DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Chefsekonomen: Konjunkturen på väg att vända

Även om det fortfarande är tuffa tider är företagen mer optimistiska om framtiden, visar en ny undersökning. ”Det kan vara en indikation på att det snart vänder”, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

I den rådande lågkonjunkturen är det många företag som kämpar för sin överlevnad och det syns bland annat i ökade antal konkurser, ökade varsel och att arbetslösheten stiger. Men i Svenskt Näringslivs undersökning Företagarpanelen märks en ökad framtidstro.

– När vi frågar företagen om deras förväntningar om framtiden så ser vi att det skett en omsvängning och de är betydligt mycket mer optimistiska om framtiden nu än vad de har varit tidigare, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Enligt företagarpanelen har bland annat varselrisken minskat. I slutet av 2023 uppgav 28 procent av företagen att det fanns en risk att de skulle behöva varsla personal inom de kommande sex månaderna. Nu har det sjunkit till 20 procent.

Dessutom syns samma positiva trend när det gäller labor hoarding, det vill säga när företagen har mer personal än de egentligen på kort sikt behöver. 30 procent av företagen uppgav i slutet av förra året att de hade mer personal än de behövde, nu är den siffran nere på 23 procent.

– Om man frågar om företagens förväntningar på framtiden så är de i princip uppe på en normal nivå nu. Det kan vara en indikation på att det snart vänder.

Det finns också positiva signaler på arbetsmarknaden. När det till exempel gäller förväntningar kring antalet anställda om ett år framåt landar siffran på 12 procent när man ser till nettotalen, det vill säga andelen företag som tror på en ökning minus andelen som tror på en minskning. När företagen bedömer behovet av att anställa jämfört med för 12 månader sedan landar den siffran på minus 6 procent.

”Företagen har blivit mer optimistiska”.

Men samtidigt är det fortfarande tuffa tider. Bortsett från pandemin så har inte investeringarna legat så här lågt sedan finanskrisen 2009, enligt mätningar från Svenskt Näringsliv. Nettotalet vad gäller hur företagens investeringar har utvecklats under det senaste året är negativt (minus 5). Men förväntningarna kring investeringar väntas öka om ett år, visar nettotalet på 7 procent. Sven-Olov Daunfeldt menar att kampen mot inflationen är över och att företagens positiva framtidstro beror på Riksbankens räntesänkning.

– Vi såg ganska snabbt att läget blev mer optimistiskt efter att Riksbanken i början av våren annonserade att de tänkte börja med räntesänkningar. Företagen ser att det kan komma ytterligare räntesänkningar och det ingjuter hopp om att konjunkturen kommer att vända.

Men även om företagen ser ett ljus i tunneln så är det fortfarande osäkert när konjunkturen kommer att vända, menar han.

– Det är väldigt mycket psykologi i ekonomi och tror företagen att det kommer att bli bättre och de börjar satsa mer så kommer också konjunkturen att vända. Våra undersökningar visar att företagen har blivit mer optimistiska och det brukar vara ett tecken på att konjunkturen är på väg att vända.

”Nu måste vi satsa på att få företagen att växa”.

Trots att pandemin, kriget i Ukraina och en lågkonjunktur har slagit hårt mot många företag har det inte påverkat deras framtidstro negativt, menar han.

– Många företag har haft det extremt tufft men jag tror att det inte har påverkat företagens syn på framtiden negativt. Företagare är i regel positiva människor som rustar sig för kriser och de försöker se möjligheter i allt.

Däremot har politiken förändrats till följd av kriserna och nu finns ett större fokus på temporära åtgärder, menar han.

– Vi har sett mycket krispolitik och det måste vi få bort. Det är inte bra utan vi måste låta marknaden få fungera av sig självt. Företag som inte är produktiva ska slås ut från marknaden och ersättas av andra företag som är mer produktiva och mer konkurrenskraftiga.

– Det är så vi får ekonomin att fungera bra och det är så vi får tillväxt och produktivitet.

Det absolut viktigaste framöver är att använda Sveriges statsfinanser för att investera i bland annat infrastruktur samt få till en bättre fungerande arbetsmarknad så att företag kan kan anställa den kompetens som de efterfrågar, menar han.

– Nu behöver politiken skapa förutsättningar för att vi ska få en starkare tillväxtkraft i den svenska ekonomin så att vi kan få en högre tillväxt och produktivitet i det svenska näringslivet.

– Kompetenskrisen är fortfarande ett jätteproblem, trots att vi nu är inne i en lågkonjunktur. Nu måste vi satsa på att få företagen att växa.