DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Ny studie: Bättre företagsklimat följs av högre jobbtillväxt

Ett stärkt lokalt företagsklimat korrelerar med fler skapade jobb. Det visar en ny studie, som för första gången lyfter fram företagsklimatet som en tillväxtindikator. Ett kommunexempel där resultaten är tydliga är Karlskoga, som för fem år sedan bestämde sig för att vända en negativ utveckling. ”Vi blev totalt utskrattade”, säger Tony Ring (M), kommunstyrelsen ordförande i Karlskoga.

Svenskt Näringsliv har sedan 2001 mätt företagsklimatet i landets 290 kommuner. En återkommande fråga har varit om resultaten i undersökningen Lokalt företagsklimat har någon faktisk påverkan för en kommuns utveckling. En ny studie visar att det i allra högsta grad förhåller sig så.

Studien visar att en ökning av det sammanfattande omdömet av det lokala företagsklimatet är förknippat med högre jobbtillväxt under kommande år. Sambandet återspeglas även åt motsatt håll, där försämringar av det lokala företagsklimatet hänger samman med lägre företagstillväxt under kommande år.

– Över en 20-årsperiod ser vi markanta skillnader mellan två likvärdiga kommuner, där den ena kommunen stärkt sitt företagsklimat och den andra inte, säger Johan Karlsson, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv och projektledare för rapporten.

Han förklarar att sambandet är extra starkt i kommuner som kraftigt förbättrat, eller försämrat, sitt företagsklimat. Bland positiva exempel återfinns kommuner som Timrå, Munkfors och Grästorp.

– Medskicket till kommunerna blir att det finns mycket att vinna på att jobba med företagsklimatet och att vara ute och ha en tät kontakt med det lokala näringslivet, säger Johan Karlsson och fortsätter:

– Som lokalpolitiker bör du ha ett intresse av att följa utvecklingen av företagsklimatet. Det är en tydlig indikator av hur jobbtillväxten kommer att utvecklas kommande år, både positivt och negativt.

Karlskoga ett typexempel

Ett exempel på en kommun där sambandet är extra tydligt är Karlskoga i Region Örebro. Från att ha haft ett sammanfattande omdöme av företagsklimatet på 3,65 på en sexgradig skala år 2003 sjönk resultaten i rask takt. Bottenrekordet noterades 2013 då kommunen var nere på 2,92, långt under Sverigemedel på 3,31.

De senaste åren har Karlskoga vänt trenden och är idag en av de kommunerna som förbättrat sig mest på kort tid. I årets enkät uppnår de ett resultat på 4,1, långt över Sverigemedel på 3,47.

En nyckel för att vända utvecklingen var den nya näringslivsstrategin som kommunen klubbade igenom 2019. De lokala företagen har varit starkt bidragande i att ta fram strategin och var själva med och gjorde analysen över vad som behövde göras kommande år.

– Vi förstod att företagen tidigare inte kände sig lyssnade på. Så i princip kan man säga att vi frågade företagen vad de ville ha, och sen har vi jobbat utifrån det, och levererat exakt det. Det har visat sig vara en nyckel till framgång, säger Tony Ring (M), kommunstyrelsens ordförande i Karlskoga.

– Strategin är ingen kommunprodukt, vi har formulerat den tillsammans med vårt näringsliv. Det gör att vi hela tiden är relevanta för näringslivet i det arbete vi gör, och kan vara utvecklingsorienterade, säger Anna Posth, näringslivschef i Karlskoga.

Förutsättningarna var på plats när kriget kom

Det är inte bara kommunens arbete som gett skjuts till Karlskoga. Kommunens försvarsindustrier går på högvarv i kölvattnet av Ryssland anfallskrig mot Ukraina som inleddes i februari 2022. Men Tony Ring menar att Karlskoga inte hade haft en chans att möta upp det nya behovet av bostäder och exploatering av nya industriområden om inte kommunen redan hade en positiv utveckling.

– Man får inte glömma borta att det revs nästan 1 600 lägenheter i Karlskoga från 1995 och in på 2000-talet i samband med att gamla Bofors varslade tusentals personer. Helt plötsligt går kommunen i en annan utveckling, och tack vare att vi hade den nya näringslivsstrategin på plats och beredskap för nya bostäder och detaljplanering kunde vi ta vara på boomen som kom 2022, säger han.

Både Tony Ring och Anna Posth beskriver att en känsla av framåtanda finns i kommunen, och att den är tätt förknippad med den positiva näringslivsutvecklingen.

– För att kunna leverera våra kärnuppdrag med hög kvalitet och vara en serviceinriktad kommun måste vi ha en positiv tillväxt, vilket vi har just nu. Det är fantastiskt kul att få jobba utvecklingsorienterat med de här frågorna utifrån företagens behov, säger Anna Posth.

”Vi var totalt utskrattade”

Succén med företagsklimatet har gett blodad tand. Om man tittar på den stora rankingen, som släpps i september varje år, har Karlskoga klättrat 165 placeringar på fyra år och återfanns förra året på plats 62. Men Tony Ring förklarar att de är långt ifrån nöjda.

– Man får inte glömma bort att vi var på plats 227 då när vi började klättra 2019. Då var vår första målsättning att komma topp 100. Och jag tyckte själv att det var ett ganska högt mål, men inte alls omöjligt. Vi blev totalt utskrattade av vissa som menade att det inte fanns på världskartan, säger han och fortsätter:

– Men det tog bara två år att uppnå, och nu siktar vi på topp 30, det är dit vi ska.

En av kommunens prioriteringar kommande år är att säkra kompetensförsörjningen för de lokala företagen.

– Vi måste fortsätta att positionera Karlskoga som en attraktiv stad där man vill arbeta och bo, och att befästa Karlskoga som en högteknologisk stad så vi hjälper vår industri att attrahera rätt kompetens, säger Anna Posth.

Läs rapporten om korrelationen mellan lokalt företagsklimat och tillväxt här

Se resultaten från årets enkätundersökning Lokalt Företagsklimat här