GRÖNA NÄRINGAR

Nya siffror: Kraftigt uppåt för gröna investeringar

Northvolt har ensamt tagit in över 130 miljarder kronor från globala investerare och känner inte igen sig i kritiken om att satsningarna i norr bygger på skattepengar. Intresset för gröna investeringar i Sverige fortsätter att öka. ”Helt plötsligt börjar vi få till den riktiga uppskalningen”, säger investeraren Magnus Agerström till TN.

2023 var ett rekordår för svensk cleantech-industri med investeringar på 4,75 miljarder euro, det vill säga närmare 55 miljarder kronor. Det innebär mer än en tiodubbling sedan 2018 då det investerades knappt 0,3 miljarder euro, eller 3,3 miljarder kronor. Även antalet investeringar förra året, 209, var rekordhögt.

– Gröna investeringar går verkligen uppåt. Jag vill säga att Sverige och Norden står sig väldigt starkt, säger Magnus Agerström, som driver det gröna investerarnätverket Cleantech Scandinavia.

Början på år 2024 har dessutom bjudit på en rejäl överraskning. Bara under första kvartalet har det i nordiska företag investerats 10,2 miljarder euro i riskkapital och lån i Norden. Under hela förra året var siffran drygt sex miljarder euro, varav merparten investerades i svenska bolag.

Det som gör att siffran har stuckit i väg är att andelen lån har ökat kraftigt.

– Det har aldrig lånats på den här nivån tidigare – det är en signifikant förändring. Vi pratar om att 2024 blir ”The year of dept” – lånandets år. Helt plötsligt har lån blivit den allra största delen när det gäller kapitalanskaffning, säger Magnus Agerström.

”Gröna investeringar går verkligen uppåt. Jag vill säga att Sverige och Norden står sig väldigt starkt.”

Ett skäl tror han är att det är så pass mycket pengar som det handlar om men också karaktären på investeringarna. Som exempel nämner han H2GS som ett företag som är i en fas då det i huvudsak handlar om att bygga upp en industri, och då går även andra typer av finansiärer in i större utsträckning.

När det nu ska byggas fabriker blir det helt plötsligt en annan grej, konstaterar han.

– Gröna satsningar har ju varit ett lovande område länge men i och med det stora intresset från investerare som Harald Mix till exempel börjar vi helt plötsligt få till den riktiga uppskalningen. Nu börjar det – äntligen – likna någon slags industriell utveckling i detta som är väldigt intressant.

Bakom bankernas ökade vilja att låna ut pengar till den gröna industrin finns det flera förklaringar, enligt Magnus. En av dem är att bankerna numera ser den här typen av investeringar som säkrare än tidigare. En annan är att kraven på bankerna har ökat. Bland annat har EU:s taxonomi för hållbara investeringar inneburit skärpta krav på redovisning.

– Det räcker inte att bankerna sätter pengarna på börsen – de känner trycket att verkligen visa att de gör hållbara investeringar. Förr var redovisningarna något man bara gjorde men det var ingen som läste dem – nu har det blivit verkligt. De läses av alla kreditbolag och har blivit mycket viktigare.

Även om staten går in med förhållandevis små investeringar så spelar de statliga kreditgarantierna desto större roll, påpekar Magnus Agerström.

– Det har varit en väldigt viktig del för de gröna satsningarna i norr att ha någon som garanterar lån för att enkelt få in pengar för att bygga fabrikerna. Det handlar ju mycket om förtroende när man ska våga sig på att bygga sådana här nya fabriker som bland annat Northvolt och H2GS gör.

Privata investeringar går starkt

Anders Thor, kommunikationschef på Northvolt instämmer i att intresset för privata investeringar är starkt.

– De globala finansinstitutionerna har analyserat inte minst elektrifieringen som en megatrend, och velat hitta ledande aktörer för att långsiktigt förvalta sitt kapital.

Northvolt är den första stora europeiska batteriproducenten och har sedan starten för sju år rest sammanlagt över 130 miljarder kronor i riskkapital och lån, varav runt 60 miljarder redan har investerats i verksamheten i Sverige.

– Från vår sida har till exempel Goldman Sachs, BlackRock och Baillie Gifford gjort djupgående analyser av vår affärsidé och marknadspotential under flera år, och gått in med en betydande del av vår finansiering som nu sträcker sig över 130 miljarder kronor.

I dagsläget har företaget en orderstock från kunder på över 500 miljarder kronor, framför allt från Volkswagen Group, BMV och Volvo Cars. Det är det som driver riskkapitalet, konstaterar Anders Thor.

– De ser att om vi bygger fabrikerna så har vi redan sålt den produktionen och därför kan de vara med och finansiera själva fabriken. Även kunder har gått in som investerare.

Northvolt har även fått 625 miljoner i svenskt statsstöd, bland annat från Vinnova och Energimyndigheten, för olika forsknings- och utvecklingsprojekt.

– Svenska statens främsta anledning till att ge stöd till forskning är att öka mängden innovationer och affärer som leder till fler svenska jobb. Och det ger resultat. Förra året stod Northvolt allena för över fyra procent av alla svenska patent.

Vänder sig mot kritiken

Samtidigt har Northvolt och andra gröna satsningar i norr på senare tid fått kritik från flera håll. Bland annat framkommer det kritik i en artikel i Dagens industri om att minst 88 miljarder kronor av offentliga medel ska ha tillförts Northvolt, och att ”skattebetalarna bär en stor del av risken” bakom företaget.

– På grund av lite olyckliga formuleringar, och att många inte läste hela artikeln, framstod det som att vi har fått 88 miljarder i bidrag från svenska staten. Det är problematiskt om en sådan bild sätter sig. Nu har det dessutom eskalerat och blivit ett rent falsarium på internet.

Av de 60 miljarder kronor som Northvolts har investerat i Sverige motsvarar det statliga stödet på 625 miljoner ungefär en procent, påpekar han.

– Det här är bidrag som alla företag kan söka för olika forskningsprojekt. Vi är förstås väldigt tacksamma för det här stödet och har stor respekt för att det är en stor summa. Men det är ändå skillnad på 625 miljoner och 88 miljarder.

80 procent av riskkapitalet från utlandet

99 procent av de 60 miljarderna som investerats i Sverige är riskkapital och marknadsmässiga lån, förklarar han. Och omkring 80 procent av riskkapitalet kommer från utlandet där de största ägarna är Goldman Sachs och Volkswagen Group.

– För oss blir det absurt när projekt utpekas som statliga när de egentligen drivs av utländskt riskkapital. Både vi och våra privata investerare är förundrade över den vrångbild som har spridits. Särskilt med tanke på att Sverige är känt som ett av de striktaste länderna i EU när det gäller statsstöd.

Han påpekar att de stora summor som nämns i debatten egentligen kommer från lån tagna med stöd av investeringsbanker och kreditinstitut på marknadsmässiga grunder och kostnader, och framför allt från tyska och kanadensiska staten till batterifabriker som Northvolt ska bygga där.

Kanada och Tyskland har klivit fram och sagt att de vill försöka jämna ut spelplanen för vissa strategiskt viktiga företag, och erbjuda liknande stöd som USA erbjuder genom Inflation Reduction Act, förklarar Anders Thor.

– Det är självklart ett viktigt besked, men det är inga pengar som kommer från svenska skattebetalare – det är ett potentiellt stöd som andra länder är villiga att ge ett svenskt företag, Northvolt, för att vi också ska etablera oss där.

Mängden nya bolag inom cleantech är fortsatt högt och varje år kommer det ut omkring 300 nya innovationer i Norden. De många innovationerna gör Sverige extra intressant, förklarar Magnus Agerström. De områden där det investeras mest är energilagring, tillverkning och industri, samt energiproduktion.

Under Cleantech Capital Day i Helsingfors nu i maj kommer det 100 investerare från hela Europa för att titta närmare på nordiska cleantech-bolag. Och i höst arrangeras Sweden Sustaintech Venture Day med samma syfte.

– Vi är ju angelägna om att nå målen som vi har satt upp för klimatomställningen. Kan vi då bygga upp en industri och få ut de här bolagen över världen skapar vi värden som får en enorm påverkan på klimatet, säger Magnus Agerström.