BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN
Järnvägskaoset drabbar 400 000 jobb – ”Stor frustration”
Vart fjärde företag påverkas allvarligt av störningar, stopp eller kapacitetsbrist på järnvägen, visar en ny rapport. Hundratusentals jobb hotas och Sverige riskerar ett rejält BNP-tapp, enligt de nya beräkningarna. ”Vad vi gör nu har stor betydelse på lång sikt”, säger rapportförfattaren Lars Jagrén till TN.
Rapporten bygger på intervjuer med 20 stora industriföretag, som till bransch och lokalisering är representativa för industrisektorn. Samtalen visar att vart fjärde företag påverkas allvarligt av störningar, stopp eller kapacitetsbrist på järnvägen och att 80 000 sysselsatta i de företagen i Sverige, direkt och indirekt, därför påverkas. Uppräknat till nationell nivå innebär det att 400 000 direkt och indirekt sysselsatta drabbas av brister i järnvägssystemet.
Transportproblemen leder till en negativ påverkan på industrins investeringsvilja, och intervjuerna indikerar att investeringar på omkring 25 miljarder kronor per år skulle kunna påverkas negativt utan en satsning på järnvägen. En grov beräkning visar att skatteintäkterna från de påverkade jobben skulle räcka för att finansiera omkring 100 000–125 000 offentliga jobb.
– Framför allt är den tyngre verkstadsindustrin och basindustrin väldigt tågberoende, och påverkas när det blir störningar. Det skapar stora problem för företagen, de känner en stor frustration, säger Lars Jagrén.
En tydlig konkurrensnackdel för Sverige
Han beskriver en situation där underhållsskulden på det svenska järnvägsnätet byggts upp över tid. Ett exempel på en sträcka där problemen blir större för varje år är mellan Nordens största godsbangård Hallsberg och Nordens största hamn Göteborg, där transporttiden på sträckan ökat med 35 procent sedan år 2000.
Enligt International Institute for Management Development senaste mätning av olika länders konkurrenskraft rankas Sveriges transportinfrastruktur på 19:e plats, vilket är sämst av länderna i Norden. På World Economic Forums senaste ranking Global Competitiveness Index 2019 hamnade Sverige på 40:e plats vad gäller järnvägsnätets kvalitet. Trafikverkets egen analys visar att det uppdämda underhållsbehovet av järnvägen har vuxit till drygt 91 miljarder kronor.
Järnvägen börjar alltså bli mer och mer av en konkurrensnackdel för Sverige. Lars Jagrén ser två tydliga scenarier framför sig. Det ena scenariot är en utveckling där industrin bromsas av fortsatta störningar och kapacitetsbrist i järnvägssystemet. Det andra scenariot är ett tillväxtscenario där investeringar och ökad produktion möjliggörs genom ökade underhållsinvesteringar och kapacitetsinvesteringar i järnvägssystemet.
– Skillnaden mellan dessa scenarier får en stor samhällsekonomisk betydelse, även med försiktiga antaganden, säger han.
Beräkningen utgår ifrån att den samlade tillverkningsindustrin tillsammans med gruv- och mineralnäringen har ett förädlingsvärde på nästan 800 miljarder kronor per år. Värdet av ytterligare en halv procents årlig tillväxt av förädlingsvärdet till följd av åtgärdade brister i järnvägssystemet, jämfört med en halv procents årlig inbromsning till följd av fortsatta brister, är 8 miljarder kronor per år.
År 2050 blir skillnaden mellan scenarierna, sett till industrins förädlingsvärde, drygt 320 miljarder kronor i 2023 års penningvärde. Denna skillnad motsvarar 3 procent av Sveriges BNP år 2050.
Vilket scenario är troligast?
Så vilket scenario tror Lars Jagrén själv är mest troligt att det slår in?
– Det verkar finnas en bred samsyn över partigränserna av behovet att förbättra transporterna, vilket talar för en positiv utveckling, säger han och fortsätter:
– Men tittar man historiskt har politiken i mångt och mycket valt att skjuta på problemet. Så det positiva scenariot bygger på att man faktiskt tar tag i det här nu och börjar investera.
Lars Jagrén menar att en förbättrad järnväg är förutsättning för att lyckas med den gröna omställningen. Han tycker att det mest prioriterade borde vara att rusta upp den redan existerande järnvägen.
– Den lägst hängande frukten måste vara att minska underhållsskulden och få bort de värsta flaskhalsarna och bristerna som finns idag. Sedan behöver man titta på att bygga ny järnväg också, men det tar ju betydligt längre tid, avslutar han.
Länk till rapporten Industribroms eller industrilyft? Störningar och kapacitetsbrist i järnvägssystemet hinder för industrins tillväxt
