BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

MSB varnar: Sverige är inte rustat för kris

MSB flaggar för att Sveriges beredskap när det gäller infrastruktur, civilförsvar, livsmedelsförsörjning och stabil tillgång till dricksvatten har betydligt mer att önska. ”Det finns brister som såklart får konsekvenser för samhällets förmåga att hantera kris och krig”, säger Anders Eriksson, enhetschef på avdelningen för krisberedskap och civilt försvar, till TN.

Sedan Rysslands olagliga annektering av Krimhalvön 2014 har Sverige gjort ett omtag i den svenska försvarspolitiken och gjort satsningar för att återuppta totalförsvarsplaneringen.

– Avvecklingen av det civila försvaret var väldigt effektiv och lett till att vi nu på många sätt har tvingats börja om från noll, säger Anders Eriksson enhetschef på avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Han menar att coronapandemin bidrog till att både allmänheten och politiken fick en djupare förståelse kring vikten av ett starkare civilt försvar.

– Vi fick också bra erfarenheter av pandemin i form av hur vi kan samordna och samverka mellan olika aktörer, både statliga och icke-statliga.

– Dessutom har Rysslands invasion av Ukraina gjort att ingen längre ifrågasätter behovet av att vidta stora åtgärder för att rusta upp det civila försvaret.

”Vi har identifierat behov motsvarande minst 32 miljarder per år”.

MSB har under de senaste åren fått en rad nya uppdrag från regeringen. Bland annat har myndigheten gjort beräkningar för det civila försvarets upprustning.

– Vi har identifierat behov motsvarande minst 32 miljarder per år för den kommande mandatperioden. Men det blir också ett helt orimligt sätt att se på statens ekonomi, även om behoven är mer eller mindre obegränsade. Så därför återkom regeringen och bad oss att prioritera.

Därefter föreslog myndigheten tre ekonomiska planeringsnivåer på tio, 15 och 20 miljarder kronor.

– Vi beskrev också vilken typ av civilt försvar Sverige får för de olika nivåerna. För tio miljarder per år så får vi ett civilt försvar som innebär att samhället har en så pass stark robusthet att vi kan stå emot den första smällen av ett väpnat angrepp. Det innebär att vi kan klara oss i en vecka och därefter köpa oss tid att vidta andra åtgärder.

– När det handlar om 15 och 20 miljarder så kan vi redan i fredstid börja bygga upp en försörjningsberedskap som gör att vi klarar oss längre.

”Pandemin visade på att det finns en robusthet i det svenska samhället”.

Även när det gäller den svenska livsmedelsberedskapen så finns mycket kvar att göra.

– Vi har därför sagt till regeringen att det krävs väldigt mycket pengar under de kommande åren för att vi ska kunna nå längre. Men vi ska också komma ihåg att pandemin visade på att det finns en robusthet i det svenska samhället och att vi snabbt kan ställa om.

Det rådde stora orosmoln kring hur Sverige skulle lösa livsmedelsförsörjningen både under pandemin och i början av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

– Vi blev av med viktiga importmarknader för den svenska livsmedelsförsörjningen men den grundläggande robusthet som vi har i samhället gjorde att vi lyckades hitta andra vägar. Vi ser att i den offentliga förvaltningen, i näringslivet och i den svenska befolkningen så finns det en robusthet som gör att vi klarar oss bättre än vi tror.

Utöver kostnaderna som krävs för att bygga upp det civila försvaret finns även andra utmaningar. Bland annat finns ett omfattande investeringsbehov i infrastrukturen.

– Så vi vet ju att det finns brister i infrastrukturen som också såklart får konsekvenser för samhällets förmåga att hantera kris och krig.

Dessutom handlar det om att bygga upp en robusthet kring det svenska dricksvattnet. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten behöver det satsas över tio miljarder kronor mer per år för att rusta upp landets kommunala vatten- och avloppsanläggningar.

– Det handlar också om att sjukvården måste fungera i fredstid för att den ska kunna funka i krig. Infrastrukturen måste vara tillräckligt robust för att kunna hantera ett normalläge för att vi ska kunna vidta åtgärder och vi måste ha dricksvatten – även i krig.

”Företagen ser infrastruktur som ett tillväxthinder”.

I diskussionen om hur den svenska infrastrukturen ska rustas upp har en del lyft fram möjligheten att öppna upp för privata investeringar. Något som Anders Eriksson inte vill ta ställning till.

– Men vi ska komma ihåg att i det gamla totalförsvaret så hade näringslivet själva under ledningen av SAF fonderade medel för att kunna vidta beredskapsåtgärder hos företag. Så det finns en historik i Sverige av att företag själva avsätter medel för att kunna bidra till det svenska försvaret.

Han menar att fler aktörer, framför allt inom det offentliga men även privata, behöver ta hänsyn till totalförsvaret i den verksamhet man bedriver – även i fredstid.

– Det innebär alltså att när man står inför ett prioriteringsbeslut så behöver man ställa sig frågan vilket av alternativen som är bäst för totalförsvaret och för Sveriges förmåga att stå emot påfrestningar. På det sättet höjer vi tillsammans den grundläggande robustheten.

Nils Paul, expert på infrastruktur hos Svenskt Näringsliv, lyfter fram det faktum att underhållsskulden på Sveriges vägar och järnvägar snart uppgår till 127 miljarder kronor.

– Svenskt Näringsliv vill att hela underhållsskulden ska nollställas, det handlar om att investera och rusta infrastruktur i hela landet kommande år, säger han till TN.

– Det skulle ge hela samhället bättre motståndskraft och även gynna näringslivets transporter. I Svenskt Näringslivs rapport Företagens regionala utveckling uppger 17 procent av företagen att infrastruktur är ett tillväxthinder.

Dessutom menar han att en infrastruktur som är rätt underhållen är mer motståndskraftig mot störningar, som till exempel påfrestningar från längre och tyngre transporter men även påverkan av extremväder vilket blir vanligare som en följd av klimatförändringar.

– Beredskap handlar även om att involvera näringslivet. För att upprätthålla försörjningskedjor i Sverige behöver vi svenskflaggade fartyg, svenska flygbolag och åkerier. Kort sagt svenska transportföretag med fordon, utrustning och personal i Sverige. Därför behöver vi jobba för ett bättre företagsklimat.