ELKRISEN

Solkaoset: Elpriset rusade från 1 till 115 kronor – ”Enorma obalanser”

En felaktig väderprognos i Tyskland orsakade i måndags ett underskott på motsvarande 8 kärnkraftsreaktorer. Detta fick intradagspriset att rusa till maxnivån 115 kronor per kilowattimme i Tyskland. ”Enorma obalanser”, säger elmarknadsanalytikern Christian Holtz. Även Karlshamnsverket var i gång, men det berodde enligt kraftverkschefen Henrik Svensson inte på Tysklandssituationen utan mothandel. Bild: Adam Ihse/TT/Mostphotos/Uniper/Privat

En felaktig väderprognos fick intradagspriset i Tyskland att nå taket på ungefär 115 kronor per kilowattimme. ”Det är en tydlig indikation på att det var väldigt ansträngt”, säger elmarknadsanalytikern Christian Holtz. Även Karlshamnsverket i Sverige var i drift.

Tyskland har haft mycket generösa bidragssystem för installation av solenergi, vilket lett till en mycket omfattande utbyggnad de senaste åren. Även om solceller är små och levererar sämre på kvällen och på vintern så är de nu väldigt många till antalet och har därför tillsammans en mycket hög maxkapacitet som kan ställa till med en hel del problem både för andra länder och på hemmaplan.

El måste nämligen konsumeras i samma stund som den produceras, och varje gång du slår på spisen eller tänder en lampa betyder det att ett kraftverk någonstans i det europeiska elsystemet i samma sekund ökar sin produktion för att möta efterfrågan. Frekvensen kan dock öka eller falla lite under eller över riktvärdet 50 hertz innan problem uppstår, så sådana mikroskopiska förändringar påverkar förstås inte frekvensen jättemycket.

Men om väderprognoserna slår fel kan det få en väldigt stor effekt om man har mycket väderberoende kraft och detta hanteras på den så kallade intradagsmarknaden där systemoperatörer (motsvarighet till Svenska kraftnät) handlar sig i balans. När mycket solenergi levereras, exempelvis mitt på en solig dag, måste andra kraftkällor dra ner sin produktion för att lämna plats i nätet. Särskilt problematiskt kan det då bli om väderprognosen slår fel.

Missbedömt vädret

En sådan situation uppstod i Tyskland i måndags, rapporterar Montel, när man missbedömt väderprognosen inför auktionen mellan producenter och distributörer som sätter priserna på den ordinarie dagen före-marknaden. Man trodde att solen skulle lysa starkare än vad den sedan gjorde. Molnbildning skulle kunna vara en förklaring.

– Flera faktorer sammanföll olyckligt, men primärt handlade det om att solkraften producerade markant mindre än planerat (och sålt på dagen-före-marknaden). I det här fallet producerade den tyska solkraften cirka 20 gigawatt mitt på dagen, vilket var ungefär 8 gigawatt (motsvarande 8 kärnkraftsreaktorer, reds anm.) lägre än TSO (systemoperatörens) prognos och förmodligen ungefär lika mycket lägre än vad marknadsaktörerna sålt på dagen-före-marknaden, vilket innebär enorma obalanser att hantera på kort tid, säger Christian Holtz till TN.

Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis. Bild: Pressbild

Priset slog i maxtaket

Detta kan då lösas på två sätt. Antingen att andra kraftverk, exempelvis vattenkraft eller fossilgaskraftverk, ökar sin produktion eftersom de kan rampa upp väldigt snabbt för att möta efterfrågan, eller att konsumtionen minskas genom att till exempel att stora industrikonsumenter stänger av sina maskiner.

Beroende på hur stort den som budar in anser ingreppet vara, desto högre blir priset. I det aktuella fallet slog priset på Epex-Spot-börsens kontinuerliga marknad för 15-minuters block i Tyskland i taket mellan 09.00-11.00 enligt Montel. Maxtaket ligger på 9 999 euro per megawattimme eller motsvarande ungefär 115 kronor per kilowattimme. Som jämförelse kan nämnas att priset på dagen före-marknaden beräknades till 1,35 kronor per kilowattimme enligt Montel.

– Givet att Tyskland i dag har över 80 gigawatt solkraft, så är det jätteviktigt med såväl bra prognoser för solelsproduktionen, som flexibla resurser som kan kompensera för mer/mindre solkraft än prognostiserat och snabba förändringar i solelsproduktionen, säger Christian Holtz.

Rekord för obalans

Jean-Paul Harreman, direktör för Montel Analytics, uppskattar det egentliga priset för balansering i Tysklands automatiska frekvensåterställningsreserv (aFRR) till 172 kronor per kilowattimme för 15-minutersblocket som började klockan 09.00.

”Detta kan vara ett rekordpris för obalans i Tyskland”, sa han till Montel.

Ännu värre blir det förstås om buden på marknaderna inte räcker till, för då blir systemoperatörens svar nämligen att släcka områden, så kallad förbrukningsfrånkoppling, för att skydda elsystemet från kollaps. Men så nära verkar de inte varit enligt Jean-Paul Harreman.

"De höga handelsvolymerna indikerar att det fortfarande fanns en hel del flexibilitet på marknaden, bara inte kontrakterad till TSO”, säger han.

Christian Holtz ser händelsen i Tyskland som en tydlig signal på att vi behöver få in mer flexibilitet i systemet.

– I Sverige är situationen helt annorlunda, även om liknande situationer kan komma att uppstå i mindre skala framgent med en växande andel solel. I Sverige har utmaningarna med att balansera elsystemet i stället den senaste tiden primärt handlat om brist på nedregleringskapacitet när dagen-före-priset på el varit lågt. Här är det viktigt att mer förnyelsebar elproduktion, inte minst vindkraft, kommer in och kan reglera ned (stänga av, reds anm.) sin produktion när elpriserna är låga, säger Christian Holtz.

Pontus De Maré, drifschef på Svenska kraftnät. Bild: Pressbild

Svenska kraftnät har utmaningar

Och Svenska kraftnät verkar också ha haft utmaningar under veckan. Under måndagen har inte minst både Ryaverket och det oljeeldande Karlshamnsverket aktiverats mellan klockan 07.00 och 11.00 för att ”undvika överlast i nätet”, skriver de i sin veckorapport ”Från driften”. Det verkar dock inte vara kopplat till Tysklandssituationen.

– Genom att aktivera resurser på vissa ställen i nätet kan behovet av överföring på en del ledningar minska. Behovet täcks av en ”närmare” produktionskälla och minskar därmed överföringsbehovet på aktuell ledning, säger driftschef Pontus De Maré.

I rapporten noterar de att det varma vädret påverkar kapaciteterna nedåt då överföringsförmågan minskar med ökade temperaturer. Snitt 4 (ned till Skåne) är nedsatt och en av anledningarna är att kärnkraftsreaktorn Ringhals 3 är på revision, skriver de.

Henrik Svensson, kraftverkschef på Karlshamnsverket. Bild: Uniper

Henrik Svensson, kraftverkschef på Karlshamnsverket, ser inte heller någon koppling mellan att Karlshamnsverket ropades in och Tysklandsfallet. Det verkar bara vara ett sammanträffande i tid.

– Det stämmer att Karlshamnsverket var avropat för mothandel i måndags förmiddag under några timmar. Avropet kom oss tillhanda efter att dagen före marknaden hade körts i söndags ungefär vid 14-tiden – alldeles för tidigt för att någon skulle kunna se de utmaningar som sedan uppstod dagen efter.