DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN
Rapport: Därför är företagare chanslösa mot Skatteverket
Företagare är i princip chanslösa när det gäller att bestrida ett beslut från Skatteverket. Inte ens när företaget har rätt i sak kan de räkna med full ersättning, visar en ny rapport. ”Kan handla om väldigt stora belopp”, säger Patrick Krassén på stiftelsen Rättvis skatteprocess, till TN.
Sannolikheten att vinna mot Skatteverket är minimal. Inte ens när enskilda och företagare vet att de har rätt i sak kan det kosta mer än det smakar att driva frågan i rätten. Det är några av slutsatserna i rapporten ”Har man råd att överklaga?”, där stiftelsen Rättvis skatteprocess har granskat 1 600 avgöranden i förvaltningsdomstolarna mellan 2018–2022.
– Vi kan konstatera att färre än vart femte fall medges full ersättning för rättegångskostnader när den enskilde har vunnit bifall. Vi ser också att i vart fjärde mål där den enskilde får helt eller delvis bifall i sakfrågan, medges ingen ersättning alls, säger Patrick Krassén, stiftelsens verkställande ledamot, och medförfattare till rapporten.
Konsekvensen av detta blir att skattebetalare inte vågar överklaga skattebeslut vilket är en kraftig urholkning av den svenska rättssäkerheten, menar Patrick Krassén.
”Väldigt nedslående att läget är detsamma efter så många år”.
Rapporten visar också att Skatteverket använder enbart strax över hälften av de medel som staten anslår för sådana här ersättningar.
– Man kan ju fråga sig varför inte staten genom finansdepartementet gör en uppföljning om varför inte de anslagna medlen används fullt ut, säger Patrick Krassén.
Obalansen mellan företag och Skatteverket i skattemål har varit på tapeten i mer än 30 år. Trots utredningar, dialoger med intressenter och återkommande debatter har inte mycket hänt, berättar Patrick Krassén.
– Det är väldigt nedslående att läget är detsamma efter så många år, säger han.
Vad beror det här på? I grunden är det en fråga om tid och pengar. Skatteverket har mer resurser och är vana att driva de här frågorna i rättsprocess. Med tiden har det skapat en trend där förvaltningsdomstolarna ofta går på Skatteverkets linje.
– I många av domarna framgår det, ofta ganska kortfattat, att förvaltningsrätten inte ser någon anledning att avvika från Skatteverkets bedömning. Man gör alltså inte en fullödig självständig utredning i frågan utan förlitar sig på det underlag som myndigheten har skickat in, säger han.
Skatteverket prutar
Skattefrågor, som ofta är komplexa, kräver att den enskilde oftast tar hjälp av expertrådgivare eller ombud. Detta kan leda till att kostnaderna snabbt eskalerar, ibland upp till flera hundratusentals kronor. Här uppstår vanligtvis en konflikt eftersom Skatteverket i många fall bestämmer sig för att sätta ner ersättningen till en egenbestämd nivå.
– Skatteverket använder sig då som utgångspunkt en jämförelse med den förutbestämda taxan för advokater i brottmål som grund för vad de anser vara en skälig ersättning. Om den enskilde yrkar på ett högre belopp, prutar Skatteverket beloppet till en lägre summa. Det kan handla om väldigt stora belopp. I ett fall 2022 sattes exempelvis ersättningsnivån ner från det yrkade 682 000 kronor till endast 90 000 kronor trots bifall, säger Patrick Krassén.
Den här formen av schablonberäkning är ett godtyckligt sätt att bemöta den enskildas och företagares ersättningsyrkanden, anser Patrick Krassén.
– Just när det gäller skattemål så ska det ska finnas större möjlighet till högre ersättning för ombudskostnader. Det har domstolarna och lagstiftaren erkänt, och det förtydligades i en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2019 (HFD 2019 ref 16, reds. anm.), säger han.
En ljusglimt i det hela är att justitieminister Gunnar Strömmer (M) har tillsatt en utredning som ska titta på frågan om när enskilda ska ha rätt till ersättning för sina ombudskostnader i förvaltningsmål - och hur denna rätt ska tillgodoses.
– Utredningen kommer inte bara att titta på skattemål utan även på andra ärenden som hamnar hos förvaltningsdomstolarna, till exempel biståndsmål och LVU-mål, säger Patrick Krassén.
Vilka konkreta åtgärder behövs för att skapa mer rättssäkra skattemål i framtiden?
– För det första bör det vara huvudregeln att domstolarna tillerkänner full ersättning för rimliga kostnader när den enskilde vinner, snarare än att pruta på den enskildes ersättningsyrkande. Om domstolarna ger avslag eller sätter ned ersättningen måste de bli mycket bättre på att förtydliga varför man har kommit fram till det beslutet. Omvänt är det också rimligt att den enskilde redovisar specifikt sina utgifter när de lämnar in sitt ersättningsyrkande.
