REGELKRÅNGLET

Här är reglerna företagen avskyr mest – ”Blir ännu värre”

Regelbördan ökar år för år och tre av fem företagsledare befarar att det blir ännu värre de kommande åren, visar en ny undersökning. ”Det är uppenbart att miljötillsyn och andra inspektioner blivit en kassako för vissa kommuner”, säger företagaren Sven Gudmundsson till TN.

Betydligt fler företag upplever att deras regelbörda blir allt tyngre än de som anser att den blivit lättare. Dessutom tror inte 60 procent av företagsledarna att regelbördan kommer att minska de närmaste åren. Det visar en undersökning av hur företagen upplever de statliga reglerna, som Skop gjort på uppdrag av Näringslivets Regelnämnd, NNR.

– Vi har under många år följt upp hur företagen upplever regelbördan genom årliga undersökningar och det är tydligt att det blivit värre och värre under årens lopp. Det är en signal om att regeringens förändringsarbete går för långsamt, säger Andrea Femrell, vd för NNR, till TN.

Det är särskilt tre områden som sticker ut och det är krångliga skatte- och momsregler följt av arbetsrätt och miljökrav. Tre av fem företag menar att de skulle kunna öka sin försäljning och anställa fler medarbetare om den totala regelbördan minskar.

– Det är väldigt tydliga indikationer på att regelförbättring behövs för företagsklimatet och för Sveriges tillväxt, säger Andrea Femrell.

”Retar mig mycket”.

En företagare som under många år lyft frågan om regelkrånglet är Sven Gudmundsson som äger Circle K Sannarp i Halmstad. Han har varit verksam i drivmedelsbranschen under flera decennier och är kritisk mot att det är så stora skillnader beroende på vilken kommun som är inblandad.

– Avgifterna för till exempel miljötillsyn kan gå på 4 400 kronor i en kommun och 32 000 kronor i en annan kommun. Det är exakt likadana verksamheter men notorna hamnar på så olika belopp bara för att två olika kommuner hanterar tillsynen. Detta retar mig mycket, säger Sven Gudmundsson till TN.

Han följer företagsklimatet noga över landet och noterar att det finns ett tydligt samband mellan ett gott företagsklimat och en effektiv myndighetsutövning.

– Det är en otrolig skillnad mellan kommunerna. Timtaxan för en inspektion kan variera från 800 kronor hos en effektiv kommun till 1 650 kronor hos en sämre kommun. Tillsyn kan debiteras för 4 timmar hos en kommun och 26 timmar i en annan för precis likadana verksamheter. Det är uppenbart att miljötillsyn och andra inspektioner blivit en kassako för vissa kommuner. Det blir tyvärr också bara värre och värre för kommunerna verkar behöva intäkterna, säger Sven Gudmundsson.

”Viktigt att regeringen skyndar på sitt arbete”.

NNR uppger att regeringen faktiskt har gjort en del insatser för att lindra företagens regelbörda. Bland annat har ett förenklingsråd med näringslivsrepresentanter tillsatts som ska ta fram beredningsbara förslag. Ett annat råd ska se över hur EU-lagstiftning kan implementeras smidigast i Sverige.

– Detta är viktiga insatser för regelstrukturen men företagen märker ju inget förrän det kommer konkreta förenklingar. Därför är det viktigt att regeringen skyndar på sitt arbete så att något verkligen händer, säger Andrea Femrell.

Den första undersökningen om företagens regelbörda gjordes 2009. Under Maud Olofssons tid som näringsminister såg NNR en förbättring. Men under följande regeringar ökade krånglet igen och har sedan dess parkerat på en hög nivå.

– Det märks helt klart vilken regering och vilken minister som prioriterar frågan. Så för den här regeringen är det viktigt att visa att den vill gå från ord till konkret handling. En minskad regelbörda skulle få stor effekt på Sveriges ekonomi och näringslivets konkurrenskraft, säger Andrea Femrell.

Sven Gudmundsson håller med om att politikerna måste inse att regelkrånglet har stora inverkningar på det svenska företagsklimatet. Han menar att regeringen måste ge tydligare direktiv till myndigheterna som i sin tur måste bli bättre på att följa direktiven.

– Mycket av det som sker idag kring tillsyn och inspektioner hade jag inte godkänt om jag upphandlat tjänsterna av en privat näringsidkare. Regelbördan drabbar mig som företagare på flera sätt. Det leder till att motståndet att investera överlag blir större vilket ger lägre skatteintäkter och minskar den ekonomiska tillväxten i hela samhället, säger Sven Gudmundsson till TN.