SVERIGES ENTREPRENÖRER

Hemligheten bakom Truls OS-silver: ”Fick inte säga något alls”

Med sin sexkantiga racket tog svenske Truls Möregårdh bordtennisvärlden med storm när han spelade sig hela vägen till final i OS i Paris. Bakom den unika formen ligger flera års produktutveckling, ingenjörskonst och hemlighetsmakeri från det svenska företaget Stiga. ”Vi testade en hel uppsjö av olika prototyper”, säger Felix Wirström, chef för bordtennissektionen på Stiga, till TN.

Den som inte följer pingis till vardags kanske blev förvånad över Möregårdhs speciella racket. Felix Wirström, chef för bordtennissektionen på Stiga, berättar att pingisracketar mer eller mindre sett likadana ut sedan sporten utvecklades i slutet av 1800-talet, med den karakteristiska runda formen.

Idén om att testa något nytt kom från företagets vd Andreas Zandrén som, till skillnad från tidigare vd:ar, inte hade någon pingisbakgrund utan i grunden är ingenjör och produktutvecklare. När han 2019 ställde frågan till sina kollegor varför en pingisracket egentligen är runt väcktes någonting hos företagets produktutvecklare.

– Vi hade också en annan utmaning i vår produktutveckling, och det var att ta reda på vad som gör att en racket ”känns skönt” att spela med för våra spelare. Så vi bestämde oss för att samtidigt försöka besvara den frågan, säger Felix Wirström.

Stiga kontaktade Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och började tillsammans med universitet att mäta saker som vilken ljudfrekvens en bollträff gav ifrån sig, hur vibrationerna från träffen gick ner i handtaget och ut i handen och vilken styvhet stommen i racketen hade beroende på var bollen träffade. Allt för att kunna skapa den ”skönaste känslan” för spelarna.

Samtidigt experimenterade de med olika former på racketen, totalt över 20 stycken olika designer, för att se om det gick att skapa en fördel gentemot en vanligt rund racket.

– Vi testade en hel uppsjö av olika prototyper, till dess att cybershape-formen växte fram. Och det var den formen som vi kunde se med våra tester var bäst. Med den sexkantiga racketen får man en 11 procent större träffyta på ”sweet spotten”, alltså ytan uppe på racketen där man vill träffa bollen, förklarar Felix Wirström.

Det finns inga regler för hur en pingisracket ska vara utformat, men för att det inte skulle bli för tungt kompenserade Stiga genom att ta bort delar av racketen där bollträffen är som sämst.

Hemligt arbete i nästan två år

Hela processen kantades av ett stort hemlighetsmakeri med få personer inblandade för att ingen som inte hade skrivit på ett sekretessavtal skulle se vad de höll på med. Stiga planerade nämligen att söka patent för sin unika form, något de gjorde den sjätte oktober 2021, knappt två år efter att de startade med projektet. Det var en ny upplevelse för företaget, eftersom de i vanliga fall inte söker patent för deras bordtennisprodukter.

– Det var kul och nyttigt för oss, samtidigt som det ställde höga krav på oss att vara noggranna med vår hantering av prototyper och dokumentation. Och man fick inte säga något alls till personer utanför projektet. Det gjorde oss mer professionella i vår produktutveckling, berättar Felix Wiström.

Cybershape-racketen lanserades 1 november med Truls Möregårdh som den första spelaren att använda det. Han hade fått testa det blott en månad innan, efter att själv ha behövt skriva på ett sekretessavtal, innan patentansökan var inskickad.

Tre veckor efter lanseringen gick han till final i VM som 19-åring, något som väckte stor uppståndelse i bordtennisvärlden.

Under 2024 beviljades Stigas patentansökan och mönsterskydd av Patent- och registreringsverket . Det innebär att Truls Möregårdh fortsatt kommer vara relativt ensam i världseliten med att använda en sexkantig racket, tack vare att inga andra tillverkare än Stiga får göra ett likadant, och de flesta konkurrenter är sponsrade av andra bordtennisföretag. Patentet kan sträcka sig i max 20 år från ansökningsdatumet.

– Under arbetet frågade vi oss själva vad det värsta som skulle hända var om det skulle bli en flopp med den nya racketen. Det vi kom fram till var att vi skulle bli anklagade för att vara innovativa, och det kan vi leva med, säger Felix Wirström.

Han berättar att de ser allt fler barn, ungdomar och amatörer som använder deras sexkantiga racketar, som i dag finns att köpa från 199 kronor till drygt 3 000 kronor.

– En majoritet av dem som deltar i ett junior- och ungdoms-SM spelar i dag med Cybershape, säger han.

”Idrott handlar extremt mycket om innovation”

Christina Wainikka är policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv och har tidigare varit kursansvarig för idrottsjuridik på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Hon förklarar att immaterialrätt och patentansökningar för nya innovationer är långt ifrån något nytt inom sportens värld.

Som exempel lyfter hon upp stavhoppsstavar som idag består av glasfiber och kolfiber, men som tidigare var gjorda i bambu, tennisracket som gick från att vara gjorda av trä till olika kompositmaterial som låter tennisspelarna att slå mycket hårdare, och simglasögonen som helt plötsligt tillät simmare att träna mycket mer när de inte behövde ta hänsyn till irriterade ögon.

– Idrott handlar extremt mycket om innovation på olika sätt. Innovationer i utrustning är otroligt viktigt för att driva utvecklingen framåt, säger Christina Wainikka och fortsätter:

– Sen har vi alla sändningsrättigheter kopplade till upphovsrätten, och alla skyddade varumärken, till exempel OS-ringarna som Internationella olympiska kommittén styr över. Så alla stora idrottsevenemang handlar om immaterialrätt.

Exempel på aktiva patent i dagens idrottsvärld, som kanske är något överraskande, är fotbollstjärnorna Kylian Mbappé och Jude Bellingham som har varsin målgest skyddade, och OS-maskoten Phryges som är registrerad som ett skyddat varumärke.

Hoppas att Stiga ska inspirera andra företag

Christina Wainikka är imponerad över arbete med att lyckas skapa en ny innovation i en så pass gammal idrott som bordtennis, och hoppas att Stiga ska kunna inspirera andra svenska företag att göra detsamma.

– Patenträtten ställer ganska höga krav för att ge skydd och det nya får inte vara för likt sådant som gjorts tidigare. Att då ta fram en ny typ av racket som är inom reglernas ram, men samtidigt innovativt, i en så pass gammal sport är imponerande. Det kräver ett utvecklingsarbete som tar tid och kostar pengar, och patentet innebär helt enkelt en möjlig avkastning på den investeringen, säger hon.

För att Stiga skulle lyckas ta fram sin nya racket var det en förutsättning att samarbeta med KTH, som hade den testutrustning som krävdes. Christina Wainikka menar att det finns många goda exempel på där näringslivet och akademin samarbetat för att skapa innovationer, men att det ofta kan uppstå problem vid rättighetshanteringen.

– Ibland blir det svårt att komma överens inför avtalsskrivandet vilket gör att man inte lyckas träffa något avtal överhuvudtaget. Och ibland så börjar man samarbeten men utan att man skriver tillräckligt tydliga avtal, och sen när innovationen väl finns där så är man oense om vem som ska få söka patentet, och så blir det ingenting, säger hon och fortsätter.

– Vi kan inte isolera kunskap, framför allt inte i ett så litet land som Sverige. Vi behöver samarbeten för att kunna föra utvecklingen framåt.

För att kunna stärka det arbetet har Svenskt Näringsliv, tillsammans med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), släppt allmänna råd för att lyckas med samverkan mellan akademi och näringsliv.