DEBATTEN OM UPPHANDLINGARNA

Forskare: Inför betyg på leverantörer vid upphandling

Staten borde införa ett ratingsystem av företagen som deltar i offentlig upphandling. Det slår fyra forskare fast i en ny rapport, finansierad av SNS. Men det finns flera invändningar mot ett sådant system. ”Om inte ratingsystemet känns tillförlitligt så kommer det skada förtroendet hos leverantörerna”, säger Ulrica Dyrke på Almega.

Forskarna föreslår ett system som liknar dem som finns på privata marknader för exempelvis taxi- och hotelltjänster, där myndigheter efter ett avslutat kontrakt får sätta betyg på hur väl företaget levererade utifrån kriterierna i avtalet.

Forskarna hoppas på ett öppet och publikt system, helst drivet i offentlig regi, där betygsättningen av leverantörer går från undermåliga till extraordinära insatser. De ser betygssättningen som ännu en parameter gängse pris och kvalitet att väga in när en myndighet förbereder en offentlig upphandling.

De menar att ett ratingssystem kan ge bättre kontroll av leverantörer innan kontrakt skrivs och därigenom också förebygga flera av de problem som återkommande förknippas med offentlig upphandling så som bristande kvalitetsfokus, krånglig byråkrati, konkurrens från oseriösa leverantörer och organiserad brottslighet.

– Vi har idag inga fullgoda alternativ för att mäta kvalitet innan en upphandling. Vi tror att ett sådant här system gör att vi bättre kan ta vara på våra konkurrensmekanismer, och därmed skapa en effektivare och kvalitativ upphandling, säger Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan och Umeås universitet, på ett seminarium i samband på släppet av rapporten.

Kan skada förtroendet hos leverantörerna

Det finns dock flera invändningar mot ett ratingsystem. Ulrica Dyrke, jurist och näringspolitisk expert på offentlig upphandling och konkurrens på Almega, tycker att det är bra att rapporten belyser vikten av utökat underlag och bättre uppföljning i samband med offentlig upphandling, men är orolig för bedömningskriterierna för betygssättningen.

– Krav och villkor i kontrakten varierar ofta, även om det handlar om samma tjänster - och det påverkar uppdragens faktiska innehåll. Ett sådant här ratingsystem bygger dock på att det finns grundläggande bedömningsmekanismer som kan appliceras likadant på alla kontrakt, vilket skulle bli en stor utmaning att få till. Om inte ratingsystemet känns tillförlitlig så kommer det skada förtroendet hos leverantörerna, säger hon på seminariet.

Hon lyfter också upp att offentlig upphandling är ett väldigt lagreglerad procedur, till skillnad mot när konsumenter köper hotelltjänster eller taxiresor, och att ett ratingsystem riskerar att skapa komplexa rättsliga processer. Till exempel gör EU-domstolens rättspraxis gällande att ett beslut om ett visst betyg av en leverantör kan överklagas.

– Vi behöver en vidare analys av vilka rättsliga följder som finns. Om ett betyg överklagas kommer domstolen behöva ta sig an om bedömningen gjorts på rätt sätt, vilket riskerar att bli en komplex rättslig historia, säger hon.

”Litar inte på Trustpilot när jag bokar hotell”

Även Magnus Persson, vd på Skanska, ställer sig tveksam till ett ratingsystem.

– Att upphandlande myndigheter skulle använda sig av referenser i en större utsträckning än vad som görs idag vore bra. Däremot tror jag inte på ett ratingsystem för samtliga upphandlingar. Vissa upphandlingar idag är väldigt komplexa, och då blir det svårt att veta exakt vad som det sätts betyg på, säger han på seminariet.

– Risken är också att det inte blir ett helt objektivt system. Jag litar inte helt på Trustpilot när jag ska boka ett hotell, säger han.

Martin Kruse inköpsdirektör på Arbetsförmedling och nyligen avgången som ordförande i Sveriges Offentliga Inköpare, är desto mer positiv.

– Jag tror att allmänheten förväntar sig att vi som upphandlar utvärderar de leverantörer köper ifrån, och att ett ratingsystem skulle kunna täcka ett stort gap som finns idag. Det här förslaget är lysande på det sättet att man kopplar ihop beställaren med affären på ett tydligare sätt än idag, säger han på seminariet.

Författarna bakom rapporten:

Malin Arve, professor i bedriftsøkonomisk analyse vid Norges Handelshøyskole.

Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm.

Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.