USA:S EKONOMI

Svenska bolag stäms på miljardbelopp trots att de gjort allt rätt

Bild: Mostphotos, Fredrik Sandberg/TT, Henrik Holmberg/TT, Pressbild

Den amerikanska stämningskulturen och astronomiska skadeståndsnivåer gör att svenska företag tvekar att etablera sig i USA. ”Varje ny dom trissar upp skadeståndsbeloppen”, säger Mattias Fritz, vd för försäkringsbolaget Zurich nordiska verksamhet med huvudkontor i Sverige, till TN.

Riskerna med att bedriva verksamhet i USA har ökat i takt med att den stämningskultur som utvecklats de senaste åren numera är en regelrätt industri, berättar Mattias Fritz som är vd på försäkringsbolaget Zurich svenska kontor.

– Vi ser att fler riskkapitalbolag och fonder ger sig in på skadeståndsmarknaden. De letar reda på de potentiellt mest lönsamma fallen och erbjuder sig att driva dem mot en ersättning.

Högre och högre skadestånd

Samtidigt har ribban på skadeståndsnivåerna i de amerikanska domstolarna höjts.

– De blir högre och högre i och med att varje ny dom innebär en ny ”benchmark”. Så kallade ”nuclear verdicts” där skadeståndet överstiger 10 miljoner dollar blir allt vanligare, säger Mattias Fritz.

Ett svenskt företag, som vill vara anonymt, betalade nyligen 20 miljoner dollar i skadestånd för en incident som skedde 2018.

Delstaten där det skedde räknas som en av dem där stora skadestånd är vanligast, och det finns rapporterade fall där domslut landat på mellan 20 och 100 miljoner USD, konstaterar Mattias Fritz.

– Det här företaget valde att ingå en förlikning i stället för att gå till domstol för att minska risken för att eventuellt vara tvungen att betala en ännu högre summa, samt kostnader kopplat till försvarsadvokater.

Statistik från den amerikanska tidskriften National Law Journal bekräftar utvecklingen. Deras kartläggning visar att den genomsnittliga storleken för de dyraste skadeståndsprocesserna steg från 64 miljoner dollar till 214 miljoner mellan 2015 och 2019.

USA-marknaden skrämmer

Fenomenet kallas ”social inflation”. Det bottnar i flera orsaker. Siffror visar till exempel att 58 procent av potentiella jurymedlemmar, alltså allmänheten, anser att företag alltid har ett ansvar.

– I USA:s olika delstatsdomstolar är domarna valda av medborgarna och juryn kommer ofta från det aktuella geografiska området. Då är det mer sannolikt att man tar den drabbades sida.

– Ytterligare en förklaring kan vara att många amerikaner inte har en tillräcklig hälsoförsäkring vilket kan driva en efterfrågan på de här processerna, fortsätter Mattias Fritz.

Utvecklingen i USA innebär att fler företag tvekar kring att etablera sig i USA. Risken för att bli stämd är för hög, menar Karl-Johan Rodert, ordförande i Swedish Risk Management Association, pekar på att utvecklingen delvis smittar av sig på Europa.

– Inte alls i samma grad som i USA, då flera faktorer som finns där inte finns i EU. Inom EU handlar det mer om oro för böter eller straffavgifter på grund av snabbt ändrade regleringar, snarare än stämningar från konsumenter, som oroar för tillfället.

AI-utvecklingen innebär nya utmaningar

Både Karl-Johan Rodert och Mattias Fritz pekar dock på att riskerna ökar med EU:s nya produktansvarsdirektiv i kombination med AI-utvecklingen.

Direktivet innebär att företag även måste ta ansvar för en produkts mjukvara och det lägger bevisbördan på företagen.

– Det kan i kombination med AI-utvecklingen (mjukvara) leda till många frågetecken för vart ansvaret faktiskt ligger om något inträffar. Tillverkaren måste kunna bevisa att den mjukvara som finns i den aktuella produkten inte orsakade en skada, säger Karl-Johan Rodert.

–Ta alla AI-robotar som ger rådgivning och rekommendationer inom hälsa och sjukvård. Vart hamnar ansvaret om en person menar att en AI-robot orsakat psykisk eller fysisk skada. Här är de företagen som måste kunna visa att mjukvaran och AI-tjänsten inte bär ansvaret, fortsätter Mattias Fritz.

Risken att bli stämd är högst inom segmentet trafikansvar. En studie visar till exempel att antalet fall där stora skadestånd i samband med lastbilsolyckor har ökat med 1 000 procent de senaste 10 åren.

– Om ett företag äger ett fordon och på något sätt är inblandade i en trafikolycka med personskador är risken för att bli stämd stor. Där ser vi att många av våra försäkringstagare råkat illa ut och det är svårt att hantera.

– Även fall som involverar arbetsmaskiner där en person blir skadad är svåra att hantera, oavsett om personen följde alla instruktioner eller inte, fortsätter Mattias Fritz.

Företagen bildar egna försäkringsbolag

Konsekvensen är att försäkringspremierna blir dyrare.

– Det är svårare att hitta riskvilligt kapital för USA-marknaden och det leder till färre försäkringsbolag vilket driver upp försäkringspremierna, säger Mattias Fritz.

Därför blir det vanligare att företag startar sina egna försäkringsbolag, så kallade ”Captives”.

Klädföretaget H&M är ett exempel. När tidningen Dagens Industri undersökte H&M:s ansökan till Finansinspektionen uppgav företaget kostnadsskäl för att bilda en captive.

”Det har varit påtagligt för moderbolaget att premieutvecklingen de senaste åren har varit av 'hård' karaktär, det vill säga inneburit årliga premieökningar med åtstramade villkor. Detta har varit en pågående trend både globalt men även i Europa”, skriver H&M i sin ansökan.

– Många företag väljer att hantera riskerna internt men det tar så klart upp väldigt mycket resurser, konstaterar Mattias Fritz.

– Även om utvecklingen gör att försäkringspremierna drivs upp, så har jag svårt att tro att ens något bolag skulle kunna vara verksamt särskilt länge i USA utan försäkring. Ett aktivt riskhanteringsarbete kommer alltmer bli nyckeln till att dels hålla koll på riskerna, dels att hålla både försäkringspremier och förlikningar på hållbara nivåer, menar Karl-Johan Rodert.