaktorer i Sverige och Finland.

Helena Perry är faktiskt själv svensk och har tidigare jobbat både för Vattenfall och Westinghouse där hon, som utlånad av Vattenfall, arbetade med licensieringsprocessen av Westinghouse stora kärnkraftverk AP-1000. Hon har sedan 2021 jobbat för Rolls-Royce SMR i Storbritannien.

– Nu har Storbritannien kanske inte varit något bra exempel från politiskt håll men, ta i trä, nu verkar det se hyfsat stabilt ut och det verkar som man har bestämt sig för en linje även om det tog tid.

När den standardiserade kraftverksprodukten Rolls-Royce SMR är färdiglicensierad i Storbritannien skulle Sverige kunna kopiera konceptet precis som man gör med olika flygplansmodeller runtom i världen , menar hon. Det går att skala tekniken betydligt snabbare om man kan lita på varandra och duger det för Storbritannien borde det rimligen duga även för Sverige även om varje individuell myndighet naturligtvis måste säkerställa att deras specifika krav har mötts, resonerar Helena Perry.

– På så sätt skulle man kunna spara mycket tid och pengar.

Lagstiftningen i Storbritannien har tidigare, precis som i Sverige, varit anpassad efter dåtidens kärnkraft, där reaktorerna byggdes på plats i stora projekt. SMR är i stället tänkta att göras skalbara och där delarna tillverkas i fabrik. Detta för att kapa kostnader och öka hastigheten i utbyggnaden.

– Förut i Storbritannien så var det så att man hade ett kontrakt mellan operatören, anläggningsägaren och leverantören för en specifik reaktor och sajt. Man presenterade caset till myndigheten och så gick man igenom hela processen om och om igen för varenda sajt och varenda reaktor. För att snabba på den processen har man etablerat en förutbestämd myndighetsprocess som kallas GDA, Generic Design Assessment.

GDA drivs av tillsynsmyndigheten Office for Nuclear Regulations (ONR), Environment Agency (EA) och Natural Resources Wales (NRW) i Storbritannien och syftar till att underlätta etableringen och licenseringen av reaktorer.

– Genom GDA-processen antar vi en generisk sajt som råkar täcka alla engelska sajter som man vet om och så går man igenom det jobbet en enda gång. När vi sedan har kontrakt med en anläggningsägare och operatör så tar de helt enkelt vår GDA och tittar om det är något som behöver ändras för den specifika sajten. Då kan myndigheten utvärdera den delen separat men det övriga som är gjort i GDA behöver inte göras om eftersom det är samma typ av kärnkraftsanläggning.

För en anläggning följer processen tre steg:

1) Tillståndsprövning för kärnkraftsrelaterade konstruktioner från ONR.

2) Miljötillstånd från Environment Agency eller NRW.

3) Planeringstillstånd från Planning Inspectorate.

– Det är väldigt omfattande. Vi har ungefär 20 olika tekniska områden där vi har olika inspektörer som gör sitt jobb så att allt blir rätt. Det är allt från kemi till strukturell integritet, mänskliga faktorn, miljö, konventionell säkerhet, fallrisker och så vidare. Allt som pågår på ett kärnkraftverk, och det tar tid.

Rolls-Royce SMR är nu snart klara med det andra steget i processen.

– Vi avslutar steg två i slutet av juli och sedan beräknar vi att vi kommer vara klara med steg tre i slutet av 2026. I steg tre tittar man på all bevisföring och varför allting kommer att fungera och att det kommer att ge det resultat som vi hävdar att det kommer göra.

– Vi har en kombinerad redovisning som täcker kärnkraftssäkerhet, yttre säkerhet, och miljö och det är det dokumentet som myndigheten ska ta sig an punkt för punkt. Enbart säkerhetsredovisningen för ett existerande kärnkraftverk kan vara en trave på upp till 2 meter så det är omfattande läsning.

Bakom licenseringen ligger ett rigoröst säkerhetsarbete, menar Helena Perry.

– Det kan vara ganska svårt att förstå hur omfattande det här jobbet är. Det är enormt mycket arbete som går in i den här licenseringen. Om det är några saker som är nya så måste du applicera ett väldigt omfattande V&V (validation and verification)-program för att visa att det kommer fungera som tänkt. Vissa material som är nya måste du utsätta för vissa situationer som är liknande de i reaktorn eller kraftverket under ett par år för att visa att det inte har några negativa effekter och sådana saker. Mycket kan göras parallellt men det är oerhört mycket jobb.

Skulle kunna spara mycket tid

Helena Perry menar att Sverige skulle kunna spara väldigt mycket tid i tillståndsprocessen på att helt enkelt anamma Storbritanniens GDA när den är färdig.

– Man kan mer än halvera tiden. För mekaniska anordningar så använder de flesta ASME vilket förekommer i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter också. Vi har demonstrerat och fått acceptans från ONR att vi möter alla krav i ASME 3 på de applicerbara delarna till exempel och om SSM inte gör om hela den prövningen i detalj sparar man så klart tid, och det finns flera liknande exempel, säger hon.

– Sajtspecifikt måste man naturligtvis titta på vissa saker. Miljöprövningen är en sådan, där man måste kolla på vad det finns för djur och hur vattentemperaturer i in- och utlopp påverkar olika arter, till exempel.

Det finns många potentiella kunder i Sverige, både inom industrin och bland elföretagen som är intresserade av deras teknik, och det skulle kunna gå snabbt om Sverige samarbetade med Storbritannien, menar hon.

– Efter vi är klara med GDA i Storbritannien skulle vi kunna licensera Rolls-Royce SMR i Sverige och erbjuda Strålsäkerhetsmyndigheten allt det som redan gjorts, och sedan kan de prata ihop sig med ONR. Har de kommit fram till en standard som fungerar för Sverige? Då kan man reducera tiden som Strålsäkerhetsmyndigheten lägger på exakt samma fråga i Sverige.

”Viljan fanns på 70-talet”

Orsaken att man ännu inte arbetat så tror hon helt enkelt är att ambitionen att skaffa kärnkraft är ganska nyvaket.

– Det har inte varit särskilt mycket nybyggnationer av kärnkraft så det har inte ställts på sin spets tidigare om man tittar de senaste 20-30 åren. Går man i stället tillbaka till 70-talet så byggde man ganska snabbt och lätt. Ringhals 2 byggdes på mindre än fem år. Det var inga större problem för då pratade man med varandra och viljan fanns. Sen blev det en annan diskussion efter att man röstat om att lägga ner kärnkraften och då började branschen ställa om till nedmontering i stället. Nu pågår däremot en kärnkraftsrenässans.

– Jag tror att världen förstått att kärnkraften kommer att behövas ifall världen ska kunna ställa om från fossilbaserade kraftslag. Det här med snabbt och kortsiktigt funkar inte så bra i längden.

Mer än 80 procent av världens energi kommer i dagsläget från fossila källor. Att ställa om världens energiförsörjning kommer att kräva oerhörda mängder fossilfri el. Det finns ingen möjlighet för världen att tacka nej till kärnkraft, anser hon.

– Det finns tid att jobba med klimatproblemet i många, många år framöver så den största tjänsten politikerna kan göra är att bestämma sig och sluta vela. Infrastruktur är inget man jobbar med som en kvartalsrapport utan det är långa projekt som måste få ta tid.

Helena Perry om knäckfrågorna för SMR

Producenterna: Det är vårt ansvar som leverantör och designer att sälja en produkt som är klar och inte en dröm. Man måste vara realistisk och så förutsägbar som möjligt. Tittar man på de stora byggnationerna nu så tar det ungefär tio år att konstruera ett nytt kärnkraftverk men Sverige har byggt stora kärnkraftverk på under 5 år tidigare och SMR har potential att öka takten ännu mer. Det kommer med vana och skalbarhet.

Myndigheterna: Här handlar det om att se till så att lagar, regler och föreskrifter är redo så att man vet vad man ska göra när frågan kommer och att vi ser till att lära av varandra och inte uppfinner hjulet på nytt. Titta på vad länder som redan genomgått processen gjort och lär av dem. Myndigheternas ansvar är också att se till att det finns den personal och den kunskap som behövs.

Politikerna: Sluta upp med velandet och ändra er inte vartannat år för det fungerar inte i långa projekt. Acceptera tidsramarna och gör vad ni kan för att korta dem i stället. Kärnkraft börjar långsamt men tempot går upp och det ger ett väldigt stort avtryck på sikt. Det kommer inte att fungera att stressa utan energisystem byggs långsiktigt. Sverige har gjort det förr, med resultatet att man är ett av världens få industriländer med ett billigt och nästan fossilfritt elsystem. En annan knäckfråga för politikerna är finansiering. När det handlar om kärnkraft är själva bygget den stora kostnaden och därför får räntan på lånet en mycket stor betydelse. Det handlar därför om att ta bort risker så att låneräntan blir lägre.

Köparen: Kärnkraftsprojekt är också beroende av att även kunden är en bra kund. Om man tvingas licensera om anläggningen för att kunden vill göra olika förändringar så går risken upp. Jag tror att man tjänar mycket på att satsa på standardprodukter i stället för att ställa för mycket krav på många små ändringar bara för att man sett en lite annorlunda teknisk lösning tidigare.