DEN SVENSKA INDUSTRIN

H2GS efter kritiken: ”Bygg ut alla planerbara kraftslag”

Lina Håkansdotter, Chief Sustainability and Corporate Affairs Officer på H2 Green Steel, och Kärnkraftverken Forsmark 1 och 2. Bild: Pressbild H2GS/Christine Olsson / TT

H2 Green Steel vänder sig mot kritiken att industrisatsningarna i norr kommer att sluka stora delar av Sveriges elproduktion och driva upp elpriserna. ”Som systemet ser ut nu så kan vi bygga ut alla planerbara kraftslag”, säger Lina Håkansdotter på H2GS till TN.

Regeringens mål är att öka elproduktionen till minst 300 terawattimmar (TWh) år 2045 för att klara av den gröna omställningen. Det skulle innebära en ökning med cirka 7 TWh per år från de 135 som produceras idag.

Samtidigt minskade elanvändningen år 2023 till den lägsta nivån sedan år 1990 och flera stora elektrifieringsprojekt har blivit försenade. Är det ett tecken på att de framtida prognoserna är uppblåsta, eller på att osäkerheten för om det kommer finnas el att tillgå försenar företagens investeringar? Adam Kanne, Vice President Public Affairs på kemiföretaget Perstorp och Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på gruvjätten LKAB, är tydliga med att det beror på det sistnämnda.

– Investeringar i industrins omställning är beroende av tillgänglig el och effekt, annars blir det inga investeringar. Det är inte en situation där vi frågar oss vad som är hönan och ägget, utan det är hönan som inte finns, säger Adam Kanne under ett seminarium i Almedalen.

– Vi sitter fortfarande fast i tillståndsprocesser med Hybritdemon. När en sådan stor investering kommer blir det en ketchupeffekt, då tillkommer fem terawattimmar direkt på elnätet. Men det går för långsamt och stannar upp av olika skäl, säger Niklas Johansson.

Slår tillbaka mot kritiken

En genomgående kritik mot de stora industrisatsningarna i norr har varit att de kommer att sluka en stor del av Sveriges elproduktion, något som riskerar att leda till högre elpriser för vanliga hushåll och andra företag, framför allt i södra Sverige, vilket TN har rapporterat om flera gånger.

Det är en kritik som LKAB och H2 Green Steel, som båda genomför stora satsningar för att kunna producera ”grönt stål”, slår tillbaka emot.

– Det är en kritik om ett scenario som inte finns. Vår omställning är en successiv omställning med flera steg. Kan vi inte gå i takt med elanvändning och elproduktion så försvinner vår affär, och då genomför vi inte det här, säger Niklas Johansson på LKAB.

Även Lina Håkansdotter, Chief Sustainability and Corporate Affairs Officer på H2 Green Steel, menar att kritiken inte ”hänger ihop”.

– Det är olyckligt att vi har olika elpriser inom landet. Att södra Sverige har höga elpriser beror på att man har en stor konsumtion i förhållande till sin produktion och att man sitter tätt länkad med kontinenten och Tyskland och importerar elpriser därifrån, säger hon till TN och fortsätter:

– Vi har dessutom kapacitetsbegränsningar i överföringen från norr till söder, så även om inte elen skulle användas i norr så skulle inte det leda till lägre priser i södra Sverige. Vi har en stor överproduktion på el idag med väldigt låga elpriser, framför allt i norr. Det enda sättet att skapa värde för den är att använda den.

"Vi behöver planerbar kraft”

Planen för H2 Green Steels fabrik i Boden är att vara i gång med produktionen under 2026, och fabriken kommer då att förbruka cirka 2-3 TWh per år. Till 2028 väntas den siffran öka till 10 TWh, säger Lina Håkansdotter.

Hur optimistisk är du över alla steg i er plan för att komma upp i fullstor produktion? Kommer elen att finnas där?

– Till den produktion som vi startar upp 2026 som är 2,5 miljoner ton grönt stål så har vi elen på plats. Sen har vi redan från start sagt att vi vill producera 5 miljoner ton, men orsaken till att vi avvaktar är att vi måste se att effekten finns tillgänglig på elnätet. Till 2030 hoppas vi att den effekten finns och att vi då ska kunna producera 5 miljoner ton.

Hur stor kommer elproduktionen vara 2030 i Sverige tror du?

– 170 TWh, det känner jag mig säker på, men det skulle kunna vara mycket mer om vi gemensamt väljer att satsa och samarbeta för att få elproduktion och nät på plats samt tydliga och transparenta regelverk för effektanslutning.

Hur ställer du dig till planerbar kontra väderbaserad elproduktion? Måste vi bygga ny kärnkraft?

– Elsystemet som vi har nu är ju väldigt resilient, och ska vi öka produktionen väldigt mycket framöver så kommer vi behöva både planerbar, reglerbar och väderberoende kraft, för att få ett bra konkurrenskraftigt prissatt elsystem. Som systemet ser ut nu så kan vi bygga ut alla planerbara kraftslag. Så det är upp till marknaden att avgöra vad det blir.