DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Så fick England barnen att bli bäst på att läsa

I England har man på knappt tio år lyckats förbättra elevernas prestationer inom inte minst läsning. Det går att göra även i Sverige, konstaterade den brittiske toppolitikern Nick Gibb i Almedalen.

Resultaten i den brittiska skolan hade rasat när Nick Gibb tillträdde som Storbritanniens utbildningsminister år 2010. Han oroades över att de engelska barnen presterade allt sämre i både läsning och matematik och bestämde sig för att ta reda på vad som hade gått snett.

Efter att ha besökt ett stort antal skolor och konsulterat forskningen gick det upp för honom varför Storbritannien, vars elever tidigare hade presterat i internationell toppklass, nu hade rasat tiotals placeringar på kort tid.

Slutsatsen var att skolan hade kommit att fokusera på projekt, diskussioner och egna analyser från eleverna snarare än kunskap och lärarledd undervisning. Kraven hade sänkts och det fanns ett motstånd mot prov, berättade Nick Gibb när han intog Svenskt Näringslivs scen i Almedalen.

–Du kan inte lära ut kritiskt tänkande genom att lära ut kritiskt tänkande. För att kunna tänka kritiskt måste du först ha kunskaper, sa han.

För att vända utvecklingen och gå tillbaka till en kunskapsbaserad skola införde Nick Gibbs, som har suttit i det brittiska parlamentet sedan 1997 och varit utbildningsminister i flera omgångar, bland annat ett obligatoriskt lästest för sexåringar.

Testet fokuserar på ”phonics”, det vill säga förmågan att koppla ihop bokstäver och ljud, ljudmetoden som den ibland kallas på svenska, För att få godkänt krävs 32 av 40 korrekt lästa och uttalade ord. De barn som inte klarar testet får försöka igen nästa år – allt för att ingen ska släppas igenom skolsystemet utan att lära sig läsa ordentligt.

Och resultaten lät inte vänta på sig. På bara några år lyckades England klättra rejält i internationella jämförelser och ligger i dag i toppskiktet när det kommer till läsning. Genom att lära sig hur varje bokstav uttalas och sedan koppla ihop ljuden till hela ord blir barnen helt enkelt betydligt bättre på att läsa jämfört med om de ser varje ord som en färdig enhet som ska uttalas på ett visst sätt.

”Det här är kunskap som alla småskolelärare hade en gång i tiden.”

De brittiska slutsatserna ligger helt i linje med det som specialläraren och läromedelsförfattaren Inger Fridolfsson har sett i sin forskning. På seminariet berättade hon att låga krav slår hårt mot de svagaste eleverna eftersom de blir godkända utan att ha med sig nödvändiga kunskaper.

Precis som Nick Gibb har Inger Fridolfsson sett att ljudmetoden är det absolut bästa sättet att lära sig läsa. Men trots det används den inte i någon högre utsträckning i svensk skola – åtminstone inte längre, menar hon.

– Det här är kunskap som alla småskolelärare hade en gång i tiden men den kunskapen har tyvärr gått förlorad, sa hon under seminariet.

Utöver högre krav på eleverna efterfrågar Inger Fridolfsson en översyn av allt från kursplaner till lärarutbildningar och läromedel. För att kunna sätta in rätt insatser i tid är det av yttersta vikt att tidigt identifiera vilka barn som har svårt för att lära sig att läsa, underströk hon på seminariet.

Läromedel utan koppling till forskning

En översyn av läromedlen efterfrågas också av Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik, och Linda Marie Ahl, doktor i matematikämnets didaktik, som också medverkade på seminariet. De konstaterar att det är svårt att hitta en koppling mellan vad forskningen visar och de läromedel som används i matematikundervisningen i svenska skolor.

Samtidigt bedriver svenska lärare en hög grad av läromedelsbaserad undervisning där matteboken helt enkelt utgör själva kursen.

– Det vi kan se är att svenska lärare har en väldigt hög tilltro till läromedlen så det innebär i alla fall att det finns en stor potential till förändring om vi får nya läromedel som bygger på forskningsresultat, sa Linda Marie Ahl.

Matematik ett sorgebarn

För den tråkiga sanningen är att svenska elever inte bara ligger efter i läsning utan även i matematik. Det menar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, som i flera rapporter har visat hur skolresultaten har utvecklats. Det han har sett i sin forskning är att de svenska skolresultaten har förbättrats avsevärt sedan 2010 och att framför allt elever med svensk bakgrund generellt sett presterar bra jämfört med de flesta andra länder i OECD.

– Det största problemet i den svenska skolan är de katastrofala resultaten som vi tyvärr ser hos många elever med utländsk bakgrund. Det underminerar integrationen och är ett problem för Sverige som kunskapsnation och för tillväxten. På sikt påverkar det Sveriges konkurrenskraft så vi måste verkligen göra något åt det här.

Jämfört med många andra länder har Sverige enligt Gabriel Heller Sahlgren en hög andel elever med utländsk bakgrund, vilket alltså bidrar till sämre resultat i internationella jämförelser. Men det finns även stora skillnader mellan stad och på landsbygd.

Och när det kommer till matematik gör de svenska eleverna dåligt ifrån sig oavsett om de har svensk eller utländsk bakgrund, menar han.

– Framför allt har vi en väldigt låg andel elever som är högpresterande inom matematik, endast fem procent. Men Sverige har egentligen aldrig varit bra på matte, på 80-talet låg vi på samma nivå som Thailand.

Gabriel Heller Sahlgren avslutade sin del av seminariet med att dela med sig av sina bästa tips på vad han menar behövs för att höja nivån i svensk skola. Även han är en anhängare av ”phonics”-metoden och han lyfter dessutom fram ett annat engelskt begrepp, nämligen ”no excuses” som handlar om disciplin och arbetsro i klassrummet.

Heller Sahlgren ser också att det behövs bättre undervisning i framför allt matematik och bättre metoder och system för att följa upp vad eleverna har lärt sig.