ELKRISEN

Oljekraftverket i Karlshamn igång – förbereder sig för intensiv sommar

Solen strålar och det ryker i skorstenen på det oljeeldade kraftverket i Karlshamn. De förbereder sig nu för en intensiv sommar och har till och med utökat personalstyrkan för att hjälpa elsystemet, avslöjar kraftverkschefen Henrik Svensson. ”Driftsmönstret har förändrats de senaste åren, så vi bemannar upp”, säger han till TN.

Det oljeeldade kondenskraftverket i Karlshamn, Karlshamnsverket, på 660 megawatt, är ett speciellt verk. Verket utgör Svenska kraftnäts så kallade Effektreserv och är den sista livlinan i södra Sveriges elförsörjning. När verket är i drift, oavsett om det är kommersiellt eller på order av Svenska kraftnät, så är det ett tydligt tecken på att marginalerna i systemet är små.

– Ja, våra bud är ju väldigt dyra på marknaden eftersom kostnader för bränsle och utsläppsrätter är höga, så vi kommer ju bara i gång när vi verkligen behövs, säger Henrik Svensson, kraftverkschef på Karlshamnsverket.

– Vi har sett en utveckling som vuxit genom åren att ibland produceras det ganska lite och ibland produceras det väldigt stora mängder elektricitet som ingen vill ha. De kraftverk som då har möjlighet att spara eller dra ned gör förstås det enligt sund marknadslogik och där någonstans kommer vi in i bilden även om vi förstås är svindyra.

Systemet måste alltid fungera och Karlshamnsverket är den sista vaktande utposten i södra Sverige skulle man kunna säga. Oljekraftverket har två block som vid maxkapacitet bränner 70 kubikmeter olja i timmen vardera. Vid minimilast åtgår 14 kubikmeter per block. Att elda olja under sommarhalvåret kom förr inte på tal eftersom den svenska konsumtionen på grund av uppvärmning är betydligt högre under vintern, förklarar Henrik Svensson.

”Ändrat driftsmönster”

Karlshamnsverket brukade tidigare användas främst när den stränga kylan kröp på och elkonsumenterna behövde den där extra krämen för att slippa frysa. Men eftersom marginalerna nu är betydligt mindre har detta successivt förändrats.

– Ja, vi har ju till och med ändrat driftsmönster när vi nu kommer in mycket mer sommartid. Vi började se de första tecknen för kanske 7-8 år sedan och det har bara blivit tydligare och tydligare i takt med att systemet blivit mer väderberoende.

Detta framför allt i takt med att kärnkraftsreaktorer men även kraftvärme lagts ned och huvudsakligen vindkraft men även lite solenergi ersatt både nationellt och på import. Kärnkraften producerar planerbar el och de planlägger normalt sina servicearbeten och bränslebyten under vår och sommar för att temperaturen och därmed konsumtionen är lägre samt att elproduktionen är lite högre då vattenkraftverken behöver släppa på mer på grund av vårfloden.

Karlshamnsverket tillsammans med andra fossila kraftverk har i allt högre grad börjat hoppa i gång på marknaden under denna tid, vilket ur systemsynpunkt tyder på en destruktiv utveckling av kraftsystemet, menar Henrik Svensson.

– När vi hade 12 kärnkraftsreaktorer i drift så märktes det inte så tydligt när någon av dem gick ned på revision under sommaren. Nu har hälften av dem lagts ned, men de sex som fortfarande är kvar måste ju förstås fortfarande servas och byta bränsle en gång per år så när någon går ner så behöver andra kraftverk komma i gång och täcka upp, säger Henrik Svensson.

– Vi har gått från ett system som hade robusthet och redundans till att det kan räcka med att en enskild reaktor är avställd för underhållsstopp för att Svenska kraftnät ska tvingas dra ned överföringskapaciteten i snitten och att det blir problem att få fram elen. Då hamnar vårt bud helt plötsligt i blickfånget eftersom alternativen för Svk inte alltid är så många.

”Alla borde delta i nedreglering”

Faktum är att det redan nu ryker i ena skorstenen och har gjort så de senaste helgerna, förklarar Henrik Svensson. För närvarande är kärnkraftverken Forsmark 2 och Oskarshamn 3 liksom Olkiluoto 2 och 3 i Finland på revision.

– Sedan är det bra för vår business så klart. Vi är ju en affärsdrivande verksamhet och vi behöver intäkter för att täcka våra kostnader och investeringar så det gynnar ju så klart vår verksamhet att ropas in. Sen kan jag ju tycka att alla borde delta även i nedregleringen eftersom kraftsystemet är ett gemensamt ansvar. Det finns ju dessutom tydligt ekonomiskt incitament att göra det, säger han.

Jag tittar ut genom fönstret. Det är Valborgsmässoafton, solen skiner, och temperaturen visar knappt 20 grader vilket ger goda förutsättningar för import av solenergi även från kontinenten. Men Karlshamnsverket står redo.

– Ja, vi var ju i drift i går kväll. Jag tror vi lämnade nätet runt midnatt och nu har det varit lite lugnare här på dagen. Sedan hoppar vi i gång igen på kvällskvisten någon gång kring 8-9-tiden, säger Henrik Svensson.

Är det upprampning av ankkurvan vi ser?

– Baserat på de iakttagelser vi har gjort så skulle jag inte säga att det är ankkurvan per se. Även om Tyskland utmanar så finns det ju begränsningar hur mycket som kommer därifrån och ännu skulle jag inte säga att det är just ankkurvan som vi agerat på.

– Men ponera att det är sommar. Industrin är på semester och det är varmt och skönt ute. Och så råkar det blåsa ganska mycket och även i andra länder så att det kommer in ganska mycket därifrån. Då får du helt plötsligt ett ganska instabilt system och man letar sig upp längs budstegen. Då blir helt plötsligt vårt bud ganska spännande även om vi är dyrare än allt annat egentligen.

Behöver köra oftare

Utvecklingen har pågått länge men det har ökat successivt de senaste åren – och nu förbereder sig kraftverket för den kanske mest intensiva sommaren hittills.

– Vi har nu kommit till insikten att vi behöver öka upp personalstyrkan eftersom kraftverket behöver köras mer och mer. Det räcker inte längre med den bemanning vi tidigare hade utan vi har bland annat behövt addera en anställd ytterligare per skiftlag, förklarar Henrik Svensson.

Har det varit en omfattande rekrytering?

– Ja, ganska, det är drygt en tio procents ökning.

Även under senhösten har driften blivit vanligare.

– Vi kommer också in allt oftare under hösten, exempelvis i november månad när isen lägger sig och vattenkraften därför tvingas köra väldigt försiktigt. Man vill inte ha virvelbildning och sådant för att isen ska få lägga sig i lugn och ro.

Att Karlshamnsverket behöver köras oftare än man annars skulle behöva på grund av nedläggning av kärnkraft och kraftvärme är knappast särskilt svårt att förstå. Om det uppstår en brist så behöver något annat kraftverk hoppa in för att möta efterfrågan om andra kraftverk inte kan producera. Men på grund av den ökade volatiliteten i systemet kommer kraftverket, trots sin dyra produktion, också in allt oftare även när väderförutsättningarna är goda. Att förstå hur det hänger ihop är lite mer utmanande.

Bidrar med olika systemtjänster

El måste konsumeras i samma tusendels sekund som den produceras och för att alltid se till att produktionen överensstämmer med behovet använder Svenska kraftnät vid sidan av den ordinarie dagen före-marknaden även en så kallad balansmarknad där man upp- och nedreglerar systemet innevarande dygn. Vid sidan av dessa finns även marknader för olika systemtjänster. Här finns en mängd olika tjänster att erbjuda.

– Bokstavskombinationerna som jag brukar kalla dem. FFR är den allra snabbaste tjänsten och den kan vi agera på. FCR-D, upp och ned, är den näst snabbaste tjänsten och den kan vi också agera på. FCR-N kommer därefter i snabbhet, och den kan vi också agera på. Sen har du aFRR och mFRR och sen finns det kapacitetsmarknader för både aFRR och mFRR. Så ja, alla de här bokstavskombinationerna, vi kan allt. Det hade varit önskvärt om fler aktörer upptäckte dessa marknader och Svk gick ut så sent som i morse och önskade få in fler bud till dessa.

Här betalar statliga Svenska kraftnät helt enkelt aktörerna för att balansera upp- eller ned systemet så att det finns rätt mängd el och kostnaderna har ökat från 1 miljard 2021 till 8 miljarder 2024 (prognos). Alltså ungefär en fjärdedel av Polisens budget.

Ropas även in vid negativa elpriser

Karlshamnsverket erbjuder precis som andra reglerbara kraftslag sina tjänster på dessa marknader även om buden är ganska dyra. I takt med att systemet blivit mer väderberoende har Karlshamnsverket allt oftare börjat ropas in på flera av dessa tjänster både för upp- och nedreglering, menar Henrik Svensson. Det kan vara exempelvis för att det är negativa elpriser och därmed förändrat driftmönster i vattenkraften, eller på grund av fysiska begränsningar i överföringskapacitet.

– Och så finns ju den här situationen som vi potentiellt står inför framöver nu när vårfloden kommer och vattenkraftverken måste fokusera på att få igenom allt vatten genom turbinerna. Då kanske man av säkerhetsskäl och tekniska skäl inte vill hålla på och upp- och nedreglera hela tiden.

För nedreglering kan det te sig lite märkligt att Karlshamnsverket ropas in eftersom det borde vara betydligt billigare att stoppa ett vindkraftverk än att först sätta i gång en oljepanna och sedan dra ned den i produktion. Men stora delar av vindkraften tycks av olika anledningar inte kunna dra ned sin produktion, och Svenska kraftnät har varit ute och varnat om det.

– Det kan ju vara en logiskt utmaning att försöka förklara men det fungerar så att vi ropas in på en lastpunkt, säg 100 megawatt. Sedan kan då Svenska kraftnät använda oss för att nedreglera systemet. Då vet man att man snabbt kan dra ned oss till 40 megawatt och spara 60 megawatt i systemet, säger Henrik Svensson.

– För vår del så kom vi i gång förra helgen. Det var uppstart på fredagskvällen och sedan körde vi väl i princip hela lördagsdygnet och söndagsdygnet.

Hur kommer det sig att vattenkraften inte sköter dessa stödtjänster?

– Det gör de till allra största delen men under vissa omständigheter minskar tillgången. Jag kan bara spekulera eftersom jag inte exakt har koll på hur det fungerar att köra vattenkraftverk så jag generaliserar lite grovt här. Men om du ska agera på de här frekvensmarknaderna, alltså systemtjänstmarknaderna, så behöver du ha någon form av minimumflöde över turbinen för att vara beredd att sälja in de här systemtjänsterna. Då blir det förstås en ekonomisk kalkyl över det hela. Det kan ju bli så att man bedömer att det är mer lönsamt att spara på vattnet till ett senare tillfälle.

– Men eftersom jag med 100 procent säkerhet vet att vi har kört Karlshamnsverket på de här systemtjänstmarknaderna, i de här situationerna, så känner jag mig ändå relativt trygg i min slutsats, att man ibland håller tillbaka vattnet och så får någon annan leverera tjänsterna i stället. Det finns ingen annan logik i det hela för vattenkraften är och förblir vår huvudsakliga källa till systemtjänster.

Utöver detta är Karlshamnsverket i år också upphandlade i mothandelssystemet, där Svenska kraftnät kan använda dem som säkerhet för att våga släppa på mer kraft från norr till söder.

”Kommer snart behöva mer balans”

I en nyligen föreslagen norm för driftsäkerhet i elsystemet till regeringen konstaterar Svenska kraftnät nu också kopplingen mellan utökad väderberoende produktion och utmaningar med driftsäkerheten i elsystemet.

”Driftsäkerheten är, enligt dessa nationella parametrar, mycket hög, men för att möjliggöra den väntade utvecklingen med ökad andel väderberoende elproduktion samt kraftigt ökad elproduktion och förbrukning bedömer Svenska kraftnät att det är motiverat att tiden utanför normaldrift för frekvens och effektflöden tillåts öka”, skriver de.

– Jag delar helt klart den kopplingen med Svenska kraftnät. För mig är det solklart. Och det är ju helt klart så att om vi ska bygga mer väderberoende kraft så kommer vi ju att behöva nya resurser för att balansera detta. AC- och DC-länkar bidrar i balanseringen också men förr eller senare kommer vi behöva mer flexibla resurser för att balansera. Sen exakt vart sweetspoten går någonstans vet jag inte.

Vad skulle du vilja se för lösningar för elsystemet?

– Det är just systemperspektivet som måste komma först i alla lägen och det handlar inte minst om planeringsmål och långsiktighet. EU:s regelpaket med elmarknadsdirektiv och elmarknadsförordning har ju också guidelines som talar om hur systemet ska driftas och där finns ju alla de här delarna med. Vi behöver inte mer regelverk utan vi behöver bara tillämpa de regelverk som redan finns och jag tror att det finns en bra startpunkt att börja där så ska vi nog ha goda förutsättningar att faktiskt få ordning och styrsel på det här systemet.