KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Experter: Därför kan staten gå plus på kärnkraften

På sikt beräknas staten gå plus på att medverka i finansieringen av ny kärnkraft, enligt Mats Dilléns utredning. Det har dock kommit i skymundan i debatten, menar experter. ”Utredarens förslag innebar ju att staten gör en vinst på finansieringen sett över tid. Inte att det blir ”en nota” på flera hundra miljarder”, säger Anton Steen, Fortum, till TN.

Under måndagen presenterade regeringens utredare Mats Dillén förslag på en modell för hur ny kärnkraft i Sverige kan finansieras.

Modellen består av tre delar: statliga lån som uppgår till 75 procent av byggkostnaden, prissäkringsavtal som ger kärnkraftsbolaget ett förutbestämt pris på elen under 40 år, samt en risk- och vinstdelningsmekanism, som kortfattat innebär att staten höjer eller sänker räntan på lånen till kärnkraftsbolaget beroende på hur god lönsamheten är, och tar därmed bort både de sämsta och bästa potentiella utfallen från bolaget.

Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4 000-6 000 megawatt. Enligt utredningens beräkningar, kommer programmet öka på Sveriges statsskuld med cirka 300 miljarder (i 2023 års prisnivå) till följd av lånekapitalet, men drygt 20 år efter konstruktionsstart inbringa en nettoinkomst till statskassan tack vare den justerbara räntan. Detta om allt går enligt plan.

Samma uträkning visar att om samtliga fyra reaktorer skulle gå över kostnaden med 50 procent skulle staten öka på statsskulden med cirka 8 miljarder, med samma tidshorisont.

”Osakligt i debatten”

Men i debatten har det låtit annorlunda, mycket fokus har legat på den initiala ”kostnaden” för staten och mindre på vad investeringen kan innebära på sikt, menar Anton Steen, chef för samhällskontakter på elbolaget Fortum. I grunden handlar det ju om tillfälliga lån.

– Lite osaklig sammanfattning av förslaget kan jag tycka. Utredarens förslag innebar ju att staten gör en vinst på finansieringen sett över tid. Inte att det blir ”en nota” på flera hundra miljarder, säger han till TN.

Det florerar en rad missförstånd, menar regeringens kärnkraftssamordnare Carl Berglöf.

– Staten ska inte stå för 75 procent av kostnaden för ny kärnkraft. Det handlar om ett tillfälligt lån, säger han.

Fortum positiva till utredningen

Fortum, som just nu genomför en förstudie på att bygga ny kärnkraft i Studsvik, välkomnar utredningens förslag.

– Vi tycker att det är ett bra steg i rätt riktning. Vi behöver dock analysera förslagen mer i detalj innan vi kan uttala oss på ett djupare plan, men det är en viktig komponent i vår förstudie, säger Jesper Marklund, ansvarig för affärsutveckling av ny kärnkraft på Fortum Sverige, till TN.

Tanken med modellen är att minska de olika riskerna som finns med att bygga ny kärnkraft, som Mats Dillén beskriver som konstruktionsrisk, marknadsrisk, politiska och regulatoriska risker samt programrisk.

– I princip så tycker vi att de här tre delarna som förslaget utgörs av hanterar de viktiga risker förknippade med ny kärnkraft, men detaljerna behöver som sagt analyseras vidare, säger Jesper Marklund.

Det prissättningsavtal som presenterades, ett så kallat contract for difference (CFD), är tänkt att avvärja risken för att elpriset hamnar lägre än prognoserna och därmed gör kärnkraften olönsam. Mats Dilléns förslag är att prisnivån ska ligga på 80 öre per kilowattimme.

– Det vi kan säga är att dagens kortsiktiga elmarknad inte ger den stabilitet som krävs på intäktssidan. Det går att lösa den stabiliteten på olika sätt, men CFD är absolut ett sätt att lösa det på, säger Jesper Marklund.

Han vågar inte spekulera i om han tror att det kommer byggas ny kärnkraft i Sverige, men menar att utredningen var ett viktigt steg. Han lyfter upp en bred politisk förankring som en annan viktig del för att Fortum ska våga ta ett investeringsbeslut.

– Det är så pass långsiktiga och stora investeringar att den politiska stabiliteten också är central. Vi har förhoppningar om att det ska bildas politisk långsiktighet i de här frågorna.

”Projektbolaget får inte bli en fetlagd katt”

Carl Berglöf, regeringens kärnkraftssamordnare, menar att utredningens förslag var helt nödvändigt för att ta nästa steg mot ny kärnkraft i Sverige.

– Den är helt central. Det spelar ingen roll hur effektiva tillståndsprocesser vi lyckas åstadkomma om vi inte får till några investeringar, säger han till TN.

Han tror att modellen bidrar med en god incitamentsstruktur för den som vill bygga ny kärnkraft.

– Man måste ge goda förutsättningar för den som vill investera, men som inte gör projektbolaget till en fetlagd katt, som tänker att jag får en massa pengar här så jag kan såsa och dra ut på tiden. Trots att man får stöttning från staten så måste det hela tiden finnas morötter till att bli klar tidigare och snabbare och det tycker jag att utredningen har lyckats åstadkomma, säger han.

Förslaget ska nu skickas ut på en remissrunda, något som brukar ta cirka tre månader, innan ett skarpt förslag läggs på Riksdagens bord. Carl Berglöf tror att det kommer krävas en hel del diskussion med kärnkraftsbolagen innan de landar i ett färdigt förslag, men tror att grunden i modellen gör det attraktivt att investera i ny kärnkraft.

– Om det visar sig att det inte är det, då får man skruva på parametrarna, så att man får till de här investeringarna, säger han.

En av anledningarna till att utredningen landat i modellen är att Tjeckien nyligen fått en statsstödsprövning godkänd av EU-kommissionen för en liknande modell. Den processen tog fyra år, men Carl Berglöf hoppas att det ska gå snabbare för en svensk ansökan, eftersom det nu finns ett prejudikat.

– Statsstödsprövningen kan dra ut på tiden, men jag skulle gissa på att den landar på maximalt tre år från och med nu för vår del. Och då bör det kunna tajma väl med de övriga tillståndsprocesser som utvecklas just nu och förhoppningsvis blir tillämpbara ungefär samtidigt, säger Carl Berglöf.