REGELKRÅNGLET

Här är planen för att minska regelkrånglet – ”Regeringen får inte tappa mark”

Antingen överimplementerar Sverige olika EU-direktiv eller så kommer vi in för sent, konstaterade näringsminister Ebba Busch nyligen på ett seminarium. ”När debatten startar i Sverige så har lagstiftningståget redan lämnat stationen”.

Sverige har en vana att överimplementera olika EU-direktiv och förordningar, uppgav Näringsminister Ebba Busch nyligen på ett seminarium som Näringslivets Regelnämnd (NNR) arrangerade.

”Tåget har redan gått”

Det betyder att de svenska företagens konkurrenskraft tar stryk jämfört med andra EU-länder. En orsak till det är att Sverige är sena på bollen.

– När debatten startar i Sverige så har lagstiftningståget i EU många gånger redan lämnat stationen. Sverige måste bli bättre på att vara med från början i diskussionerna kring nya EU-direktiv och lagar sa Ebba Busch.

Hon berättade att regeringen därför ska starta ett implementeringsråd som ska fånga upp olika EU-initiativ från början och analysera dess konsekvenser för det svenska näringslivet.

– Regeringen tänker att rådet ska bevaka det svenska näringslivets intressen och på så sätt motverka omotiverade kostsamma regelbördor, samt minska de administrativa kostnaderna. Företagens regelkostnader uppgår idag till 378 miljarder kronor, konstaterade Ebba Busch.

Andrea Femrell, vd på NNR, menade att det initiativet kom i grevens tid.

– Att Sverige dels kommer in sent i EU-processen, dels genomför reglerna på ett striktare sätt än nödvändigt försämrar de svenska företagens konkurrenskraft jämfört med andra EU-länder, där EU:s direktiv analyseras noggrant innan de implementeras.

– Det är särskilt viktigt just nu eftersom det är så mycket EU-lagstiftning på väg in, exempelvis EU: s ambitiösa lagstiftningspaket kopplat till den gröna given. Det kräver att vi är med och analyserar hur lagstiftningen kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt, fortsätter han.

Han nämner EU:s art- och habitatdirektiv (Artskyddsförordningen i Sverige) och EU:s luftkvalitetsdirektiv som exempel på direktiv där Sverige missat att göra en ordentlig konsekvensanalys och där vi ägnat oss åt så kallad ”gold plating” – alltså att överimplementera EU:s direktiv.

Andrea Femrell pekar också på att det finns möjlighet till undantag i EU-lagstiftningen.

– Artskyddet är ett exempel på ett direktiv som har fått effekter som vida överstiger hur det var tänkt från början och där vi inte utnyttjar de undantag som finns. När det gäller luftkvalitetsdirektivet valde Sverige en egen metod för var och hur mätningarna av luftkvaliteten ska göras, vilket gav ett allvarligare resultat jämfört med övriga EU-länder.

”Leder till osäkerhet”

En orsak till att Sverige är sena på bollen och inte genomför en ordentlig konsekvensanalys är det svenska decentraliserade förvaltningssystemet.

Det menar Lena Nerhagen och hennes kollega Johanna Jussila Hammes som har undersökt hur Sverige och Finland hanterar EU-direktiv och förordningar.

Det visade sig att Finland har en påtagligt centraliserad modell där EU-direktiv hanteras och analyseras på Finlands motsvarighet till Regeringskansliet.

– Vår forskning visade att Finland angriper EU-frågorna mer enhetligt och strategiskt för att bedöma hur de påverkar dem.

Sveriges förvaltningssystem är på gott och ont mycket mer decentraliserat med många myndigheter och Länsstyrelser som ska ha med sina perspektiv i en fråga.

– Man har ofta ett delat ansvar vilket leder till osäkerhet och svårighet att fatta beslut.

”Regeringen måste ligga på hårt”

Förutom nyheten om att ett Implementeringsråd ska startas lyfte Ebba Busch fram det Förenklingsråd som regeringen beslutade om tidigare i våras och som ska identifiera områden som är av särskilt intresse för näringslivet från ett förenklingsperspektiv.

– Förenklingsrådet ska förse regeringen med konkreta förenklingsförslag som vi kan gå vidare med och åtgärda, sa Ebba Busch.

Andrea Femrell på NNR frågade Ebba Busch hur regeringen tänker sig att alla de förslag på förenklingar som kommer från Förenklingsrådet ska bli verklighet.

– Jag räknar med att regeringen nu får en oberoende part vid sidan om som kommer att ligga på hårt i de här frågorna. Sen kommer det bli regeringen som får redovisa varför i de fall vi inte går vidare med en rekommendation från Förenklingsrådet, eller från Implementeringsrådet för den delen. Det är min grundinställning.

Andrea Femrell påpekade att regeringen inte kan luta sig tillbaka och vänta på att Förenklingsrådet ska börja leverera förslag på olika förenklingar.

– Regeringen får inte tappa mark i den här frågan och kan inte bara lämna det åt rådet att vara aktiv i de här frågorna.

Nyligen stod det klart att det blir Kristina Alsér, företagare och tidigare landshövding, som blir Förenklingsrådets ordförande. Andrea Femrell tar plats som ersättare. Ledamöter är Christer Östlund och Erik Östman, experter på organisationerna Svenskt Näringsliv och Företagarna.